Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz, av kapten Arnold Kaech, Bern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHWEIZ
En skjutbana i Basel på 1500-talet.
har Schweiz vunnit 58, spelat oavgjort 34 och
förlorat 105. För Sverige har Schweiz varit en
svår motståndare med 5 vunna, 1 oavgjord och
3 förlorade matcher. Genom en av dessa segrar
över Sverige vann Schweiz silvermedalj vid
OS 1924.
I handboll hör Schweiz sedan
mitten av 1920-talet till Europas bästa och
vann vid OS 1936 bronsmedalj.
I tennis har Schweiz, som sedan
1923 deltagit i Davis Cup-turneringen,
ej haft större framgångar.
Mest framträdande spelare ha varit C. F.
Aeschliman, C. Martin, G. A. Sautter, J.
Wua-rin, M. Ferrier, H. Chiesa, anglo-siamesen H. C.
Fischer och M. Ellmer. Av damerna har L.
Payot varit av världsklass.
Även basketboll och 1 a n d h o
c-k e y äro mycket utövade sportgrenar,
landhockey ofta även av damer.
Golf är mycket populärt. Mer än 20
banor finnas, av vilka den i
Crans-sur-Sierre anses vara den vackrast belägna
i Europa.
Bristande specialisering i fri idrott.
Den fria idrotten i Schweiz är
organisatoriskt splittrad i två läger,
schweiziska fotbolls- och friidrottsförbundet och
schweiziska turnförbundet (se nedan),
men har internationellt blott spelat en
obetydlig roll.
Mest kända äro sprinterna J. Imbach och P.
Hänni, medeldistanslöparna P. Martin och W.
Schärer, häcklöparna W. Christen och W.
Kel-lerhals samt tiokamparna R. Guhl och R. Anet,
den sistnämnde även god häcklöpare. Schweiz
har även haft flera goda gångare, främst A. och
F. Schwab. Bland damerna märkes främst lise
Pfenning, som 1941 satte världsrekord i
höjdhopp med 168 cm.
Sannolikt hämmande för den fria idrottens
utveckling är den intensiva
mångkampsträ-ningen. Sålunda startade vid
kantonmästerskapet 1944 i Aargau inte mindre än omkring 500
man i de olika mångkampstävlingarna, och i
Schweiziska mästerskapet i tiokamp s. å.
deltogo 160 man.
En av Mellaneuropas starkaste roddarnationer.
Den schweiziska roddsporten har
som nämnts gamla traditioner och har
särskilt från början av 1920-talet gott
hävdat sig i internationell konkurrens.
Centra äro Lausanne, Luzern och Zürich.
Schweiz har till 1945 sammanlagt vunnit 41
EM samt vid OS 4 guld-, 2 silver- och 3
bronsmedaljer. I Henleyregattan 1936 deltog Schweiz
med åtta man, vilka vunno single sculls samt
tävlingarna för åttor och fyror. E. Rufli deltog
i alla dessa lopp.
Framgångsrikaste scullare ha varit
Europa-mästarna R. Bosshart och J. Schneider samt
Eenleysegraren E. Rufli. Bland klubbarna
märkas främst Grasshoppers RC i Zürich och
Züricher RC. Tidigare hörde även ^-Nordiska
Roddföreningen i Zürich till de ledande.
Även segelsport förekommer på
de schweiziska sjöarna, framför allt på
Genève-, Zürich- och Bodensjöarna. Vid
Thunersee finns en seglarskola.
Kanotsporten har utmärkta
betingelser, men schweiziska kanotister ha
ännu ej spelat någon roll i internationell
konkurrens.
En stark cykelsport.
Cykelsporten bedrives både på bana
och på landsväg. Centrum för bansporten
är Oerlikonbanan vid Zürich. Den
förnämsta landsvägstävlingen är ett
etapplopp runt Schweiz, som anordnas sedan
1933.
Schweiz har haft många cyklister av
världsklass. Bland de professionella på bana märkas
sprinterna E. Kaufmann och W. Richli,
all-roundmannen O. Egg samt stayerna F. Ryser
och P. Suter. De främsta landsvägscyklisterna
ha varit L. Lesna på 1890-talet samt A. Büchi,
P. Egli och L. Amberg. Bland amatörerna
märkas P. Audemars, som vann stayer-VM 1903,
60 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
