Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland, av redaktör Axel Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 1. »Idrottens dag», 30 juli, firades till krigsutbrottet 1939 över hela Ryssland med
från 1910, då Ryssland i bröderna P. och W.
Ippolitov samt N. Strunnikoff hade
hastighetsåkare av världsklass. Den sistnämnde vann
sålunda 1910 och 11 såväl EM som VM. I
konståkning hade Ryssland i början av 1900-talet
goda representanter i N. Panin och I. Malinin.
Hockey på is började spelas redan på
1890-talet och utbildades 1906 till en variant av
bandy. Standarden var efter dåvarande
förhållanden mycket hög, och det ryska mästarlaget,
S:t Petersburger Eislaufverein, som 1907
gästade Sverige, blev i mycket svenskarnas
läromästare (->-Bandy, sp. 622).
Fri idrott bedrevs intill världskriget 1914—18
endast i mycket ringa omfattning, och de första
mästerskapen anordnades först 1908. Standarden
var låg. Relativt bäst voro sprinterna L.
Löwen-stein och P. Stieglitz samt den då i S:t
Petersburg bosatte svensken P. Lidvall, som var rysk
rekordinnehavare på 400 m och häcklöpning
110 m.
Fäktning bedrevs framför allt i Polen och i
det egentliga Ryssland inom officerskretsar.
Bäst voro de ryska fäktarna på sabel.
Fotboll började spelas först efter 1900 och då
endast i ringa utsträckning. Ännu senare,
omkring 1910, infördes cykelsporten, men i denna
liksom i fotboll lyckades ryssarna aldrig hävda
sig internationellt.
Från 1900 började även andra idrotter idkas,
och i några fall lyckades ryssar göra sig gäl-
1253
lande i internationell konkurrens. Sålunda
vann vid OS 1912 H. Blau bronsmedalj i
ler-duveskytte, ett ryskt lag silvermedalj i
duellskjutning på pistol och A. Visjnegradsky
bronsmedalj i segling i 10 m klassen.
IDROTTEN I SOVJETUNIONEN.
Under världskriget 1914—18 förekom
ingen idrott i Ryssland, och först efter
det följande inbördeskrigets slut 1921, då
livet åter började antaga normala
former, kom idrotten i gång på nytt.
Sedan dess har den ryska sporten med
kraftigt och målmedvetet stöd av stat och
myndigheter fått en enorm utveckling.
Med hjälp av en intensiv propaganda har
man lyckats göra idrotten till en
massrörelse, och numera har så gott som
varje militärförläggning, skola,
universitet, fabrik eller kollektivjordbruk en
sportsammanslutning och en egen
idrottsplats. Även i de avlägsnaste byar, där
idrott förr var ett okänt begrepp,
bedrives numera någon form av sport.
Särskilt i Ukraina har sporten helt erövrat
landsbygden.
1316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
