- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1211-1212

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Modern roddsport, av civilingenjör Stellan Dahlstedt - Teknik - Taktik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RODDSP ORT

Bild 22. Träningsbåt, använd av Stockholms
Roddförening.

på Fairbairnstilen är det explosionsartade
draget, där alla muskler samverka.

För nybörjare är återgången en svår
rörelse, som måste intränas riktigt. Man
måste ovillkorligen föra årlommen över
knäna, innan man börjar åka tillbaka på
slejden, ty annars kör man tummarna i
låren. Svårigheten vid återgången består
i att sträcka armarna snabbt utan att
genast följa efter med hela kroppen.

Återgången sker sålunda på följande sätt: efter
urdraget skevas årbladet till vågrätt läge,
därefter sträckas armarna snabbt, kroppen böjes,
utan att kontinuiteten i årans rörelse stores, och
genom att kröka benen åker man tillbaka på
slejden till utgångsrörelsen för ett nytt drag.

Det är under återgången som kroppen skall
vila. Lugn och behärskning är därvid ett av de
säkraste kännetecknen på god rodd.

Fattningen av årån.

Årån fattas med ytterhanden (den som
är längst bort från svirveln) längst ut på
årlommen. Avståndet mellan händerna
skall vara en handsbredd. Antingen
använder man tumgrepp med båda händerna
eller endast med innerhanden. I hårt
väder är det lämpligt att hålla i
ordentligt med båda händerna, men eljest skall
man aldrig hålla hårt i årlommen, då man
därigenom lätt får kramp i underarmarna.

I sculls håller man tummarna på
handtagets ytterända. Handtagen äro ofta
försedda med gummihandtag för att ge
handen ett fastare grepp.

TAKTIK.

I motsats till vad fallet är i vissa andra
idrotter, är det vid rodd förmånligt att
leda i starten. Roddarna se bakåt och
kunna, om de ha medtävlarna bakom sig,

bättre passa dem och rätta sin taktik
efter förhållandena.

Vid en start i åtta skola de första tjugo
år-dragen vara avverkade inom en halv minut,
och efter sjunde draget skall det vara fritt
vatten mellan strokens och tvåans årvatten, d. v. s.
båten skall glida så långt mellan årtagen, att
stroken ej längre sätter ned sitt årblad i virveln
efter föregående årtag av den främste roddaren
på hans sida, tvåan.

Efter den hastiga starten söker man att
komma ned i normal takt utan att tappa
farten. Det gäller att få fram vilotempot
i återgången och ett jämnt och snabbt
drag utan knyckar. Man säger, att årån
drages »rätt igenom». Takten sänkes till
36 årtag per minut, till 34, kanske ända
ned till 32 och 30, om laget är mycket
tungt och om det leder loppet. Vid
träningen bör alltid coxen eller tränaren
kontrollera takten och meddela roddarna
resultatet. De få härigenom ett begrepp
om hur de skola ro. Har ett lag fått god
drift på båten i låg takt under en tävling,
skall coxen ej i onödan pressa roddarna.
Detta får blott ske, om han ser, att ett
annat lag tar in eller att han själv har
möjlighet att taga in ett försprång.

Beroende på loppets hårdhet få
roddarna en eller flera trötthetsperioder.

Vanligtvis kommer den första efter en och
en halv minut. Den häftiga starten från vila i
väntan på start till fullt arbete uttömmer
musklernas ursprungliga förråd av energi, och
de inre organen få ett hårt arbete att ersätta
det förbrukade. Man kan minska denna första
trötthetsperiod genom att medvetet börja andas
häftigare genast efter starten. Längre fram
under loppet inträffar i allmänhet ännu en
trötthetsperiod, men den är av annan art. Det
gäller för coxen att se, när hans eget lag kommer
in i en trötthetsperiod och då hjälpa roddarna.
Å andra sidan skall han draga nytta av
medtävlarnas trötthetsperioder och passa på att då
göra ett »ryck», vilket stundom kan avgöra
loppet.

Ofta avgöres en roddtävling i spurten.
Den roddare eller det lag, som har den
bästa konditionen, kan göra den längsta
spurten och därigenom avgöra loppet till
sin fördel. Är laget rätt tränat, skall
spurten börjas redan 500 m från mål. Coxen
underrättar roddarna om avståndet till
mål, så att alla få tillfälle att taga ut sina
krafter. Ungefär 200 m från mål
insättas de sista krafterna, takten pressas

1211

1175 1211

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free