- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
975-976

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten - Duellskjutning - Kombinerad skjutning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pl STOLSKYTTE

hållas med ett ganska fast grepp, detta
för att motverka den kastning nedåt, som
en häftig avfyring medför.

Träning.

Skytten bör bedriva träningen så, att
huvudvikten lägges vid att han får en
viss förmåga att göra en medelmåttigt
snabb avfyring utan att rubba pistolen
alltför mycket samt att han får in en
instinktiv känsla för hur lång tid han har
på sig. I allmänhet överskattas de tre
sekunderna vid träning och underskattas
vid tävling. Det är sålunda mycket
vanligare, att en skytt skjuter för sent vid
träning än vid tävling.

Skytten måste bli ett med sitt vapen.

Träningen måste vidare bedrivas i en
sådan utsträckning, att skytten verkligen
lär känna sitt vapen. Det är inte nog att
kunna skjuta rätt, utan siktningen måste
ske utan medveten koncentration på just
den detaljen. Skytten måste så att säga
växa ihop med pistolen. Detta kan inte

ske genom en eller annan serie, utan det
är en sak, som kommer först så
småningom. Den allra största hjälpen
härvidlag är ett dagligt umgänge med vapnet.

Duellpistolen som jaktvapen.

Sköter man en duellpistol väl, tål den
ganska stora strapatser, och man kan t. o. m. ha
den med på jaktstigen. Sålunda har
författaren använt en och samma Waltherpistol 1933—
43 till både tävlingsskjutning och jakt,
huvudsakligen grytjakt. Under denna tid ha endast
högst fem klickar inträffat. Tusentals skott ha
avlossats, en del SM erövrats, och många
grävlingar ha vid ljuset av en ficklampa kunnat
nedläggas med pistol inne i en gång i ett gryt.
Vid gry t jakt med pistol bör man observera,
att man till pistolen använder omantlade
kulor — det stänker alltid bly om en kula
men minst om en omantlad,

att det fordras särskild träning för att
kunna skjuta, samtidigt som man lyser med en
ficklampa,

att det krävs goda nerver och
skicklighet för att, medan hunden sysselsätter
grävlingen, kunna skjuta på sidan om eller ovanför
hunden,

att man endast skall skjuta på blottor av
huvud, hals och nacke.

KOMBINERAD SKJUTNING.

Denna tävlingsform uppstod först i
Norge, där den utgör det huvudsakliga
programmet vid alla öppna tävlingar. I
motsats till i Sverige kunna skyttarna i
Norge utom det sammanlagda resultatet,
som är det viktigaste, även få räkna
placeringar i de olika grenarna.

Samma vapen användas som vid
duellskjutning.

Tävlingsregler.

Skjutningen försiggår från fria fältet och
omfattar tre avdelningar.

X. 10 skott i följd under 10m mot
internationell pistoltavla. Avstånd 25 m. 5 provskott
under 5m.

2. 30 skott enligt reglerna för duellskjutning.

3. 30 skott i sex serier om 5 skott mot
duellfigur. Avstånd 25 m. Tid för varje serie 10s.
5 provskott. I vapnet få endast finnas 5 skott.

Vid funktioneringsfel förfares som vid
duellskjutning.

Segrare är den skytt, som har största antalet
träffar i avdelningarna 2 och 3. Vid lika
träffantal är sammanlagda poängsumman för
samtliga tre grenar avgörande. Skulle även denna
vara lika, sker omskjutning med 5 skott
enligt avdelning 3 men med en skjuttid av 8s. —

•975

Erfordras ytterligare omskjutning, blir tiden
per serie endast 6s.

Teknik.

För att prestera ett gott resultat bör
skytten kunna skjuta omkring 90 p. på
tavlan och omkring 290 p. på de båda
andra avdelningarna. I regel ligga
resultaten något högre i sista avdelningen
eller serieskjutningen, som den vanligen
kallas, än i duellskjutningen.

Skottställningen är viktig.

Skjutningen utföres i regel med samma
pistol, men ingenting hindrar, att en skytt
har en särskild pistol för tavelserien. Den
måste emellertid vara av samma typ som
den andra. Skottställningen skiljer sig
vanligen i de olika skjutningarna, eller
rättare, riktpunkten väljes olika. I
duellskjutningen och serieskjutningen
väljer man vanligen riktpunkten så, att man
skjuter mitt i figuren eller mot någon
tydligt markerad punkt i denna. Om
man skjuter mot figurens mitt, bör
pistolen vara så skottställd, att den går något

986

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free