Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryttarlekar - Ryttarmärket - Rå - Råbandsknop →Knopar och stek, sp. 877 - Råberg, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYTTARMÄRKET
Bild 7. Bågskytte till häst vid en folkfest i
Schigatse i Tibet. — En målning efter en skiss
av Sven Hedin.
Bland stäppfolken var bågskytte till häst
tidigare en utbredd sport och förekommer på
några platser fortfarande.
Ryttarlekar i Kina och Japan.
Även hos Östasiens båda kulturfolk,
kineser och japaner, förekommo tidigare
primitiva kapplöpningar och ryttarlekar
i stor utsträckning. I Japan ha några
gamla ryttarlekar bevarats till våra dagar.
Både i Kina och Japan spelades sålunda
hästpolo, och på 600-talet e. Kr. hade
kapplöpningarna sin glanstid. Även bågskytte till häst
förekom och har i Japan levt kvar till våra
dagar. Från Japan är en annan ryttarlek känd,
en sorts kapplöpning över hinder, vid vilken
ryttaren springer bredvid hästen och samtidigt
med denne tar hindren, som bestå av rep
spända mellan två stolpar.
Litteratur: E. Mindt, »Spiel und Sport als
völkisches Erbe» (1938); C. Diem, »Asiatische
Reiterspiele» (1941).
-*-
Ryttarmärket, eg. Svenska
Ryttar-märket, utdelas av Svenska Ridsportens
Centralförbund i brons, silver och guld
samt årtalsmärke och avser att stimulera
intresset för ridning och ridsport.
Initiativet till ryttarmärkets instiftande togs
1924, och redan följ. år avlades de första
proven. Ar 1926 bildades Svenska Ryttarmärkets
Nämnd, som handhade märkesridningen till
1938, då den övertogs av Svenska Ridsportens
Centralförbund genom dess
Ryttarmärkessek-tion (R.M.S.).
Ryttarmärket kan erövras av var och en, som
tillhör en till R. M. S. ansluten organisation
och under kalenderåret blir minst 16 år, vid
särskilda prov eller offentlig tävling.
Fordringarna äro för bronsmärket: 1)
kunskap i hästkännedom, 2) färdighet i
sad-ling och betsling, 3) dressyrprov, motsvarande
den tidigare klass lätt F (nu närmast lätt B,
->Ridsport, sp. 1112), och 4) terrängprov (minst
1 km med 8—10 hinder, 0,80—1 m höga, tempo
350 m/min.); för silvermärket:
dressyrprov, motsvarande den tidigare klass lätt (nu
lätt A), och terrängprov (som ovan men med
1—1,20 m höga hinder) samt för guld- och
årtalsmärke: dressyrprov, motsvarande
medelsvår klass (nu medelsvår B), och
terrängprov (som ovan men med 1,10—1,40 m höga
hinder och tempo 400 m/min.).
Märkena skola erövras i tur och ordning,
dock endast ett pèr kalenderår. Vissa militära
kategorier få dock direkt avlägga prov för
silver- eller guldmärke.
T. o. m. 1942 ha 1259 brons-, 523 silver-, 219
guld- och 18 årtalsmärken erövrats.
Rå (eng. yard, ty. Raa), sjöt., kallas ett
på förkant av mast eller stång horisontellt
hängande rundhult, som uppbär ett
råsegel. Snett hängande rå kallas s p r i. W.
Råbandsknop -^-Knopar och stek, sp.
877.
Råberg, Einar, idrottsledare (f. 1890
26/7), major, verkst. direktör i
Riksidrottsförbundet, Stockholm, är sedan början av
1920-talet en av den svenska
idrottsledningens förgrundsfigurer och har som
ordf. i Svenska Brottningsförbundet gjort
brottningen till Sveriges i internationell
konkurrens ojämförligt starkaste idrott.
Råberg blev 1918 ordf. i Svenska
Atletikför-bundet och övertog, då brottning och
tyngd-lyftning 1920 fingo separata förbund, samma
post i Svenska Brottningsförbundet, vilken han
innehade till 1939. Genom sin initiativrikedom
— han engagerade bl. a. den finske instruktören
R. Oksa — och sin förmåga att finna dugliga
medarbetare har Råberg fört fram Sverige till
världens ledande brottningsnation. Han var
1919—38 ledare för samtliga svenska landslag vid
OS och EM. Han är sedan 1920 styrelseled. i
Internationella Brottningsförbundet (ordf. 1922
—24, därefter v. ordf.).
Råberg invaldes 1919 i Riksidrottsförbundets
överstyrelse och 1931 i dess Förvaltningsutskott
samt valdes hösten 1933 till Överstyrelsens sekr.
1339
1340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
