- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
93-94

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelbåt, av civilingenjörerna Bengt och Gustav Plym - Segelfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEGELFARTYG

Backstagens huvudsakliga
uppgift är att åstadkomma största
möjliga sträckning på fockstagen vid
bidevindsegling. Ett försegels effekt
på bidevind är nämligen i hög grad
beroende av att förliket står så rakt
som möjligt och inte sackar mot lä.
Om backstagets fästpunkt vid
däcket sitter långt akteröver, får man
en god sträckning utan stora
tryck-påkänningar i masten.

Skrovet.

Friktionsmotståndet är en
betydande faktor att räkna med för
båtens snabbhet, särskilt vid lägre
hastigheter. Det är därför av vikt,
att skrovets utsida (särskilt
under-vattenskroppen) är så slät som
möjligt, att inte exempelvis genom
förskjutningar mellan borden
friktionsökande kanter uppstå och att
märken på kölen efter eventuella
grundstötningar avlägsnas före en
kappsegling. När sådana
ojämnheter avlägsnats, gäller det att
åstadkomma en god ytbehandling. Här
finnas många olika metoder, oftast
bevarade som stora
yrkeshemligheter.

Som allmän regel kan anges att
bottnen först strykes omsorgsfullt
med blymönja, vilket ger en god
grund och förhindrar, att träet
suger åt sig vatten. Sedan strykes
båten en eller flera gånger med någon
god bottenfärg, ytan slipas väl och
poleras, eventuellt med något
polermedel, som ger en glatt och
något fet yta. G. P-m.

SEGELFARTYG.

Segelfartyg (eng. sailing
ves-sel, fr. navire à voile, ty.
Segel-schiff, fi. purjelaiva) kallas
fartyg, vilka ha segel som enda
eller huvudsakliga framdrivningsmedel.
Segelfartygen benämnas efter riggens
utseende och masternas antal (se bilder).
Tävling mellan segelfartyg har
förekommit på alla utpräglade trader, t. ex.
ulltraden Australien—England (över 15 000
sjömil). Denna var livligast under
1870-och 80-talen.

Segling över stora hav har alltid haft något
av sportbragdens tjusning över sig.
Världshamnarna vimlade förr av stolta segelfartyg, och

93

Olika typer av segelfartyg: 1 Barkskepp, med tre eller flera
master och rår på alla utom på den aktra. 2 Skonertskepp,
tre eller flera master och rår endast på den förligaste.
3 Brigg, två master och rår på båda. 4 Råsegelskonare eller
brigantin, två master och den förligaste råtacklad. 5
Toppsegelskonare, två råsegel på främre masten och den aktra
slättoppad. 6 Galeas, två master, varav den förliga, tidigare
ofta riggad med rår, är högst. 7 Slättoppad skonare, två
eller flera master, alla utan rår. Skonert är detsamma
som skonare.

mellan dem rådde en ständig rivalitet. Seglade
två fartyg från samma hamn med samma
destinationsort, fick kappseglingen gälla hela
resan. Vadhållning vid sådana seglingar har
förekommit ända in på 1900-talet.

Tävlingen var oftast rent sportbetonad, men
det förekom även kamp med ekonomiskt
inslag. Så t. ex. gällde det för ullskeppen att
komma i tid till ullauktionerna i London. Den
berömda »Cutty Sark» använde 1874—90 i
genomsnitt 77 dygn på traden, och som exempel
på segelfartygens prestationsförmåga kan även
nämnas att de tyska »Padua» och »Privall»

94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free