- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
981-982

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten - Silhuettskjutning - Skjutning med tjänstevapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pl STOLSKYTTE

skjuta mot sex i vatten nedslagna pålar,
vilka inbördes och i förhållande till
skytten ha det rätta avståndet. Anordningen
har den stora fördelen, att den är själv-

markerande. För kontroll av skjuttiderna
behövs en medhjälpare med ett stoppur.

För att få in den absolut riktiga takten
använda en del skyttar i utlandet en metronora
som kontroll.

SKJUTNING MED TJÄNSTEVAPEN.

Med tjänstevapen menar man vanligen
repeterpistol kal. 6,35—9 mm med en
längd i pipans riktning av högst 241 mm
av vilket fabrikat som helst, ävensom
6 mm Waltherpistol modell PP och PPK
samt svensk armérevolver m/87.

Skjutningen bedrives enligt ungefär
samma riktlinjer som det frivilliga
skyt-tet med armégevär. Huvudvikten lägges
vid precisionsskjutning mot tavla och
tillämpningsskjutningar mot helfigur.
Dessutom förekomma fältskjutningar.

Vapnen.

Armépistolen är utan jämförelse det
vanligaste vapnet. I Sverige övergick man i
början av 1900-talet från armérevolver m/87 till
9 mm armépistol m/07. Den är emellertid ej i
främsta rummet konstruerad med hänsyn till
precision utan till oömhet och eldsäkerhet
under alla förhållanden, varför den mindre väl
lämpar sig som tävlingsvapen, övergång till
ett mera välskjutande vapen (armépistol m/40,
av finsk typ) pågår.

Ett mycket gott vapen är parabellumpistolen,
kal. 7,65 eller 9 mm, vilken användes som
armépistol i flera länder. Den mindre kalibern
är vanligast. Parabellumpistolen är lika
välskjutande som vilken finkalibrig pistol som
helst, de rent precisionsbetonade undantagna.
På grund av vapnets konstruktion med
reky-lerande mantel och pipa är den dessutom ej så
tröttsam att skjuta med. Mauserpistolen och
den ganska nya 9 mm Walther (armépistol
m/39) torde få räknas till samma kategori men
äro varken så välskjutande eller vanliga i
Sverige som de två förstnämnda.

7,65 mm Walther vanligast i Sverige.

Det vapen, som egentligen fört fram
skjutningen med tjänstevapen till den spridning den
nu har, är 7,65 mm Walther PP. som i Sverige
blivit polisens tjänstevapen. Det är en lätt,
smidig, eldsäker och välskjutande pistol, vars
enda nackdel är en ganska dyr ammunition.
För att råda bot härför infördes som
övningsvapen 5,60 mm Walther PP, som genast fick en
mycket stor spridning.

Beträffande ammunitionen för parabellum
7,65 bör framhållas att den finska
ammunitionen möjligen är den tyska något överlägsen.

Bild 6. Den i
Sverige
vanligaste pistolen, 7,65 mm
Walther mod. PP. Pipans
längd 98 mm, pistolens längd
170 mm och vikt 650 g, antal
patroner i magasinet 8.

•981

986

Tävlingsregler.

De skjutningar på bana, som
förekomma, framgå av art. Pistolskyttemärken.
Under fältskjutningar lossas 30—50 skott
på 5—7 skjutstationer. Beträffande
skjutavstånd böra dessa ej överstiga
nedanstående:

Hjälmmål........ 28 m V3 fig., liten.....52 m

Vs fig............25 m V3 » , stor .....60 m

Ve » ...........30 m V2 » .......... 56 m

Kg-ersätt........35 m Vi » , sida .....50 m

V4 fig............40 m Vi » , front .... 56 m

Kg-skytt ........ 46 m Ryttare, front ... 70 m

Vid märkesskjutningar och tävlingar med av
förbundet godkända vapen få endast fullt
modellenliga sådana användas. Inga förändringar
av vapnets kolv få göras i syfte att underlätta
handgreppet eller öka stadgan och i fråga om
armépistol ej heller av sikte eller korn. På
andra vapen än armépistol är det tillåtet att
insätta nytt stolp- eller pyramidkorn ävensom
att använda U- eller V-formad siktskåra.
Sot-ning eller annan färgning av korn eller sikte
samt siktets förflyttning i sidled äro tillåtna
för alla slags vapen.

I övrigt äro tävlingsreglerna i stort sett
desamma som för föregående skjutning.

Teknik och träning.

Här gäller i tillämpliga delar vad som
förut sagts under precisionsskjutning,
trots att skjutningen med ett tyngre
vapen i mångt och mycket blir olika
skjutningen med 6 mm vapen.

Man kan sällan utan speciell träning
göra sig gällande med den grövre kali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free