Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz, av kapten Arnold Kaech, Bern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHWEIZ
Trots att Schweiz i Davos har världens bästa
och mest kända bana för
hastighetsåkning på skridsko, har standarden varit
låg. Intresset är numera i stigande (särskilt
i Zürich), liksom även för konståkning.
Konstfrusna banor finnas i Zürich, Basel, Bern,
Lausanne och Neuchåtel. Enda konståkare av
klass har varit G. H. Gautschi (trea vid OS
1924). Många skridskoåkare utöva även
rullskridskoåkning, som omfattas med stort intresse.
Curling spelas mycket, ej minst av
utländska turister.
Bergbestigningens förlovade land.
Alltsedan schweizarna C. Gesner och
J. Simmler på 1500-talet genom sina
bestigningar och beskrivningar av dessa
väckt ett mera allmänt intresse för
berg-bestigning, har Schweiz varit alpinismens
förlovade land. Ursprungligen bedrevs
denna liksom många andra idrotter i
Schweiz huvudsakligen av engelsmän,
men från mitten av 1800-talet ha många
schweizare gjort sig ett namn som
utmärkta bergbestigare såväl i Alperna som
Kaukasus, Anderna och Asiens högsta
bergstrakter. År 1863 grundades ->Club
Alpin Suisse, som utfört ett mycket
värdefullt arbete. Numera finnas flera
»bergskolor», som undervisa i alpin teknik.
Bland berömda schweiziska alpinister oc.h
förare må främst nämnas M. Croz, A.
Taug-walder, M. Zurbriggen, A. Burgener, M.
An-deregg, U. Jossi, F. Lochmatter, C. Klucker, A.
v. Fellenberg, A. Fischer, H. Lauper, A. Roch,
M. Kurz, F. Steuri, D. Zogg och G. O.
Dyren-furt, vilken sistnämnde bestigit flera av Asiens
7 000 m-toppar.
Även intresset för segelflygning
är stort i Alperna, och Schweiz tillhör
de ledande länderna på detta område.
Aero-Club der Schweiz har omkring 20
lokala regionala underavdelningar för
segelflygning.
En av världens framgångsrikaste skyttenationer.
Skyttet har som nämnts mycket gamla
traditioner i Schweiz, och landet har
en skytterörelse på bred grund, som
sedan 1862 understödjes av staten, samt
ett matchskytteförbund för internationellt
tävlingsskytte.
Myndigheterna ha bl. a. till medborgarna
utdelat gevär, som dessa fått förvara i sina
hem och använda för privat bruk.
Varje kommun har en bana med möjlighet
att skjuta under tak. Stora skyttefester med
deltagande från hela landet anordnas omkring
vart femte år och pågå c:a en månad, varvid
»skyttekungen» koras. En mängd olika
tävlingar förekomma; mycket populär är den
lotte-ribetonade »Scheibenglücksschiessen», 3 skott
mot 100-ringad tavla på 300 m avstånd.
Schweizarna voro länge ledande i Europa i
frigevärsskytte. På 1930-talet ha de
emellertid, på grund av sin konservativa inställning
i fråga om vapenutrustningen, i liggande
passerats av Finland och Estland, delvis beroende på
att toppen ej haft samma bredd som i Finland.
I armégevärsskytte, där liggande är den
vanligaste ställningen, dominerar Schweiz dock
alltjämt och vann VM 1937 och 39.
Även i pistolskytte är Schweiz en av
världens framgångsrikaste nationer.
Bland landets många gevärsskyttar av
internationell klass må främst nämnas F. Jullien,
K. Stäheli, E. Kellenberger, L. Richardet, H.
Schellenberg, J. Reich, C. Widmer, W.
Lienhard, E. Tellenbach, J. Hartmann, K.
Zimmermann och W. Schnyder. Av dessa ha K. Stäheli
och W. Schnyder även varit framstående
pistolskyttar. I denna gren må vidare nämnas K.
Roderer, K. Hess, F. Hänni, F. Zulauf, R. de
Budé och W. Büchi. Intresset för modern
femkamp är mycket stort, och masstävlingar
i modern fyrkamp (fäktning, skytte, simning,
terränglöpning) arrangeras.
Goda ryttare.
Kapplöpningssporten i Schweiz är föga
utvecklad. En specialitet är
kapplöpningarna och skidkörning efter häst på isen
i S:t Moritz.
Ridsporten är livlig med många
sommartävlingar, bl. a. i Luzern, och en
con-cours hippique i utställningshallarna i
Genève som förnämsta evenemang.
Standarden är hög, särskilt i hoppning.
Internationellt mest kända ryttare äro A.
Gemuseus, segrare i hoppning vid OS 1924, då
Schweiz även vann silvermedalj i lag, och Ch.
Kuhn, bronsmedaljör vid OS 1928.
Schweiz är masstävlingarnas land.
I Schweiz drives en bredare
idrottspropaganda än i kanske något annat land,
och tävlingar med 1 000—5 000 deltagare
förekomma ofta. Många av dessa
tävlingar ha militär karaktär, och speciellt
populära äro tävlingar i marsch med
packning, orientering, skytte etc. En
speciell schweizisk form äro de
propagandastafetter, som anordnas med sträckor för
löpning, gång, motorcyklar och bilar, flyg,
skidlöpning, bergbestigning etc. Mest
bekant är die Jungfraustafette.
63
Tryckt 19/12 45
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
