- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1185-1186

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Roddsportens historia, av fil. kand. Åke Svahn - Roddsporten på kontinenten - Roddsporten utom Europa - Roddsporten i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RODDSPORT

tvåor utan styrman och 1936 — då det stora
genombrottet för den tyska tävlingsrodden
inträffade — inte mindre än 5 guldmedaljer.

De flesta länder ha fått sin moderna roddsport
från England.

Från England — via Tyskland — kom
den moderna roddsporten omkring 1870
till Österrike och Ungern. Direkt
från England infördes den till bl. a.
Frankrike, där en regatta hölls redan
1834 i Paris, samt till Belgien och
Nederländerna, vilket sistn. land
1847 fick en organisation gemensam för
segel- och roddsport. Även Italien har
fått sin moderna roddsport direkt från
England, och detsamma torde vara fallet
med Schweiz.

Frankrike och Belgien voro, bortsett från
England, de mest framgångsrika
roddsportländerna i Europa under de båda årtiondena kring
sekelskiftet. Det förra landet vann bl. a. 2
segrar vid OS 1900 och 1 guldmedalj vid OS 06
samt hemförde 1893—1910 sammanlagt 30 EM.
Belgien vann under samma tid bl. a. 42 EM,
silvermedalj i åttor vid OS 1900 och 08 samt
Grand Challenge Cup i Henley 190S, 07 och 09.

En anmärkningsvärt stark roddsport har
Schweiz uppvisat under 1920- och 30-talen med
bl. a. 4 olympiska guldmedaljer (1920—28), 35
EM (1920—38) samt segrar i tre av de fyra
huvudtävlingarna i Henley 1936. — En av de
främsta klubbarna i Schweiz var tidigare
->-Nor-diska Roddföreningen i Zürich, stiftad 1878 av
studerande från de nordiska länderna.

Under 1920-talet hörde även Holland till de
främsta roddarnationerna i Europa med 1
guldmedalj vid OS 1924 och 10 EM (1921—32);
under 1930-talet tillkommo Polen med 1
silver-och 4 bronsmedaljer vid OS (1928—36) och 4
EM samt Ungern med 10 EM (1930—35).

Slutligen har Italien under hela 1900-talet
tillhört de ledande roddsportnationerna och
hemfört bl. a. 4 guldmedaljer vid OS 1906 samt
1 guldmedalj vid vardera OS 1920 och 28;
därtill komma 39 EM, av vilka 25 erövrats sedan
1923.

Roddsporten utom Europa.

Från USA omtalas kapprodder redan
från slutet av 1700- och början av
1800-talet, men först sedan rodden på
1850-talet fått fast fot vid universiteten, fick
den karaktär av verklig idrott.

I sydstaterna, t. ex. Virginia, brukade de rika
plantageägarna stundom för att vid middagar
och baler roa sina gäster arrangera
kapprodder med små båtar, rodda av negerslavar. En

sådan rodd är känd från 1774. Tävlingar
med 4-årade barkasser, ägda av »gentlemen»
och bemannade med yrkesroddare, förekommo
under livlig vadhållning från stora
åskådarmassor i New York bl. a. 1811 och 1825. På
1830-talet uppstodo en rad amatörklubbar och
1844 den första universitetsklubben (i Yale).
År 1852 tävlade Harvard och Yale för första
gången, varvid Harvard segrade, och 1871
grundades ett akademiskt roddförbund. På
västkusten började roddsporten 1899.

USA har alltid varit starkt representerat vid
OS, särskilt i åttor och dubbel sculls, i vilka
tävlingar 1920—36, resp. 1920—32 samtliga
guldmedaljer erövrats. Sammanlagt har USA tagit
13 guldmedaljer vid OS (1900—36).

Även i Sydamerika har
roddsporten gamla traditioner, och i flera av de
sydamerikanska staterna är intresset stort.

Redan 1873 bildades en roddklubb i
Argentinas huvudstad, Buenos Aires, och i samma
stad finnes även en livaktig skandinavisk
roddklubb, Club Remeros Escandinavos (st. 1912).
Vid OS ha Uruguay och Argentina vunnit var
sin bronsmedalj 1932, resp. 1936.

Av de brittiska dominierna har
framför allt Australien en stark
roddsport. Även den professionella rodden
omhuldas där, och de flesta innehavarna
av VM i single sculls ha varit australier.
Professionell rodd förekommer därjämte
i Canada och på Nya Zeeland.

Roddsporten utövades i Australien först på
Tasmanien omkring 1830, då man rodde i
»korta» (25 fot) fyror. På fastlandet blev
rodden populär på 1860-talet, och sedan 1880 ha
tävlingar i åttor mellan de olika staterna varit
ett årligen återkommande evenemang. — Vid
OS har Australien vunnit guldmedalj i single
sculls 1928 och 32.

Canada har erövrat VM för professionella i
single sculls 1880—84 (E. Hanlan) och 1933 och
34 samt Diamond Sculls i Henley 4 ggr. Vid
OS ha kanadensare hemfört 4 silver- och 4
bronsmedaljer (1904—32). Nya Zeeland liar tagit
9 professionella VM (1907—22) samt 1
siiver-och 1 bronsmedalj vid OS (1932, resp. 20).

Roddsporten i Sverige.

Även de skandinaviska länderna ha
fått sin moderna roddsport från
England. När detta skedde (1850—80), hade
emellertid såväl Sverige som Norge och
Finland redan länge haft en inhemsk
roddsport. Sedan sannolikt århundraden
tillbaka hade sålunda fiskare och sjömän
i kustområdena brukat anordna
kapprodder med sina »bruksbåtar», och i de trak-

1185

38—NFS. V

1186

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free