- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1023-1024

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pris - Prise de fer - Prishoppning - Prisridning - Privat sweepstakes - Prix d'Amérique - Prix de Diane

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PR ISE DE FER

Så småningom ha vissa normer för utdelande
av pris utvecklat sig. I allmänhet utdelas
sålunda pris endast till de tre främsta i varje
gren. Detta är bl. a. fallet vid OS, VM och EM
samt vid SM i de flesta idrotter och andra större
tävlingar. Undantag utgöra framför allt
skid-sport, cykelåkning, orienteringslöpning och
skytte samt propagandatävlingar.

Vid OS utdelas numera endast medaljer eller
plaketter i guld (förgyllt silver) till segraren,
i silver till tvåan och i brons till trean.
Detsamma gäller även om VM och EM, vid vilka
dock stundom även hederspris utdelas. Vid OS
1936 erhöllo segrarna dessutom en ekplanta,
avsedd att planteras i deras resp. hemorter.

Vid SM utdelades de första åren såväl
SM-tecken som hederspris, senare SM-tecken och
medaljer. På senare år ha emellertid
hederspris som extra belöning blivit allt vanligare.

I de flesta idrotter skola på pris — i den
mån de utgöras av medaljer eller
värdeföremål — ingraveras tävlingens art och
vederbörandes placering.

I fri idrott får — utan särskilt tillstånd av
vederbörande landsförbund — hederspris ej ha
större värde än 10 pund (efter normal kurs 180
kr.). I övriga idrotter är intet maximivärde
fastställt.

Sedan slutet av 1930-talet praktiseras allt
oftare vid svenska tävlingar att pristagarna
på prisbordet få välja, vilket pris de önska,
varvid segraren väljer först, andre man
därnäst etc. S. L.

I skytte och hästsport avvika som antytts
bestämmelserna avsevärt från de i andra
idrotter gällande.

I skytte utdelas utom hederspris även
penningpris, i regel så, att deltagarnas
insatser utdelas till bästa tredjedelen. På 1800-talet
förekommo mycket stora penningpris, och
segrarna vid hundramannaskjutningarna
(->-Riks-skyttetävling) erhöllo i regel 1 000 kr. kontant.

Även inom jaktskyttet förekomma
penningpris, och särskilt inom skyttet mot levande
duvor äro sådana vanliga. Vid dylika tävlingar
utdelas avsevärda belopp (upp till 50 000
guldfrancs, c:a 36 000 kr.). K. A. L.

Pris i professionell idrott.

Inom yrkessporten förekomma såväl
penningpris, vilket är det vanliga, som
hederspris.

I grenar, där de professionella utövarna äro
fast betalda, förekomma ofta endast hederspris.
Detta är fallet i t. ex. fotboll. I England
erhålla sålunda de professionella fotbollsspelarna
som pris i engelska cupen endast medaljer och
ej penningpris. Klubbarna ha emellertid rätt
att vid framgångar till spelarna betala vissa
premier, vilkas storlek dock äro fixerade
(->-Eng-elska ligan, sp. 898). Liknande förhållanden
råda inom den professionella cricketsporten.

I andra idrotter, t. ex. cykelsport, där ut-

1023

övarna äro fast betalda eller engagerade för
viss tävling, utdelas dessutom penningpris och
eventuellt även hederspris.

I boxning, där de professionella i regel
engageras för varje framträdande, förekommer vid
mera betydande matcher att segraren erhåller
en viss — större — del av den utsatta
prissumman (eller entréavgifterna) och förloraren
en mindre.

I andra idrotter, där de professionella
utövarna ej helt leva på sin sport, vilket med få
undantag är fallet i t. ex. simning och rodd,
äro penningprisen deltagarnas enda
inkomstkälla från sporten.

I professionell tennis, där spelarna i regel
äro fast engagerade och dessutom erhålla
procent på inkomsterna, höra penningpris till
undantagen.

Betydande penningpris förekomma (jämte
hederspris) vidare i golf, där de professionella
spelarna så gott som alltid åtnjuta fast gage
som instruktörer i någon klubb. S. L.

-y-

Prise de fer [priz da fär], fr., tagande
av klingan, fäktt. -^-Fäktning, sp. 545.

Prishoppning (eng. jumping test, fr.
concours de sauts, ty. Springen,
Spring-konkurrenz), numera i Sverige officiellt
kallad hoppning, är hinderhoppning
till häst. ->Ridsport.

Prishoppningen vid OS, liksom
lagtävlingar i prishoppning mellan nationslag,
kallas ofta Prix des Nations (ty. Preis
der Nationen).

Prisridning, ridsportt., var tidigare den
officiella beteckningen för en tävling i
dressyrridning. ->Ridsport, sp. 1112.

Privat sweepstakes [pra^vit s°i’psteiks],
kapplöpnt., är en löpning, i vilken ej
något penningpris utdelas utöver insatser
och forfeits och för vilken propositionen
offentliggöres först efter
anmälningstidens utgång.

Prix d’Amérique [pri dameri’k] är en
av Frankrikes viktigaste travtävlingar
och köres sedan 1931 årligen i jan. på
Vincennesbanan i Paris.

Tävlingen, som är öppen för 4-åriga och äldre
hästar, är en handicaplöpning på 2 600 m.
Utomeuropeiska hästar starta oavsett vunnet belopp
på 2 850 m. Ar 1939 deltog den svenskägda
»Harper Hanover» men blev oplacerad.

Prix de Diane [pri da dia’n], den
franska motsvarigheten till Englands Oaks,
rides sedan 1863 i juni i Chantilly över
en distans av 2 000 m.

1024

Tryckt 15/; 43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free