Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Roddsportens historia, av fil. kand. Åke Svahn - Roddsporten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSP ORT
Bild 11. Från en kapprodd på Södra Vaxholmsfjärden 22 aug. 1869. I mitten av bilden synes en
smäcker gigg, som liknar en modern dubbelscull. Den ägdes av handlanden i Vaxholm O. H.
Wir-ström, far till de berömda roddarbröderna; styrmannen skall föreställa Gotthard Wirström,
sedermera ströke i det äldre Wirströmslaget. — En samtida teckning av marinmålaren P. W. Cedergren
(som aktivt deltog i en liknande regatta 1867).
den engelsktalande världen. Artikeln, som är
utomordentligt livfull och färgrik, har skrivits
av ingen mindre än skalden Viktor Rydberg.
Skärgårdsbor och sommargäster kapprodde i
Vaxholm före Balcks tid.
Långt innan den engelska
kapproddbåten blivit införd till Sverige, ha
rodd-tävlingar förekommit bland
fiskarbefolkningen i Stockholms skärgård, där den
smidiga och snabba skötbåten utmärkt
lämpade sig som kapproddbåt. Genom
skärgårdsboma blevo även stockholmarna
intresserade av rodd, och redan på
1860-talet finner man sommargäster och
skärgårdsbor i Vaxholmstrakten
samverkande vid glada roddfester. Ståtliga
re-gattor, bevittnade av tusentals
Stockholmsbor, höllos sålunda vid Vaxholm
1867, 68, 69 (bild 11), 72 och 78, varvid de
tävlande utgjordes av fiskare, såväl män
som kvinnor, samt »amatörer inom
handelsståndet i huvudstaden» (enligt ett
samtida tidningsreferat).
Anordnarna av dessa kapprodder, som hade
karaktär av verkliga folkevenemang och
utförligt refererades i Stockholmspressen, synas
ha varit kaptenen på ångaren Vaxholm C. J.
Fernqvist (initiativtagare), lotsåldermannen i
Vaxholm F. W. Rosenberg och stadsmäklaren
J. H. Zethræus. Bland »prisdomarna» finner
man O. H. Wirström, far till de berömda
roddarbröderna (bild 14).
Regattorna, som höllos på Södra
Vaxholmsfjärden på en bana om c;a l’/2 distansminut,
omfattade vanligen tre lopp: de två första
avsedda för skötbåtar med 4 manliga, resp. kvinn-
När Uppsala studenter »lekte Oxford—
Cambridge».
Med den engelska universitetsrodden
som mönster bildades 1877 inom
Stockholms nation i Uppsala en båtklubb, och
liga roddare och styrman och det tredje för
båtar »av vilken konstruktion som helst, dock
ej skötbåtar». I regel startade 20—30 båtar i
varje regatta.
Prisen utgjordes av
penningsummor —
första pris varierade
mellan 5 och 10 specier —
till fiskarna samt
silverpokaler eller
svenska sidenflaggor till de
övriga vinnarna.
Ett pittoreskt inslag i
tävlingarna utgjorde de
kvinnliga båtlagen, som
stundom uppträdde i
vita eller röda liv och
halsdukar och ofta
nådde nära nog lika goda
tider som männen. År
1870 erövrades 3. pris
(en kaffeservis) i
damtävlingen av ett lag
fiskargummor från yttre
skärgården, av vilka
ingen var under 70 år.
År 1869 finner man
bland pristagarna
sekreteraren vid engelska legationen i Stockholm,
A. Goosling, vars båt tycks ha varit en singel
scull, och 1878 startade i ett av loppen Ȍtta
båtar, rodda av gentlemän», däribland en
kanot, som väckte »häpnad blandad med odelad
sympati» hos åskådarna; segrare i detta lopp
blev friherre v. Höpken på Bogesund.
Bild 12. »Förslag till
kvinlig roddkostym,
som är både klädsam
och praktisk», enligt
Balcks »Idrottsbok»
1887.
1175
1192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
