Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelsport - Kappseglingsregler, av civilingenjör Gustav Plym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGELFLYGSPORT
Reglerna, som äro internationella,
antogos på en konferens i Paris 1907. De
bekräftades på en konferens i London
1919 samt reviderades och antogos på nytt
vid en konferens i London 1929. Reglerna
ha utgivits i svensk översättning, senast
1941.
Seglingsnämnd. Allmänna bestämmelser.
Seglingsnämnden har att leda
kappseglingen och avgöra alla tvister, som kunna
uppstå. Vid situationer, som inte direkt
förutsetts i reglerna, skall »nämnden taga
vederbörlig hänsyn till gängse sjömannased och
hindra alla försök att vinna en kappsegling
genom andra medel än ärlig segling samt
överlägsen fart och skicklighet». Båtägare skall
vara medlem av till Svenska Seglarförbundet
anslutet segelsällskap, och varje båt skall ha
giltigt mätningsbevis. Reglerna fastställa hur
tidsgottgörelse beräknas, då båtar av olika
storlek kappsegla sinsemellan. Ägaren får inte
anmäla mer än en båt till samma tävling utan
nämndens medgivande och ej heller en båt till
två samtidiga seglingar för att kunna välja i
vilken han vill starta. En båt, som är anmäld
men ej startar, har rätt att starta i eventuell
omsegling. Rorsmannen skall efter seglingens
avslutande lämna en skriftlig förklaring, att
reglerna blivit följda, vilket dock i allmänhet
tillämpas så, att förklaring endast lämnas på
särskild anmodan från nämnden.
Reglerna innehålla även bestämmelser om
->-nationalitetsmärken, klassnummer och
permanenta nummer, om livbåtar, barlast och
utrustning m. m.
Starten. Fem minuter fore starten skall
ett skott lossas och en signal hissas. I och med
detta »femminutersskott» är seglingen påbörjad,
och reglerna träda i kraft. Fem minuter senare
lossas ett startskott, och samtidigt firas
signalen. Om skottet klickar, anger signalens firande
tiden för starten. Båt, som kommer över linjen
före skottet, skall återkallas. Seglingsnämnden
uppvisar därvid det återkallelsenummer, som
tilldelats båten, och samtidigt ges ljudsignaler.
Båt, som startar på nytt, måste hålla undan
för alla andra båtar i samma start. Om det är
många båtar i starten, kan det vara ganska
besvärligt att manövrera så, att man får plats
att vända, då givetvis konkurrenterna utnyttja
sin rätt att så mycket som möjligt hindra detta.
Väjningsreglerna ge anledning till de
flesta protesterna och tvisterna kappseglare
emellan. De bygga på sjövägsreglerna
(-^-Navigation) samt särskilda bestämmelser.
Rättighet att hålla kurs.
Kollisionsrisk mellan två båtar
föreligger, om inte endera eller båda båtarna kunna
vända ett helt varv runt med rodret dikt åt
vilken sida som helst utan att kollidera. I
tvivelaktiga fall skall kollisionsrisk anses
föreligga. Tillvägagångssättet att bevisa
kollisionsrisken med en lätt kollision, s. k. »märkning»,
innebär onödiga risker och strider mot
reglernas anda.
Dikt bidevind seglar en båt, då den
ligger så nära vinden som den kan för att med
fördel arbeta sig upp mot densamma. När
båten inte seglar dikt bidevind enligt denna
definition, seglar den för öppen vind. En båt
lovar, när den ändrar sin kurs, så att den
styr närmare vinden. En båt är k 1 art
akter om en annan båt, då dess stäv är akter
om andra båtens akter, och den senare är då
klart för om. Upphinnande blir en
båt, då den seglar samma kurs som en annan
och kommer in i dess kollisionsriskområde
enligt definitionen ovan. Den förblir upphinnande,
ända tills den antingen kommer klart för eller
akter om eller sidledes kommer utanför
kollisionsområdet eller båda båtarna gå över stag
(vända mot vinden). En upphinnande båt skall
hålla undan för den som upphunnits. En båt,
som upphinnes av en annan båt i lovart, d. v. s.
på motsatt sida om den, på vilken den
förstnämnda båten har sin storbom, har rätt att
lova till vindögat, d. v. s. tills den styr rätt upp
mot vinden, för att på så sätt om möjligt hindra
den andra båten att passera. Läbåten har
denna rätt att lova, så länge dess stäv vid ev.
kollision skulle träffa lovartsbåten för om
storvanten. Därefter får den endast bibehålla sin kurs.
En lovning enligt denna regel kallas för
»luftning», och rätt utnyttjad är den ett mycket
effektivt sätt att hindra en konkurrent att gå
förbi. Men om det är fler än två båtar, som
kappsegla, måste den användas med stor
urskiljning, då givetvis båda båtarna genom
kursändringen förlora mot övriga medtävlare.
»Den rättslösa mellanbåten».
Ett intressant fall, som kan uppstå genom
denna regel, är den s. k. »rättslösa
mellanbåten». Om en båt på öppen vind gör bättre fart
än två framförvarande jämsides seglande
medtävlare och styr så, att den kommer in mellan
dessa, är den ju upphinnande och följaktligen
väjningsskyldig mot bägge. Men båten i lä har
rätt att luffa, och lovartsbåten har ingen
skyldighet att hålla undan. Om dessa båtar
utnyttja sina rättigheter, är alltså mellanbåtens
situation hopplös och kollision, protest och
dis-kvalificering oundvikliga. Det är alltså säkrast
för den upphinnande båten att försöka passera
antingen i lä eller i lovart om båda de
framförvarande båtarna.
En båt får inte falla (motsatsen till lova) ur
tillbörlig kurs för att hindra en medtävlare att
passera i lä. Som tillbörlig kurs räknas vid
bidevind dikt och vid öppen vind ej lägre kurs
än på nästa rundningsmärke. Upphinnande båt
145
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
