Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelbåt, av civilingenjörerna Bengt och Gustav Plym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGELBÅT
Ett fullriggat segelfartyg har tre eller flera master och rår på alla. Seglen benämnas: 1 Jagare.
2 Yttre klyvare. 3 Inre klyvare. 4 Förstangsstagsegel. 5 Förskysegel. 6 Förröjel. 7 Förbramsegel.
S Förövremärssegel. 9 Förundremärssegel. 10 Fock. 11 Storröjelstagsegel. 12 Storbramstagsegel.
13 Storstängstagsegel. 14 Storskysegel. 15 Storröjel. 16 Storbramsegel. 17 Storövremärssegel.
18 Storundremärssegel. 19 Storsegel. 20 Krysskysegel. 21 Kryssröjel. 22 Kryssbramsegel. 23
Kryss-övremärssegel. 24 Kryssundremärssegel. 25 Begin. 26 Mesan.
endast segla halv vind eller slör med något
hårdare skotade segel än i vanliga fall.
Vändningarna böra göras undan vinden, ej genom
vinden, så att seglen komma åt att fladdra.
Efterhand sträcker duken ut sig, och det
gäller då att undan för undan sträcka liken, aldrig
för hårt, men alltid så mycket, att inga rynkor
förekomma i seglet. Undvik segling med nya
segel i fuktigt väder eller i alltför hård vind.
Tiden för insegling av ett segel varierar efter
duktjocklek och seglens ursprungliga
tillskärning. När seglet är färdigt, skall det vara
utsträckt precis till mätningsmärkena, ha en
lagom stor buk utefter mastliket och ett
gott släpp, d. v. s. vara plant mot akterliket.
SKOTHORN HALS SKOTHOHN
Bild 9. Benämningar på ett segels hörn och sidor.
Stora bidevindsförsegel (genuafockar) böra ej
skotas för hårt, när de äro nya.
Att finna den bästa skotpunkten för
genua-focken är en viktig trimningsdetalj. Vinkeln
mellan båtens centrumlinje och en linje genom
fockhals och skotpunkt skall vara c:a 10° (A.
Laurin). I långskeppsled skall skotpunkten
vara så avpassad, att underliket blir hårdare
sträckt än akterliket, varvid genuafocken
kommer att blåsa ut i lä så fri från storseglet som
möjligt.
Riggen.
Vid trimning av riggen tillses först, att masten
är rätt placerad i långskeppsled, så att båten
är väl balanserad. Detta innebär, att båten, när
man seglar bidevind och släpper rodret, av sig
själv skall styra upp mot vinden, utan att dock
någon större kraft behöver användas på
ror-kulten för att hålla rätt kurs. Detta kallas att
båten är lovgirig (motsatsen är fallgirig).
En segelbåt bör hellre vara något lovgirig
än fallgirig. Fallgirigheten gör det svårare att
hålla bästa höjd mot vinden och ökar
avdrif-ten, eftersom ett tryck uppstår på rodrets
lovartsida, då båten måste styras mot vinden.
Om en båt är för lovgirig, bör masten flyttas
föröver, om den är fallgirig akteröver.
En akterstagad mast anses fördelaktigare på
bidevind, under det att storseglets area bättre
kan utnyttjas på undan vind med en mera
upprättstående mast.
81
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
