Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen, av direktör Sigm. Brodaty och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEN
POLEN.
Av direktör Sigm. Brodaty och redaktör Rune
Carlsson.
Republiken Polen, Rzeczpospolita
Polska, i ö. Mellaneuropa från Östersjön till
Karpaterna, har, trots att idrotten före
den polska statens bildande 1919 var föga
utvecklad, gjort en mycket god insats i
det internationella tävlingslivet. Jämsides
härmed ha betydande framsteg gjorts i
fråga om folkets fysiska fostran.
En mycket stor del av Polens till c:a 34 mill.
(1939) uppgående befolkning lever på
landsbygden och endast omkring V5 i städerna,
vilket verkat hämmande på idrottens utveckling.
Ett annat hinder har varit den genom
århundraden av hårt förtryck under främmande
välde framkallade sociala strukturen, med en
i svåra ekonomiska förhållanden levande
in-dustri- och bondebefolkning och en relativt
fåtalig medelklass.
Sept. 1939 angreps Polen av Tyskland, som
besatte landet till en linje ö. om Warszawa. De
öster om denna linje liggande delarna besattes
av Ryssland. Efter det tysk-ryska krigets
utbrott sommaren 1941 kom hela den polska
staten under tyskt välde.
Polsk sport före den polska statens bildande
1919.
De politiska förhållandena i det
mellan Ryssland, Tyskland och Österrike
delade Polen hindrade uppkomsten av
en stark polsk idrott. Gynnsammast voro
förhållandena i den österrikiska delen.
Där bildades redan på 1860-talet polska
sokol-föreningar, som liksom de tjeckiska då
uteslutande hade tysk gymnastik på sitt program.
Under 1900-talets första årtionde började
emellertid svensk gymnastik vinna insteg (se sp.
1003). Ar 1888 infördes fotbollsspelet av
studenter vid Krakåws universitet, men först åren
efter 1900 började specialklubbar bildas i Lwöw
(Czarni och Pogon) och Kraköw (Wisla och
Cracowia). Dessa tillhöra fortfarande den
polska eliten. År 1911 sammanslöto sig de polska
fotbollsklubbarna i Österrike till ett under det
österrikiska sorterande förbund, som 1911—14
anordnade polska mästerskap. I Österrike
uppstodo även polska skytte- och turistföreningar.
I ryska Polen förekom idrott — liksom i det
egentliga Ryssland — endast i ringa
utsträckning. Brottning var liksom i de baltiska
provinserna en omtyckt sport redan från
1880-talet, och många av den följande tidens bästa
brottare voro polacker. Främst böra nämnas
A. Zagårski och L. Pytlasinski, vilka voro
bland dem, som införde brottning i Finland.
Även de i Litauen födda bröderna S. och W.
Zbyszko, ett par av de mest kända
professionella brottarna i USA på 1900-talet, voro av
polsk härstamning. Kort efter 1900 började man
även spela fotboll, och 1908 sammanslöto sig de
polska föreningarna i Ryssland till ett förbund
med säte i Lödz.
Även i den till Tyskland hörande delen av
Polen var fotboll den mest utbredda idrotten,
och 1913 grundades även där ett polskt
fotbollsförbund. Spelstandarden var emellertid
både i den ryska och den tyska delen avsevärt
lägre än i den österrikiska.
Med Polens återvinnande av sin nationella
frihet börjar ett enormt sportsligt uppsving.
Åren efter 1919, då Polen blev en
självständig stat, bildades specialförbund för
de flesta idrotter, och 1921 tillkom en
motsvarighet till det svenska
riksidrottsförbundet, Zwiqzek Polskich Zwiqzkow
Sportowych. Kraftigt understödd av
statsmakterna vann idrotten snabbt mark,
och Polen blev på kort tid en av
Europas främsta idrottsnationer. Utom
gymnastik, ridning och fäktning, som ha
gamla traditioner i Polen, ha framför allt
fotboll, fri idrott, boxning och rodd gått
starkt framåt.
Fotboll — den populäraste idrotten.
Sedan Polen vunnit politisk
självständighet, sammanslöto sig de redan
existerande fotbollsklubbarna 1919 till ett
enhetligt förbund, Polski Zwiqzek Pilki
Noznej, som vid krigsutbrottet 1939
omfattade c:a 1000 klubbar med 120 000
inregistrerade spelare. Förbundet
administrerade till krigsutbrottet en nationell
10-lagsserie, som även gällde polska
mästerskapet. Spelstyrkan var från slutet av
1920-talet mycket hög.
Polen, som spelade sin första landskamp 1921,
hade till krigsutbrottet 1939 (senare ha inga
spelats) utkämpat 91 landskamper, av vilka 32
vunnits, 17 slutat oavgjorda och 42 förlorats.
Målsiffrorna äro 200—202. Mot Sverige har
Polen spelat 10 landskamper, av vilka 5 slutat
med polsk seger, 4 med svensk och 1 blivit
oavgjord.
Ledande klubbar äro KS Ruch i Wielkie
Hajduki (Königshütte), Cracowia och Wisla i
Kraköw, Warta i Poznan, Polonia och Legja i
Warszawa -amt Pogon i Lwöw.
Bland spelarna må nämnas forwards G.
Wo-darz och Wilimowski, vilken senare spelat
i Tysklands landslag, halvbacken J. Kotlarczyk
samt backarna H. Martyna och W. Szczepaniak.
Det kan i detta sammanhang påpekas, att flera
1001
998
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
