Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Roddsportens historia, av fil. kand. Åke Svahn - Roddsporten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSP ORT
Bild 13. Från »andra skandinaviska kapprodden» i Tynningösundet vid Vaxholm 1884. I den främsta
båten ro Stockholms Roddförenings berömda »Wirströmare» (bröderna Axel, Rudolf, Henrik och
Gotthard Wirström samt J. Hummel), som vunno en bejublad seger över sina norska och danska
konkurrenter. — Teckning av V. Andrén och H. Feychting i Ny Illustrerad Tidning.
året därpå följdes detta exempel av
Göteborgs nation. En tävling dem emellan
ägde rum på Fyrisån 10 maj 1879 (bild
vid Akademisk idrott, sp. 65—66), men
som den första egentliga akademiska
kapprodden har man betecknat den
tävling, som hölls på Fyris 9 okt. 1882.
De båda klubbarna hade båthus vid Fyrisån
(Stockholms nation vid Tullgarn, 11 km nedåt
ån) och förfogade över var sin 4-årad
utriggare, 38 fot lång, klinkbyggd och med fasta
säten (båda bevarade av Uppsala Stud. IF).
Vid kapprodden 1882 sträckte sig banan, som
mätte 7 000 fot, från Ultuna till Uppsala; man
rodde mot strömmen, för att åskådarna skulle
få se slutstriden inne i staden. Som
prisdomare fungerade professor Frithiof Holmgren
och docenterna A. Erdman och F. Tamm.
Göteborgarna (K. Fåhræus, E. Mellgren, E. Fries,
T. Tideli och J. Wærn, cox) segrade med
båten »Frithiof» på 9m 33s, distanserande
stockholmarna (O. Warenius, L. Alméen, C. Fries,
G. Smerling och C. Alm) med 10,5s.
Detta första försök att skapa intresse
för »akademisk rodd» i Sverige ledde
dock ej till någon varaktig framgång, och
först på 1930-talet fick studentrodden
fastare form (jfr sp. 1197).
En av de först organiserade idrotterna.
Året 1880 brukar betecknas som den
moderna roddsportens genombrottsår i
vårt land. Då tillkommo nämligen två
roddklubbar, vilka skulle komma att
spela en betydelsefull roll: -^Göteborgs
Roddklubb, bildad 18 febr. av några
medlemmar i Göteborgs Segel Sällskap, och
-^-Stockholms Roddförening, stiftad 8 april
av V. G. Balck m. fi. Den senare
upptog på sitt program även andra idrotter,
som då ännu ej voro organiserade, t. ex.
fri idrott och skridskosport, och är en av
svensk idrotts pioniärföreningar.
I Göteborg hade redan 11 sept. 1879
inom Göteborgs Gymnastikförening
bildats en avdelning för rodd, nuv.
->Göte-borgs Roddförening, Sveriges äldsta
alltjämt existerande roddsammanslutning.
År 1883 kom roddsporten riktigt på modet i
Sverige, och en rad klubbar bildades:
Mälare-roddklubben (st. 3 mars), som 1884 invigde ett
stort båthus vid Långholmsviken, vilket 1898,
då klubben upphörde, övertogs av Stockholms
RF, Norrköpings RK (30 mars), som även
bedrev skridskosport, Helsingborgs RK (16 april),
Landskrona RK (13 maj), Malmö RK (22 nov.)
och Waxholms RK (28 nov., upplöst 1887).
Även 1884 tillkommo flera klubbar, bl. a. i
Jönköping, Örebro, Uddevalla, Vänersborg och
Lidköping. Av dessa blev emellertid endast
Jönköpings RS (st. 19 jan.) bestående; liksom
Stockholms RF var det banbrytande även för
andra idrotter.
1175
1194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
