- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1305-1306

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryggning - Ryggsim, av stadionchefen Erik Bergvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RYGGS IM

Byggning, ridt., är en hästs förflyttning
bakåt, vid vilken de diagonala benparen
flyttas ungefär samtidigt, ehuru
frambe-net lyftes och nedsättes något tidigare än
bakbenet.

Vid ryggning skall hästen träda rakt bakåt
och under hela rörelsen vara beredd att gå
framåt, när ryttaren skulle så vilja. F-k M-n.

RYGGSIM.

Av stadionchefen Erik Bergvall.

Ryggsim (eng. back ströke swimming,
fr. nage sur le dos, ty.
Rückenschwim-men, da. Rygsvömning, fi. selkäuinti,
no. rygsvömning, holl. rugzwemmen)
förekommer i olika former, vilka alla ha
ett gemensamt: att kroppen hela tiden
framdrives i ryggläge.

Vid vanligt ryggsim böjas armar och
ben och utföra den framdrivande rörelsen
samtidigt och liksidigt. Vid liksidigt
över-armssim i ryggläge föras armarna från
kroppens sidor upp över vattnet, sträckas
framför huvudet, sättas därefter i vattnet och föras
samtidigt och liksidigt utåt och mot kroppens
sidor. Benen utföra ett liksidigt simtag såsom
vid vanligt ryggsim. Bentagets mest
pådrivande moment, utåtsparken och
sammanförandet av benen, sker i det ögonblick, då armarna
över vattnet föras tillbaka. Vid c r a w 1 i
ryggläge föras armarna växelvis tillbaka
över vattenytan, medan benen föras i upp- och
nedgående rörelser på samma sätt som vid
crawl i framliggande läge.

Ryggsim förekom redan i antiken.

Ryggsim förekom sannolikt hos
forntidens greker, som voro skickliga
simmare, och att detta simsätt var känt av
assyrerna framgår av en relief från
omkring 800 f. Kr. (bild 1). Ryggsim
beskrives även i det första verket om simning,
N. Wynmanns »Colymbetes, sive de arte
natandi» (1538).

Ryggsim slog igenom som modern tävlingsgren
efter 1900.

De första tävlingarna i ryggsim ägde
rum på 1890-talet, och redan vid OS 1900
förekom denna gren på programmet.
Under det följande årtiondet upptogs
ryggsim på mästerskapsprogrammet i
många länder, i Sverige 1910.

Vid de första tävlingarna simmade man

Bild 1. Assyrisk basrelief från omkring 800 f. Kr.,
visande bl. a. simning i ryggläge.

vanligt ryggsim eller liksidigt
överarms-sim. Ryggcrawlen uppfanns i USA och
upptogs i Europa först sedan amerikanen

H. Hebner vid OS 1912 demonstrerat dess
överlägsenhet över de tidigare använda
metoderna. Sedan dess har ryggcrawlen,
som numera är den enda använda
tävlingsstilen, tekniskt utvecklats efter
ungefär samma linjer som crawl i
framliggande.

USA och Japan ledande nationer.

Under 1900-talets första årtionde dominerade
tyskar i konkurrens med belgare och ungrare,
men från OS 1912 tog USA ledningen genom
den ovan nämnde H. Hebner. USA har sedan
dess dominerat genom en rad ypperliga
ryggsimmare, av vilka må nämnas W. Kealoha, W.
Laufer, G. Kojac, A. Kiefer och A. van de
Weghe. Sedan 1930 ha amerikanerna dock fått
svåra konkurrenter i japanerna, vilka i M.
Kiyokawa och T. Iriye haft ypperliga
representanter. Övriga nationer ha ej kunnat göra
sig gällande mot de båda nämnda, och det är
betecknande, att med ett undantag, tysken E.
Küppers, endast amerikaner och japaner nått
finalen i ryggsim vid de båda senaste OS. I
Norden har endast svensken B. Borg nått
resultat av fullt internationell klass. Till
europeisk elitklass hörde svenskarna P. Holmström,
E. Lundahl, L. Lundvik, S. O. Bolldén, P.
Carleson och P.-O. Olsson, danskarna L. Dam och
B. Bæth samt norrmannen W. Karlsen.

Inom damsimningen dominerar Holland.

Den första olympiasegraren i ryggsim för
damer var amerikanskan S. Bauer, och senare
har USA i E. Holm-Jarrett haft en
representant av världsklass. För övrigt har Holland
dominerat såväl resultatlistorna vid OS som
världsrekordtabellerna. Främst må nämnas M.
Braun, N. Senff, H. Mastenbroek, C. Kint och

I. van Feggelen. Norden har endast haft en
ryggsimmerska av internationell klass, R.
Hve-ger, Danmark. I Sverige har en markant för-

1305

1306

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free