Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddarmärket - Roddförbund - Roddklyka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDFÖRBUND
år). För guldmärket, som utdelas först 3
år efter silvermärket, krävas 600 p
(silvermärket räknas för 300; övriga 300 få erövras
tidigast följande år). Efter enhälligt beslut av
Svenska Roddförbundets styrelse kan
guldmärket i undantagsfall, som belöning för
särskilt hedrande segrar under en följd av år,
utdelas utan hinder av minimikravet.
Före 1932 voro fordringarna för märket något
annorlunda. Till Ve 1943 ha sammanlagt
utdelats 1655 bronsmärken, 1 005 silver- och 234
guldmärken. S. T.
RODDFÖRBUND.
Internationella Roddförbundet,
Federation Internationale des Sociétés
d’Aviron (F. I. S.A.), stiftades 1892 och
är därigenom ett av de äldsta
internationella idrottsförbunden.
F. I. S. A., som utgöres av de olika
landsförbunden för roddsport, administrerar endast
roddsport för amatörer. Förbundets
verksamhet har huvudsakligen varit knuten till
anordnandet av EM i rodd (se sp. 1224), som sedan
1893 anordnas av förbundet. Förbundets stadgar
upptaga bl. a. bestämmelser om
tävlingsdräkter för anslutna nationer. F. I. S. A., som har
sitt säte i Luzern, Schweiz, ledes av ett
förvaltningsutskott på 3 personer.
Före krigsutbrottet 1939 voro följande länder
anslutna: Argentina, Belgien, Danmark (sedan
1927), Egypten, Frankrike, Italien, Jugoslavien,
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien,
Schweiz, Tjeckoslovakien, Ungern och USA.
Sverige var anslutet till förbundet 1931—32.
President i F. I. S. A. är R. Fioroni, Luzern.
Nordiska Roddförbundet.
Nordiska Roddförbundet, stiftat 27
febr. 1910 i Stockholm, är en
sammanslutning av landsförbunden för roddsport
i de nordiska länderna, nämligen Dansk
Förening for Rosport (st. 15/1
1887), Norges Roforbund (st. »/«
1900 som Norsk Förening for Roidræt),
Svenska Roddförbundet (st. 27 /n
1904), Finlands Roddförbund
(st. 30/i 1910) samt Idrottasamband
Islands Roavdelning (st. 1927).
Nordiska Roddförbundet tillkom på förslag
av Svenska Roddförbundets dåv. ordf., N.
Ljunggren, och i stiftandet deltogo även
representanter från förbunden i Danmark, Norge
och Finland. Island anslöt sig 1937.
Förbundet har haft stor betydelse för nordisk
roddsport, främst genom anordnandet av NM
sedan 1910 (se sp. 1228). I samband med
tävlingarna ha kongresser hållits, vid vilka
stadgar och kapproddbestämmelser antagits.
I förbundets styrelse ingå ordf. i resp.
landsförbund, och som ordf. fungerar
representanten för det land, som anordnar årets NM. Även
förbundets president skall vara från det land,
som arrangerar årets NM. Ordf. är sedan 1939
C. Armstedt, Sverige, och som president
fungerar sedan s. å. E. Bredberg. — En
jubileumsskrift utgavs 1935. S. D-t; S. T.
Svenska Roddförbundet.
Svenska Roddförbundet tillkom 1904
som en sektion av Riksidrottsförbundet
och upptog verksamheten 27/n s. å.
Stiftelseåret anslöto sig 2 klubbar från
vardera Göteborg och Stockholm samt 1 från
Eskilstuna, och 1905 tillkommo klubbar även från
övriga Sverige. Redan 1906 bröto sig emellertid
Göteborgs RF, Göteborgs RK, Landskrona RK,
Hälsingborgs RK, Malmö RK och Stockholms
RF ut och bildade det fristående Sveriges
Roddförbund. Orsaken till utbrytningen
var närmast obeaktade yrkanden på strängare
amatörbestämmelser (uteslutning av
»yrkes-roddare»), vartill kom ett bestämt krav på att
klubbarna själva och icke Riksidrottsförbundet
skulle tillsätta sektionsstyrelsen. Flera försök
att uppnå enighet misslyckades, och först 1910
uppgick Sveriges Roddförbund i Svenska
Roddförbundet.
Svenska Roddförbundet anordnade sina första
SM 1905. Är 1907 hade även Sveriges
Roddförbund utlyst SM, men en dubblering av
mästerskapen avstyrdes genom att sistnämnda förbund
under diskvalifikationshot från
Riksidrottsförbundet kallade sina tävlingar »Sveriges
Rodd-förbunds mästerskapstävlingar».
Förbundets verksamhetsområde är uppdelat i
fyra distrikt med distriktskommittéer
sorterande under förbundsstyrelsen, nämligen
Mellersta (Stockholm), Västra (Götebc.g), östra
(Huskvarna) och Södra (Hälsingborg)
distriktet. I dessa anordnas DM i rodd.
Svenska Roddförbundets styrelse har — till
förfång för verksamheten — tidigare ofta
ambulerat mellan Stockholm (Vaxholm), Malmö
och Göteborg, dit styrelse och arbetsutskott
sedan 1934 äro förlagda.
Ordf. ha varit: N. Thisell 1904—07, N.
Ljunggren 1908—12, K. K. Stamsö 1913—14, N.
Ljunggren 1915—16, A. R. Schöntal 1917, H. Dahlgren
1918, K. K. Stamsö 1919 och 20, H. Dahlgren
1921—24, G. Uddenberg 1925—28, V. Zetterlund
1929—31, E. Berg 1932—34 och från 1935 C.
Armstedt.
Förbundet räknade Ve 1943 40 föreningar med
1926 aktiva medl. — En årsbok har utgivits
sedan 1924. G-r A.; S. T.
Roddklyka är ett slags gaffelformigt
stöd på båtrelingen för årån, när man
ror. Jfr Roddtullar.
1171
1172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
