Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnmark, Bertil - Rönnmark, Lennart C. A. - Röring - Rörskridsko - Röse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSE
Under en vistelse i USA 1934—35 tränade han
ej, men hösten 1935 var han åter i bästa form
och vann VM i liggande med fritt gevär med
392 p. Han vann uttagningarna till OS 1936 men
blev vid spelen endast sexa.
Efterhand blev Rönnmark bättre i stående
ställning. Vid uttagningarna till VM 37 satte
han svenskt rekord med armégevär (530 p)
och vid NM på hösten även med fritt gevär
sammanlagt (345, 381, 389 = 1115). Vid VM i
kortdistans liggande 1937 sköt han i andra
omgången, då blåsten ökat, och vann denna med
394 p, 2 p före närmaste man,
vindläsnings-specialisten Schweizer, USA, och blev fyra i
hela tävlingen. Under de senaste åren har han
tränat obetydligt och nöjt sig med rollen som
Kurt Johanssons svåraste konkurrent. Vid VM
i kortdistansskytte 1939 blev han dock tvåa i
knästående med 392 p, lika med segrarens
resultat och världsrekord.
Utöver ovan nämnda framgångar har
Rönnmark vunnit SM med fritt gevär sammanlagt
1933 och 36, i liggande 1933 och 38 samt i
knä-stående 1933, 36 och 38, SM med miniatyrgevär
i liggande och knästående 1935 samt SM med
armégevär 1935, 37, 38 och 43. Han blev
förbundsmästare i Stockholms län 1931 och i
Blekinge 1933.
Rönnmark är inte starkt byggd, vilket
förklarar hans svaghet i stående med det tunga
matchgeväret. Hans största tillgångar äro en
oerhörd koncentrationsförmåga och ett
orubbligt självförtroende.
Inom Stockholms Amatörförening, som han
tillhört sedan 1928, är han skjutchef sedan 1941.
Han är sedan 1939 Stockholms representant i
Skytteförbundens Överstyrelse. Ären 1937—40
tillhörde han Svenska Skytteunionens styrelse.
K. A. L.
Rönnmark, Lennart C. A., skytt (f.
1909 25/i), civilingenjör, Göteborg, bror
till Bertil R., vann bl. a.
huvudskjutningen och mästerskapet vid partiella
riksskyttetävlingen i Luleå 1933.
Rönnmark vann klass 3 i
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling 1926, SM i stående i
kortdistansskytte 1934 med 368 p och satte vid
NM med fritt gevär s. å. nytt svenskt rekord
i liggande och
sammanlagt med 389, resp. 1107
p. Vid VM i Rom 1935
blev han sjuk och har
sedan dess tävlat
sparsamt men vann dock
SM med fritt gevär i
stående 1937.
Otillräckligt tränad deltog han
vid VM i Luzern 1939
men misslyckades. Han
blev förbundsmästare i
fältskjutning i
Göteborg-Bohus skfb 1940.
Bertil Rönnmark, olympisk guldmedaljör i
kortdistansskytte.
Rönnmark, som tillhört Christianstads sks
1921—26, Stockholms Amatörförening 1928—
38 och därefter Kvibergs skf, är med sin
kraftigare fysik bättre än brodern i stående men
har varit ojämnare än denne och tävlat mindre.
Han skjuter vanligen med stolpkorn i alla
ställningar.
Rönnmark har även tagits i anspråk inom
skytteorganisationerna och bl. a. varit sekr. i
Svenska Skytteunionen 1933—36. K.A.L.
Röring, sjöt., kallas ringen i
ankarläggens övre ända. Ankarutrustning, bild
1, g. Röringsstek -^-Knopar och stek.
Rörskridsko är en troligen av
norrmannen Axel Paulsen omkring 1890
uppfunnen stålskridskomodell, vid vilken
skenan, som är mycket tunn, är infälld
i ett rör (se bild 5 vid Hastighetsåkning
på skridsko).
Utom vid hastighetsåkning användas
rörskridskor (av kortare modell) i bandy och
ishockey.
Röse är ett vanligen lågt men stundom
manshögt cylindriskt eller svagt koniskt
torn, mer eller mindre omsorgsfullt
uppbyggt av lösa stenar. För sportändamål
användas rösen för att markera fjälleder
eller bergbestigningsvägar och för att på
bergstoppar markera en bestigning,
särskilt förstabestigningar (toppröse).
Fjälleder markeras med mindre rösen,
vanligen på ett avstånd av omkring 50 m från var-
1353
1354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
