- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
65-66

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz, av kapten Arnold Kaech, Bern - Schweizerischer Alpenklub →Club Alpin Suisse - Schweiz Grand Prix för bilar - Schweiz Grand Prix för motorcyklar - von Schwerin, Fredrik Bogislaus - Schwingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCHWINGEN

Idrottens organisation.

Den schweiziska idrotten är organiserad efter
samma linjer som den svenska: ett riksförbund,
Schweizerischer Landesverband für
Leibes-übungen (gr. 1922, 38 specialförbund), i Zürich,
specialförbund för flertalet idrotter samt
distriktsförbund, vanligen omfattande en kanton.
Centralförbundet finansieras av
specialförbunden och det statliga tipsbolaget Sport-Toto, som
är organiserat efter svenskt mönster.

De största specialförbunden äro
Eidgenös-sischer Turnverein, som utom gymnastik även
bedriver fri idrott (friidrottsmännen äro
tvungna att även deltaga i sina föreningars
truppgymnastik, vilket tillmätes stort värde men är
till förfång för specialträningen) och speciellt
lägger an på mångkamp, Schweizerischer
Fuss-ball- und Athletik-Verband, som i fri idrott
söker fostra specialister, cykel- och
motorcykelförbundet samt skidförbundet. Dessutom
finnes en olympisk kommitté med säte i
Lausanne. — Korporationsidrotten, som på
senare år nått stor utbredning, administreras av
Schweizerischer Firmensport-Verband (gr. 1941).

Idrotten erhåller årligt anslag av statsmedel.
Den sorterar under en gymnastik- och
sportkommission i krigsdepartementet, vilken
tillsammans med militärmyndigheterna uppdrar
riktlinjerna för den gymnastiskt-militära
utbildningen, som anses mycket värdefull.

Schweizerischer Alpenklub ->Club
Alpin Suisse.

Schweiz Grand Prix för bilar, off.
Grand Prix de Suisse pour Automobiles
eller Grosser Preis der Schweiz für
Automobile, arrangerades 1934—39 av
Auto-mobile-Club de Suisse i Bern.

Tävlingen har alltid hållits i aug. månad på
->-Bremgarten och är av A. I. A. C. R. godkänd
som grande épreuve.

Förutom Schweiz G. P. för racervagnar
enligt Grand Prix-formeln kördes samtidigt även
en tävling för 1 ’/2-litersvagnar, Preis von Bern,
samt en som endast var öppen för schweiziska
förare, Preis von Bremgarten. År 1939 kördes
endast en tävling, om Schweiz G. P., öppen även
för 1 V2-liters vagnar.

Segrare i Schweiz G. P. ha varit: 1934 (510 km)
H. von Stuck, Auto-Union, 140,348 km/tim.; 1935
(510) R. Caracciola, Mercedes-Benz, 144,772; 1936
(510) B. Rosemeyer, Auto-Union, 161,77s; 1937 (364)
R. Caracciola, Mercedes-Benz, 159,ii6; 1938 (364)
R. Caracciola, Mercedes-Benz, 143,646; 1939 (218)
H. Lang, Mercedes-Benz, 154,540.

Segrare i Bern G. P. ha varit: 1934 (102) R.
Seaman, M. G. Magnette, 120,554 km/tim.; 1935
(146) R. Seaman, E. R. A., 128,858; 1936 (204) R.
Seaman, Delage, 141,362; 1937 (153) C. Dodson, E.
R. A., 132,833; 1938 (153) A. Hugh, Maserati,
131,771. Snabbaste 11/2-litersvagn i Schweiz G. P.
1939 var G. Parina, Alfa-Romeo, 146,679. B. L.

Schweiz Grand Prix för
motorcyklar, off. Grand Prix Suisse de Mo-

65

tocyclisme, arrangerades 1922—24 och
1927—38 av Union Motocycliste Suisse
och är av F. I. C. M. erkänd som classic
event samt gällde 1928 och 37 Europas
Grand Prix.

Tävlingen, som omfattade tre soloklasser: 250,
350 och 500 cm3 (en del år även 175 cm3) samt
sidvagnsklasser för 600 och 1 000 cm3, har
hållits på olika platser och kördes 1929 som
12-timmarslopp. Den första tävlingen gick på en
bana vid Lac de Joux, 1923—24 och 1927—29
användes en 9,3 km lång bana vid Meyrin, v. om
Genève, och 1930 en 19,8 km lång bana vid San
Salvatore, s. om Lugano. Åren 1931—37 gick
tävlingen på ->-Bremgarten och 1938 på en 2,9
km lång bana i Genève.

Segrare i huvudklassen (500 cm3) ha varit: 1922
Levanchy, Douglas, 68,«oo km/tim.; 1923 Péan,
Peugeot, 99,500; 1924 G. W. Walker, Sunbeam, 98,soo;
1925—26 Inga tävlingar; 1927 S. Woods, Norton,
113,491; 1928 AV. L. Handley, Motosacoche, 120,542;
1929 Frey, Radco, 81,875 (tillryggalagd distans
982,500 km); 1930 Gugolz, Sunbeam. 78,048; 1931
S. Woods, Norton. 118,140; 1932 S. Woods, Norton,
123,016; 1933 S. Woods, Norton, 122,983; 1934 J. H.
Simpson, Norton, 132,157; 1935 J. A. Guthrie, Norton,
134,603; 1936 J. A. Guthrie, Norton, 141,974; 1937
.T. A. Guthrie, Norton, 142,247; 1938 H. L. Danieli,
Norton, 105,120. B. L.

von Schwerin, Fredrik Bogislaus,
greve, idrottsfrämjare (1764—1834), präst,
politiker, utarbetade omkring 1800 en
storstilad plan till svenska folkets fysiska
fostran, som innehöll flera märkliga
förslag, bl. a. ett om »nya Olympiska spel».

I sin plan föreslog Schwerin, att varje stad
och varje by i landet skulle skaffa sig en
idrottsplats, där ungdomen kunde samlas för
utövande av idrott, såsom löpning, brottning
m. m., samt till dans och musik. Lärare för
denna verksamhet skulle man få från
universiteten, om man där inrättade »en fullständig
gymnastisk apparat och en ordentlig
undervisning». Den ungdom, som kom från
universiteten i egenskap av präster, lärare,
ämbetsmän o. s. v., skulle då äga förutsättningar att
leda ungdomen på de skilda orternas
idrottsplatser. Sedan på detta sätt »smärre gymnastiska
anstalter nog länge verkat, skulle, efter ett nytt
tidevarv, var socken, kanske var provins, även
hava en allmän samlingsort, för att högtidligen
fira nya Olympiska spel». Schwerin har
sålunda i en storartad framtidssyn på ett
tämligen verklighetstroget sätt skådat den
utveckling, som skulle komma — på 1900-talet. A. W-g.

Schwingen är en schweizisk form av
brottning, som mycket påminner om
isländsk ->-glima och har utövats i Schweiz
sedan äldsta tider.

I våra dagar är schwingen populärare
och livskraftigare än någonsin, och
tävlingarna, »die Schwingfesten», samla

66

3—NFS. VI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free