Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten - Tävlings- och rekordstatistik - Pistolskytteförbund - Pistolskyttemärken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P1STOLSKYTTEMÄRKEN
1 9 3 0 Borås. Fri pistol: Oskar I. Erikson 780
(519, 267). — Duell: H. Torstensson, Borås, 573
(286, 287).
1931 Göteborg. Fri pistol: T. Ullman,
Stockholm, 785 (517, 268). — Duell: T. Ullman 572 (292,
280).
1932 Örebro. Fri pistol: T. Ullman 709 (528,
181). — Duell: T. Ullman 580 (290, 290).
1933 Stockholm. Fri pistol: T. Ullman 832
(553, 279). — Duell: T. Ullman 585 (292, 293).
1 9 3 4 Borås. Fri pistol: T. Ullman 546. —
Duell: T. Ullman 289. — Kombinerad skjutning: T.
Ullman 674.
1935 Stockholm. Fri pistol: T. Ullman 541.
— Duell: T. Ullman 291. — Komb.: T. Ullman 676.—
Silhuettskjutning: T. Ullman 18 tr.
1936 Gyttorp. Fri pistol: T. Ullman 550. —
Duell: T. Ullman 583. — Komb.: T. Ullman 684. —
Silhuett: H. Lönnberg, Stockholm, 18.
1 9 3 7 Borås. Fri pistol: T. Ullman 544. —
Duell: T. Ullman 588. — Komb.: T. Ullman 1 348.—
Silhuett: O. Mirowsky, Stockholm, 53.
1938 Göteborg. Fri pistol: T. Ullman 546. —
Duell: T. Ullman 579. — Komb.: T. Ullman 673. —
Silhuett: T. Ullman 53.
1 9 3 9 Stockholm. Fri pistol: T. Ullman
542. — Duell: T. Ullman 587. — Komb.: C. Sjöberg,
Stockholm, 686. — Silhuett: T. Ullman 54.
1 9 4 0 Stockholm. Fri pistol: G. W. Rooth,
Stockholm, 528. — Duell: C. Sjöberg 590 (294,
296). — Komb.: C. Sjöberg 684. — Silhuett: C.
Sjöberg 53.
19 4 1 Gyttorp. Fri pistol: C. Sjöberg 533. —
Duell: C. Sjöberg 590 (294, 296). — Komb.: C.
Sjöberg 680. — Silhuett: E. H. Ericsson, Stockholm, 54.
1942 Linköping. Fri pistol: T. Ullman
564. — Duell: T. Keyser, Stockholm, 586 (293, 293).
— Komb.: C. Sjöberg 686. — Silhuett: E.
Danielsson, Göteborg, 54 (omskjutn. 17).
Skjutning med grovkalibriga vapen.
Vid SM, som anordnas av Svenska
Pistol-skytteförbundet sedan 1941, utses mästare på
3 olika vapen: armépistol m/07, 6 mm
Walther-pistol och övriga godkända vapen.
1941 Stockholm. Armépistol: H. Rosencrantz,
Hälsingborg, 338 p. 6 mm Waltherpistol: C. Stack
-ling, Norrköping, 337. övriga vapen: B. Berg,
Stockholm, 350.
1942 Stockholm. Armépistol: E. Husberg,
Stockholm, 320 p. 6 mm Waltherpistol: E. H.
Eriksson, Stockholm, 341. övriga vapen: C. Sjöberg,
Stockholm, 359.
Landskamper.
Den enda landskamp, vari Sverige deltagit,
hölls mot Finland och Tyskland 1940. Danmark
var inbjudet men uteblev.
1 9 4 0 Berlin. Fri pistol: 1) T. Ullman, Sv,
540; 2) J. Rintanen, Fi, 532; 3) E. Krempel, Ty,
531; 4) C. Sjöberg, Sv, 529; 5) A. Lahti, Fi, 529;
6) G. W. Rooth, Sv, 527. Lag: 1) Finland 40,5 p;
2) Tyskland 40; 3) Sverige 39,5. — Silhuettskjutning:
1) C. van Oyen, Ty, 54; 2) Walther, Ty, 54; 3) E.
Danielsson, Sv, 54. Lag: 1) Tyskland 50 p; 2)
Finland 40; 3) Sverige 30.
Rekord.
Världsrekord noteras endast med fri
pistol. Blott resultat vid VM räknas.
507 p P. van Asbroek, Be, Bryssel 1905; 512 K.
Stäheli, Schw, Milano 1906; 518 P. van Asbroek, Be,
Hamburg 1909; 528 P. van Asbroek, Be, Haag 1910;
528 Paumier de Verger, Be, Rom 1911; 540 P. van
Asbroek, Be, Biarritz 1912; 542 F. Zulauf, Schw,
Stockholm 1929; 547 T. Ullman, Sv, Rom 1935; 555
T. Ullman, Sv, Helsingfors 1937.
Olympiska rekord: 509 p A. P. Lane, USA,
Stockholm 1912; 559 T. Ullman, Sv, Berlin 1936.
Svenska rekord: 546 p Oskar I. Erikson,
Örebro, 1928; 550 T. Ullman, Stockholm, 1933; 553
T. Ullman, Stockholm, 1933; 559 T. Ullman, Helgö,
1936; 564 T. Ullman, Helgö, 1942.
__
Pistolskytteförbund. Pistolskytte med
sportskyttevapen (finkalibriga vapen)
administreras internationellt av
Interna-tionellaSkytteunionen (->Skyt-teförbund) och i Sverige av ^-S v e n s k a
Sportskytteförbundet (före 1/7
1943 av -^-Riksförbundet för
Kortdistans-skjutning). Skjutning med tjänstevapen
(grovkalibriga vapen) saknar
internationell organisation och sorterar i Sverige
under Svenska Pistolskytt
e-förbundet.
För skjutning med armépistol bildades
våren 1934 i Stockholm Svenska
Pistolskyttekom-mittén på initiativ av O. Reichenberg, som
också blev dess ordförande. Sedan
kommittén, främst genom instiftandet av
pistolskyt-temärket, fått anslutning från föreningar även
utom Stockholm, ombildades den 1936 till
Svenska Pistolskytteförbundet, som sedan dess
administrerat all skjutning med tjänstevapen.
Förbundet omfattade 400 föreningar med
15 000 skyttar Vt 1943. Över 20 000
pistolskytte-märken och medaljer ha utdelats. Förbundet
anordnar varje år en rikstävling på hemortens
banor, i vilken 1943 deltogo 430 lag och 3 500
990 892
skyttar. Ordförande sedan stiftandet är
general R. von der Lancken, ordförande i VU är
O. Reichenberg. O. R-g.
Pistolskyttemärken utdelas i Sverige
inom Svenska Sportskytteförbundet (förr
Riksförbundet för Kortdistansskjutning)
och Svenska Pistolskytteförbundet.
Svenska Sportskytteförbundets märken
instiftades 1926 och utdelas i brons, silver och
guld.
a) I precisionsskjutning 50 m
(eller 15 m mot reducerad tavla på inomhusbana).
Fordringar: att i 10 serier om 10 skott ha
uppnått minst 80, 85 och 90 p för resp. brons,
silver och guld.
b) I duellskjutning 25 m (eller 12,5
m mot reducerad helfigur på inomhusbana).
Bild 1. Svenska Sportskytteförbundets märken
för precisionsskjutning t. v. och för
duellskjutning i mitten. Sv. Pistolskytteförbundets märke,
pistolskyttemärket, t. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
