- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
137-138

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelsport - Kappseglingsregler, av civilingenjör Gustav Plym - Förberedelser för kappseglingen, av Gustav Plym - Teknik och taktik, av skeppsredare Sven Salén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEGELFLYGSPORT

Protester och diskvalificering.

Straffet för brott mot reglerna är
diskvalificering. Om man under kappseglingen
anser, att en konkurrent förbrutit sig mot
reglerna, kan man avgiva protest, vilken
tillkännages genom att man på iögonfallande plats i
riggen visar en flagga, vanligen nationsflaggan.
Detta skall ske vid första lägliga tillfälle och
då seglingsnämnden passeras. Senast två
timmar sedan mållinjen passerats skall skriftlig
protest vara inlämnad till seglingsnämnden.
Protest kan även avgivas mot båt, som ej
uppfyller klassificeringsbestämmelserna. Om
seglingsnämnden har grundade skäl att antaga, att
någon tävlande brutit mot reglerna, kan den
diskvalificera utan protest. Seglingsnämndens
beslut kan av båda parter överklagas hos
nationell myndighet (för Sveriges del Svenska
Seglarförbundet), vars beslut är slutgiltigt.
Den som gör sig skyldig till grovt brott mot
reglerna, kan av nationell myndighet förklaras
ovärdig att för viss tid deltaga i kappseglingar.
Vidare finnas särskilda bestämmelser om
mätningsavgifternas erläggande och
offentliggörande av mätningsbevis.

FÖRBEREDELSER FÖR
KAPPSEGLINGEN.

Ofta är det detaljerna, som avgöra en
kappsegling, och man kan därför icke
nog påpeka vikten av att alla de många
smådetaljerna på båten äro i sådant
skick, att de fungera oklanderligt.

Båten.

Tillse att skotvinscharna äro väl smorda och
fungera riktigt. Smörj hakar i skot och segel.
Undersök wire och tågvirke och utbyt allt som
genom förslitning eller röstning fått nedsatt
hållfasthet. Tillse att skot och andra lösa
ändar, som kunna komma till användning under
seglingen, äro väl uppskjutna och upphängda
på platser, där de lätt kunna nås utan
sammanblandning eller tilltrassling. Se till att
segel, som inte äro satta, ligga i rätta påsar.

Besättningen.

På de båtar, som mest användas vid
kappseglingar, består besättningen utom
rorsmannen av två man, fördäcksgasten och
skothala-ren. Den förre, som bör vara smidig och lätt,
med snabb uppfattning och utpräglat
ordningssinne, har till uppgift att sköta segelsättningar
och segelskiftningar. Den senare skall med
biträde av fördäcksgasten sköta skotningen samt
hjälpa rorsmannen att hålla reda på
konkurrenternas manövrer, kursen på nästa märke,
vindförhållanden m. m., varför han även bör
ha någon kännedom om kappseglingsteknik.
Viktigast är dock att besättningen är väl
samövad, På större båtar bli arbetsuppgifterna

desamma, men flera man behövas för varje
syssla. Bästa sättet att hårdträna besättningen
är att segla en relativt kort triangelbana varv
efter varv runt under utförande av alla
erforderliga segelmanövrer och med tidtagning, så
att man kan bedöma framstegen och även
jämföra effektiviteten hos olika metoder.

Rorsmannen skall lägga upp seglingen med
så många olika manövrer som möjligt,
exempelvis gipa några gånger på länsen och göra
korta slag på kryssen för att få mesta
möjliga övning i vändningsteknik. Efter en sådan
träningssegling skall rorsmannen tillse, att allt
som ej visat sig så ändamålsenligt som möjligt
för seglens skötsel blir utbytt eller förbättrat.
Inövandet av besättningen och trimningen av
båten måste ske parallellt. Jfr art. Segelbåt,
kap. Trimning. G. P-m.

TEKNIK OCH TAKTIK.

Båten är seglarens instrument, som
han måste kunna behandla på rätt sätt.
Varje båt har sina egenskaper, sina
nycker, som man skall vara förtrogen
med, och det blir man endast genom
flitigt umgänge. Först när en rorsman kan
sin båt, vet han hur den skall behandlas
under olika förhållanden, att den är i
god trim, att rigg och segel äro som de
skola vara. Då får han den rätta
säkerheten, det rätta självförtroendet.
Seglaren bör därför företaga täta
trimningsseglingar och dessutom försöksseglingar
på kappseglingsbanan.

Rorsman och besättning skola vara ett
organiskt helt.

Det är ej bara rorsmannen, som gör ett
gott kappseglingsresultat. Han måste ha
en bra besättning, som han känner väl
och som känner sin rorsman. Allt arbete
ombord skall vara så samövat, att det går
automatiskt utan en massa
kommandoord, som ofta kanske ej höras från akter
till för.

När besättning, båt och rorsman smält
ihop till ett organiskt helt, då gå alla
manövrer perfekt. Rorsmannen vet hur
lång tid som behövs för en segelmanöver.
Han kan ta risken genom att låta t. ex.
en spinnaker stå uppe in i sista
sekunden, därigenom säkrande en innersväng
i en rundning, som kan avgöra en
segling. Kappseglingsresultatet är summan
av tidsbesparande manövrer och god

145

146

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free