Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten - Precisionsskjutning 50 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl STOLSKYTTE
aktig spänning av underarmens muskler.
Pistolens vikt bör uppbäras av tummen och
mellanhanden i höjd med eller strax bakom
kno-garna. Vapnets benägenhet att falla
framåt-nedåt bör motverkas av långfingret och
ringfingret. Pekfingret bör ej uppbära någon del
av pistolens vikt utan endast vara ett lätt stöd
i sidled. En del skyttar anse, att avfyringen
blir jämnare och att antalet kastskott blir
mindre, om avtryckarfingret vilar mot bygeln
alldeles i närheten av själva avtryckaren.
Avfyringen är avgörande för resultatet.
Först må framhållas att man aldrig
kan nå ett högklassigt resultat, om
avfyringen verkställes så, att man
plötsligt för tillbaka avtryckaren, då man ser,
att riktprick, korn och sikte
sammanfalla. Den plötsliga rörelsen ger ofelbart
upphov till en kastning med pipan, och
resultatet kommer att bli något helt
annat än det åsyftade. Den rätta metoden
är att rikta någorlunda åt rätt håll, sakta
öka trycket, under det man försöker
hålla vapnet så stilla som möjligt, och
låta skottet gå, när mekanismen liksom
händelsevis utlöses.
Till en början kommer slumpen att spela in
väl mycket, men man får sällan verkligt
dåliga skott. Så småningom lär man sig att öka
trycket, då vapnet ligger stilla, och att ge efter
en smula, då man ser, att pistolen glider ut
från centrum på tavlan. När allt detta sker
reflexartat, har man uppnått den perfekta
avfyringstekniken.
Under siktningen bör man låta ögat
vila på kornet och ej oupphörligt låta
blicken glida från sikte till korn och
tavla och tillbaka igen.
Ingen kan, under aldrig så kort tid,
stå fullkomligt orörlig, men det gäller att
uppöva musklerna så, att störande
rörelser bli så små som möjligt. Det gäller
att i första hand få bort handledens
rörelser, därefter rörelserna i axelleden och
slutligen att i viss mån begränsa andra
rörelser. Under avfyringen är det
nödvändigt, att skytten håller andan.
Klädseln bör vara så ledig, att pulsen ej ger
upphbv till störande rörelser. I regel skjuter
man bättre med den stadga, som en tjock
beklädnad skänker, även om det kan vara
obekvämt under en varm sommardag.
Kikare — ett utmärkt hjälpmedel.
För att hela tiden ha skjutningen under full
kontroll är det nästan nödvändigt, att skytten
kan följa sin skjutning i en kikare. En vanlig
utdragskikare med 20—25 gångers förstoring är
fullt tillräcklig. Det är också av största vikt,
att skytten från början lär sig rätt bedöma
Bild 3. Torsten Ullmans serie vid OS i Berlin
1936, med vilken han satte såväl svenskt som
olympiskt rekord (559 p av 600 möjliga).
hur väl eller illa en avfyring lyckats, och enda
sättet att uppnå en viss säkerhet häri är att
skott för skott med kikaren följa träffarnas
läge på tavlan.
Hur tiden bör disponeras.
Det kan synas vara en väl tilltagen tid, då
det gäller att på 3 timmar skjuta 60 skott,
men är skytten det minsta otränad, märker
han snart, att han behöver vilopauser, som
mer än väl fylla ut tiden. Det är i allmänhet
en bra metod att skjuta 3 eller 4 skott i rask
följd — ungefär på 3 minuter — samt att
därefter lägga in en paus på 4 à 5 minuter.
Lagtävlingar.
Om ett lag på 5 skyttar disponerar 3
tavel-ställ under fem timmar, medför detta, att
skyttarna antingen måste skjuta växelvis, såsom
t. ex. schweizarna alltid göra, eller så fort, att
skjutningen medhinnes på 21/2 timmar. Den
senare metoden medför bland annat de
fördelarna, att en medelmåttigt snabb skytt får
skjuta hela sin serie utan avbrott och att en
mycket långsam skytt kan få disponera ända
upp till 5 timmar, under förutsättning att de
andra fyra lagdeltagarna skjuta på de
återstående två tavelställen.
Träning.
I största möjliga utsträckning söker
man under träning få skjuta under
samma betingelser som vid kommande
tävlingar. Givetvis böra tioskottsseriernas
resultat antecknas liksom även vind- och
belysningsförhållanden samt siktets
ställning i höjd- och sidled.
Börja i god tid.
För en stortävling bör en intensiv
träning börja redan på hösten året
före tävlingen och pågå så länge
väderleken medgiver. Nästa vår ökar
träningen i intensitet med sikte på att skytten
•970 986
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
