Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyrschjakt - Pythiska Spelen - PZ - Pålman, K. Robert - Pålsson, Johan - Pålstek, sjöt., →Knopar och stek - Pårtetjåkko - Påssosjtjåkko - Pärk, av fil. kand. Åke Svahn och major Einar Råberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄRK
->smygjakt. Även stavningen »pirschjagd»
förekommer.
Pythiska Spelen (grek. ta Pythia),
stundom även kallade Delfiska
Spe-1 e n, näst de olympiska de viktigaste av
de fyra nationella grekiska festspelen,
höllos nära Delfi vid foten av berget
Parnassos och firades till Apollons ära.
De Pythiska Spelen firades ursprungligen vart
åttonde år (tredje året varje udda olympiad)
och bestodo till en början endast av en tävling
i musik.
Först i början av 500-talet f. Kr. fingo spelen,
som tidigare haft lokal karaktär, efter Delfis
seger över den närbelägna staden Krisa större
betydelse. Från 586 f. Kr. firades de vart fjärde
år och omfattade även idrotts- och
hästtävlingar. Spelen i Delfi skilde sig från de övriga
nationella festspelen därigenom, att
tävlingarna i sång och musik, som i motsats till
idrottstävlingarna voro en integrerande del av
Apollonkulten, där spelade en viktigare roll.
Idrottstävlingarna omfattade redan från början
alla de i Olympia förekommande grenarna, och
detsamma gäller med ett undantag även
hästtävlingarna. Även för organisationen torde
Olympia ha tjänat som mönster. Ledningen av
spelen låg i händerna på amfiktyonerna
(amfik-tyonier kallades de ur olika grekiska stammar
rekryterade förbund, som bosatt sig i närheten
av en helgedom och satt som sin främsta
uppgift att vårda denna). De viktigaste ämbetena
bekläddes av tessaliska amfiktyoner. Till
segrarna (pythionikai) utdelades från år 582
lagerkransar. Tidigare hade prisen bestått av
värdeföremål.
Stadion låg från mitten av 500-talet
omedelbart utanför det heliga området, bland vars
byggnader Apollotemplet dominerade, i starkt
sluttande terräng. Banans längd var 178,35 m.
Läget av hippodromen har ej med bestämdhet
kunnat fastställas. M. P:n N-n.
PZ är inom segelsporten
nationalitetsmärke för Polen.
Pålman, K. Robert, fäktare,
gymnastik- och idrottsledare (f. 1897 19/4),
kapten, Örebro, har som lärare i gymnastik
och idrott vid G. C. I. och Krigsskolan
visat en god pedagogisk förmåga. Han
var särskilt skicklig florett- och
sabel-fäktare med mycket vacker stil.
Pålman vann SM på florett 1928 och på sabel
26 och 28. Han var extra lärare vid G. C. I.
1924—34 och lärare vid Krigsskolan i
gymnastik, vapenföring och idrott 1937—40. Ären 1922
—35 var han verksam ledare inom den
frivilliga gymnastiken i Stockholm. Han är sedan
1938 styrelseled. i Svenska Fäktförbundet.
N. H-n.
Pålsson, Johan, idrottsledare (f. 1892
28/i2), verkmästare i Eskilstuna, är en av
Södermanlands mest kända ledare samt
har gjort sig speciellt bekant genom sin
kamp mot »smygprofessionalismen».
Pålsson, som tävlade för G. U. I. F.,
Eskilstuna, och i olika funktioner tillhört dess
ledning sedan 1916, var en av Södermanlands bästa
skid-, orienterings- och terränglöpare samt
tillhörde långt upp i oldboysåldern eliten i
distriktet. Bland hans många ledaruppdrag märkas:
styrelseled. i Södermanlands Idrottsförbund
sedan 1921 (sekr. 1921—23, ordf. sedan 37), led. av
Eskilstuna Idrottsföreningars Samorganisation
1918—31 och från 1941 (kassör 1918—23) samt
styrelseled. i Svenska Skidförbundet 1923—28. S. L.
Pålstek, s]öt., ->-Knopar och stek.
Pårtetjåkko, fjälltopp (2 001 m ö. h.),
belägen omkring 23 km n. om Kvikkjokk
i Lappland, är lätt att bestiga från sydost.
Strax nedanför toppen finns ett
meteorologiskt observatorium, tillhörigt
Vetenskapsakademien. ->Bergbestigning, sp. 769.
Påssosjtjåkko, fjälltopp (1982 m ö. h.),
omkring 18 km n. om Kebnekaise i
Lappland, är lätt att bestiga från Alesvagge i
nordväst. ->Bergbestigning, sp. 769. Pan.
PÄRK.
Ett gotländskt bollspel med anor från
medeltiden.
Av fil. kand. Åke Svahn. Kap. »Hur spelet
tillgår» granskat av major Einar Råberg.
Pärk, den förnämsta och mest berömda
av »de gotländska idrotterna», kan kort
karakteriseras som ett lagspel (vanligen
7 man i varje lag), i vilket en liten boll
antingen genom slag med handen eller
genom sparkar med foten skall drivas
fram och tillbaka. Bollen måste därvid
returneras antingen innan den tar mark
eller efter första studsen.
Pärkspelet — »spela pärk», som gotlänningen
säger — har sitt namn efter den inhägnade
fyrkant, pärken, vilken liksom utgör spelets
medelpunkt. Ordet pärk torde vara ett lån från
lågtyskan och har en motsvarighet i det
holländska perk, som betyder inhägnad (jfr
gotländska fiskpärk, fisksump).
I stort sett äro två varianter av
pärkspelet numera i bruk: b a k p ä r k, som
är vanligast och förekommer över hela
Gotland, ehuru något sparsammare på
1033
1034
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
