Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råberg, Einar - Rådjursjakt, av överste Bertil Burén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDJURSJAKT
År 1939 utsågs han till direktör för
Riksidrottsförbundet och har sedan dess varit adjungerad
ledamot i Överstyrelsen och
Förvaltningsutskottet. Han är sedan 1928 medlem av Sveriges
Olympiska Kommitté.
I yngre år var Råberg framgångsrik
idrottsman och vann bl. a. 25 DM för Gotland i fri
idrott och 2 i brottning. Ar 1919 nådde han
6 580 poäng (efter gamla poängberäkningen) i
tiokamp. Hans specialgrenar voro
spjutkastning och stavhopp. Han var även god fäktare
och vann 1918 SM för juniorer i värjfäktning.
I denna gren deltog han även vid OS 1920. Ar
1914 segrade han i fyrkampen vid armé- och
marintävlingarna i Malmö.
Råberg, som är en av svensk idrotts
internationellt mest kända ledare, har
genom sin arbetsförmåga,
uppslagsrikedom, sin allsidiga idrottskunskap, såväl
i fråga om teknik som organisation, samt
sin pondus betytt oerhört mycket för den
svenska idrottsrörelsen. För
Riksidrottsförbundet har hans övertagande av
direktörsposten betytt ett krafttillskott, som
knappast kan överskattas.
RÅDJURSJAKT.
Av överste Bertil Burén.
Jakt på rådjur förekommer i Sverige
i många olika former och ger ett stort
sportsligt och ekonomiskt utbyte.
Det europeiska rådjuret (Capreolus
capre-olus) är spritt över hela Europa, utom dess allra
nordligaste delar, samt västligaste Asien. I
mellersta Asien förekommer en större form
(Capreolus pygargus).
I Sverige har rådjuret funnits sedan allra
äldsta tider men blev i början av 1800-talet
nästan utrotat och förekom endast på några
större gods i Skåne. Tack vare enskilda
jaktvårdares ingripande räddades dock stammen.
Rådjuren fridlystes på 1840-talet under 7 år på
de nämnda godsen, varjämte inplanteringar
företogos uppåt landet. Numera förekommer
rådjuret över hela södra och mellersta Sverige
och utgör näst älgen vårt förnämsta villebråd.
Antalet skjutna rådjur uppgick 1941 till
omkring 12 500, representerande ett handelsvärde
av c:a 500 000 kr.
Rådjuret är på sommaren i huvudsak
brun-rött med i gult stötande ben, hals och buk, på
vintern brungrått med långa, grova, luftfyllda
hår. Baksidan av låren och trakten av anus
bilda den s. k. spegeln, vars ovanligt långa,
gulaktiga, på vintern vita hår genom
hudmuskler kunna resas och fällas, varigenom denna
spegel kan förstoras eller förminskas. Lammen
ha under första månaderna ett antal vita
fläckar längs ryggen, ordnade i rader på båda
Einar Råberg utdelar ett Karlebopris.
sidorna om ryggraden. Mankhöjden är på ett
fullvuxet rådjur i genomsnitt 75 cm.
Handjuret benämnes råbock, honan rå eller
råget. Som ettåring, innan rået fått lamm,
kallas det smaldjur. I regel bär endast bocken
horn, vilka när de nått sin största utveckling
oftast ha tre grenar. De fällas årligen i nov.—
dec., och de nya äro färdiga i april—maj.
Redan årslammet har på hösten små hudklädda
hornknappar, som normalt till följande
sommar växa ut till enkla spjut. Aret därpå bär
ungbocken gaffel, och fjärde sommaren är han
färdig »6-taggare». Starka bockar kunna dock
redan tredje eller t. o. m. andra sommaren
utveckla 6-taggad krona. Normalt uppnå hornen
en maximilängd av 27—30 cm och en
rosenkransomkrets om 16—20 cm. Stängerna äro
alltid mer eller mindre grovt knottriga, »pärlade».
Grova pärlor utvisa styrka och äro eftersökta
av trofésamlare. Några skånska gods kunna
uppvisa de bästa hornen i Europa (jfr
Jakttroféer, sp. 506).
Rådjuret trives bäst i omväxlande terräng:
täta snår och buskmark, torra skogar med
blandat löv- och barrskogsbestånd samt odlad jord.
I Skåne trives det även på stora slätter, blott
en och annan dunge eller häck finnes som
skydd för blåst och för insyn.
I regel föder rågeten två lamm åt gången,
undantagsvis ett eller tre. Fastän brunsttiden
inträffar i juli—augusti, födas ej lammen förrän
i maj—juni, beroende på att fostrets
utveckling under de första fyra månaderna går
ytterst långsamt. Dräktighetstiden är sålunda
omkring 41 veckor.
1341
1342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
