Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksidrottsförbundets Samarbetskommitté - Riksidrottsförbundets Ungdomskommitté - Riksidrottsmärket →Idrottsmärket - Riksmedaljen - Riksmästerskap - Rikspokalen →Rikspokaltävlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS S AM ARBET S KO M M IT T Ë
Riksidrottsförbundets
Samarbetskom-mitté, konstituerad 1932, skall främja
»ökat samförstånd och vidgat samarbete
mellan folkrörelser, som verka för
ungdomens andliga och fysiska fostran».
I kommittén ingår utom Riksidrottsförbundets
två representanter en representant för var och
en av de organisationer, som anslutit sig.
Kommittén, som årligen utser ett arbetsutskott på
5 personer, räknade 13 anslutna organisationer
Ve 1943: Riksidrottsförbundet,
Gymnastikförbundet, Idrottsförbundet, Simförbundet,
Skid-förbundet och Skolidrottsförbundet samt
Sveriges Storloge av I. O. G. T.,
Nationaltem-plarorden, Sveriges Blåbandsförenings
Ungdomsförbund, Arbetarnas Bildningsförbund,
Sveriges Kyrkliga Bildningsförbund, Förbundet
mellan Sveriges K. F. U. M. samt
Jordbrukarungdomens Förbund.
Samarbetskommittén har bl. a. anordnat
konferenser och föredrag samt samarbetskurser för
distriktsledare. Den har även utgivit
studieplaner, skrifter etc., såsom »Svensk
Idrottslitteratur» (1942, i serien Sveriges Allmänna
Biblioteksförenings småskrifter), utarbetad av E.
Wadenstein, samt »Idrott och folkbildning»
(1943), av E. Wadenstein och H. Ohlsson.
Ordf. i arbetsutskottet ha varit: N. Helger
1932, W. Björneman 1933—41 och H. Edgardh
från 1941. H. E-dh; S. T.
Riksidrottsförbundets
Ungdomskommitté, tillsatt 1942, har till uppgift att
»effektivt stödja idrottsintresset hos
ungdomen under de år, som följa närmast
efter slutad skolgång» (14—18 år).
Ungdomskommitténs verksamhet omfattar
bl. a. propagandatävlingar (hittills främst
»Ungdomens friidrottsdag» 1942 och 43),
anskaffandet av idrottsmateriel, kurser för
ungdomsidrottsledare samt
idrottsmärkespropa-ganda och propaganda för bildandet av
ungdomsavdelningar i idrottsföreningarna. De
senare ha genom kommittén tillställts en
broschyr, »Ungdom och Idrott» (1943).
Kommittén består av 7 led., varav Svenska
Scoutrådet och Skytteförbundens överstyrelse
vardera föreslå 1, samt 1 adjungerad led.
(sekr.) från Skolidrottsförbundet. Ordf. är
sedan 1942 Th. Åkerlund. Th. Å-d; S. T.
Riksidrottsmärket ->Idrottsmärket.
Riksmedaljen, tidigare i skyttekretsar
ofta kallad Sveamedaljen, utdelas i silver
och guld (sedan 1934 i förgyllt silver).
Riksmedaljen i guld är det svenska
frivilliga skytteväsendets högsta
utmärkelsetecken. Riksmedaljen i silver
utdelades första gången 1899, diplom (se
nedan) för riksmedalj 1913 och
riksmedaljen i guld 1918.
Fordringarna för erhållande av riksmedalj
ha växlat under årens lopp alltefter
skjutprogrammets svårighet, men
oförändrat är att
medaljen endast kan tagas
vid skytteförbundens
årliga tävlingar genom
viss uppnådd poäng i
skolskjutning,
huvudskjutningen. Den
utdelas nu i 4., 5. eller
veteranklassen till skytt,
som tidigare förvärvat
statens skyttemärke i guld. Skytt, som tidigare
erhållit riksmedalj och ånyo uppfyllt
fordringarna härför, tilldelas diplom och därefter för
varje gång intyg.
Riksmedaljen i guld utdelas nu efter erhållet
diplom och 4 intyg. Före 1932 erfordrades
endast diplom och 3 intyg.
Fordringarna för riksmedalj ha varierat och
voro: 1899—1926 90 p.; 1927—37 94 p.; 1938-40
90 p.; 1941 (efter den nya tavlans införande)
72 p.; från 1942 70 p.
Fordringarna för diplom sattes från början
lika med fordringarna för medalj men höjdes
1931—40 med 1 p. och från 1941 med 2 p. De
ha sålunda varit: 1899—1926 90 p.; 1927—30 94 p.;
1931-37 95 p.; 1938-40 91 p.; 1941 74 p. och från
1942 72 p.
Ären 1899—1942 ha utdelats 6 816
riksmedaljer i silver, 861 i guld och 10 605 diplom och
intyg.
Skyttar som till Vi 1943 erövrat minst 14 diplom
(intyg) : 23 Hugo Johansson, Kungsh. skg; 22 Erik
Blomqvist, Söd. Liljeh. skf; Olle Ericsson, Örebro;
20 G. Bostrand, Östersund; 19 N. Haskel, Kungsh.
skg; B. A. Linderoth, Östersund; J. A. Svensson,
Åmot; I. Wester, Kungsh. skg; 18 Anders Johnsson,
Malmö; N. Schullström, Eskilstuna; 17 G. N. Bolin,
Svea Livgarde; Emrik Karlsson, Vimmerby; John
Johansson, Linköping; G. Kjellander, Mariestad; 16
Gustaf Andersson, Tidaholm; Edvin Gabrielsson,
Vimmerby; Herman Nilsson, Nordmark; N.
Romall-der, Lidingö; 15 Anders W. Andersson, Eskilstuna;
Harald Gustafsson, Örebro; Viktor Knutsson, Sthlms
Skarp; K. Lindberg, Vimmerby; K. Lundell, Skara;
A. Pettersson, Västerås; N. J. Skog, Hudiksvall; 14
Emil Blomqvist, Göteborgs skg; Leonard Eriksson,
Botkyrka; Mauritz Eriksson, Söd. Liljeh. skf; V.
Hellman, Kungsh. skg; Emil Johansson, Botkyrka; G. A.
Jonsson, Sthlms Skarp; Rikard Larsson, Nyed; H.
Lindström, Vimmerby; C. O. Ruda, Jönköping; J.
Scheja, Sthlms Skarp; A. Sjöström, Uppsala; S. W.
Svensson, östra Fågelvik. G. L-n.
Riksmästerskap (i skytte) är en vanlig
inofficiell sammanfattande benämning på
dels mästerskapstävlingen (tidvis
officiellt kallad »segerskyttävlingen») vid
allmän riksskyttetävling, dels de sedan
1934 anordnade »svenska mästerskapen»
(detta senare för undvikande av
sammanblandning med de äldre svenska
mästerskapen i sportskytte). K.A.L.
Rikspokalen ->Rikspokaltävlingen.
1147
1101 1147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
