Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simsport, av Erik Bergvall, Sven Lindhagen och Sten Thunvik - Tävlingsstatistik - Litteraturanvisningar - Simsportanläggningar, av Sven Wallbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMSP0RTANLÄGGN1NGAR
1937 NS (Stockholm): Sverige 39, Danmark
37, Norge 20, Finland 18.
1939 Tyskland—Sverige (Hannover): 4x200 m
Tyskland 9.17,9, Sverige 9.22,4. Vattenpolo
Tyskland 5—1.
1939 NS (Helsingfors): Sverige 44, Danmark
31, Finland 21, Norge 18.
1941 Sverige—Ungern (Linköping): 4 x 200 m
Sverige 9.27,6, Ungern 9.28,5. Vattenpolo
Ungern 8—1.
1942 Danmark—Sverige (Helsingör), poängber.
5, 3, 2, lag 6, 2: Sverige 80, Danmark 74.
1942 Sverige—Danmark (Linköping),
poäng-ber. som i Helsingör: Danmark 78, Sverige 76.
1943 Danmark—Sverige (Helsingör), poängber.
5, 3, 2, 1, lag 10, 6: Danmark 97, Sverige 94.
1945 Sverige—Danmark (Lidköping),
poängber. 5, 3, 2, 1, lag 10, 6: Sverige 100, Danmark 91.
1945 Danmark—Sverige (Köpenhamn,
inomhus), poängber. som i Lidköping (vattenpolo
ingick ej): Danmark 85, Sverige 79. S.L.
Litteraturanvisningar.
De äldsta böckerna om simning äro i det närmaste
jämngamla med boktryckarkonsten (se sp. 213) och
utgåvos på latin. Simkonsten ägnades redan från
1700-talet relativt stort utrymme i såväl allmänna
encyklopedier som samlingsverk om uppfostran och
sport. En värdefull översikt av litteraturen före 1900
gives i R. Thomas, »Swimming» (1904).
I England märkas bland äldre arbeten A.
Sinclair och W. Henry, »Swimming» (Badminton
Library, 1893), H. R. Austin, »How to swim»
(1914), av nyare S. G. Hedges, »The book of
swimming and diving» (1939) och »Swimming complete»
(1939), H. Ulen och G. Larcom, »The complete
swimmer» (1939), samt E. Baldrv, »Swimming and
diving» (1940). I D S A ha bl. a. utkommit F. E.
Dalton, »Swimming scientifically taught» (8. uppl.
1931), J. Weissmuller och C. A. Bush, »Swimming
the american crawl» (1930), och A. A. Smith,
»Swimming and plain diving» (1930).
I Frankrike utgåvos flera arbeten på
1700-talet, bl. a. 1794 ett av N. Roger, som var
»plon-geur de profession» (professionell hoppare). Senare
ha utkommit bl. a. P. Neukomm, »La technique du
crawl» (1934), J. Cartonnet, »Nages» (1935), J.
Taris, »La joie de l’eau» (1937), och J. Michel,
»Savoir nager. Manuel de natation» (1938).
Tyskland har sedan början av 1900-talet en
riklig simlitteratur. Nämnas må W. Mång,
»Schwimm-sport» (2 bd, I, »Die vier Schwimmarten», 1911, 6.
uppl. 1923, II, »Tauchen und Springen», 1913, 3.
uppl. 1927), H. Luber, »Der Schwimmsport», (4.
uppl. 1924), A. Markert, »Schwimmlehrbuch» (1926,
2. uppl. 1931), E. Mehl, »Antike Schwimmkunst»
(1927), H. Geissow och E. Kaross, »Das
Schwim-men» (19. uppl. 1928), K. Wiessner, »Natürlicher
Schwimmunterricht» (1925, ny uppl. 1939), K.
Feige, »Technik und Training des
Kraulschwim-mens» (1930), A. Glucker, »Schwimmen und
Was-serspringen» (1936), H. Kefer och J. Lechnir,
»Schule des Wasserspringens» (1936, ny uppl. 1942),
och G. L. Rappel, »Das neue Kraulbuch» (1939).
I Danmark ha utkommit bl. a. F.
Christensen, »Svømning» (2. uppl. 1931), J. Johansson och
P. Schüssler, »Svømning» (1939, 2. uppl. 1942),
och Torpp Larsson, »Svømme-Teknik» (1944), om
modern kappsimningsteknik. Nämnas må även J.
Kammersgaard och N. Arnesen, »Svømmeturen»
(1937). I Norge märkas H. Aspostrand,
»Svømning» (1924, särtryck ur Idrætsboken, s. å.), och
H. Harlem, »Crawl» (1935).
Svensk litteratur.
I Sverige utkom den första specialboken 1829
under namnet »Proceptor i simm-konsten, Stockholms
Simsällskap tillägnad av G. M. Pauli», följd av den
utförligare av W. A. Gustavi, »Underrättelser i
simkonsten» (1839), och G. Larsson, »Några
upplysningar om Sveriges simsällskaper och simskolor»
(1860). I V. G. Balck, »Illustrerad Idrottsbok» (del
II, 1887), ingår ett avsnitt om simning, skrivet av
C. Smith. Modernare uppläggning hade John G.
Andersson, »Praktisk simlära för självundervisning»
(1902). En rad arbeten har utgivits av E. Bergvall,
bl. a. »Bad och simning» (»Idrotternas bok», VII,
1910), som utkom i ny upplaga under namnet
»Simlära» (1916, 4. uppl. 1930), »Simhopp»
(»Idrotts-biblioteket», XIV, eg. XX, 1926), »Crawlboken»
(1937, 3. uppl. 1945), »Lärobok i elementär
simning» (1938, 3. uppl. 1945) och »Lärobok i
simhopp-ning» (1941), vilka tre sistn. utarbetats på uppdrag
av Svenska Simförbundet och Simfrämjandet, samt
»Simlära» (1945). Vidare må nämnas E. Adlerz och
H. Bergvall, »Kappsimning» (»Idrottsbiblioteket»,
XIX, 1927). Av biografier märkas Arne Borg,
»Hur jag simmade jorden runt» (1924), som bl. a.
översatts till tyska, och S. Bauer, »Kattegatt,
Ålandshav, Kanalen» (1939). Bland
jubileumsskrifter må framhållas E. Bergvall, »Berättelse över
Stockholms Simsällskaps verksamhet 1827—-1927»,
»Uppsala Simsällskap 1796—1921» och
»Simundervisning och simpromotioner i Göteborg. Göteborgs
Simsällskap 1842—1942». Uppsatser ingå i Svenska
Livräddningssällskapets årsböcker (sedan 1916).
Bland tidskrifter märkas i Tyskland Der
Schwimmer (gr. 1899), i Sverige Simfrämjaren
(sedan 1935), organ för Simfrämjandet. S. T.
SIMSPORTANLÄGGNINGAR.
Av Sven Wallbom.
Under antiken funnos storstilade
simanläggningar (->Bad), medan under
medeltiden och första delen av nyare tiden
intresset för bad var ringa (->Simsport,
sp. 235; jfr även art. Simning, sp. 211).
Sedan propagandan för bad gjort, att
intresset åter vaknat, användes i
huvudsak blott öppna stränder, och den första
specialanläggningen åstadkoms 1760 i
Paris mellan två förankrade pråmar.
En badanläggning med omklädningshytter och
bassäng i vattnet uppfördes 1774 i Main vid
Frankfurt, 1781 anlades på tillskyndan av P. J.
Ferro ett bad i Donau vid Wien, 1800
byggdes ett s. k. badskepp i Frankfurt, 1811 ett
bad i Berlin, som blivit av stor betydelse för
simhoppningen (sp. 192), och 1817 byggde E.
von Pfuel ett berömt militärbadhus i Berlin,
som blev centrum för den tyska
simundervisningen. De närmaste åren tillkommo talrika
anläggningar i Tyskland och Österrike, medan
man i Holland, Belgien och Frankrike nöjde
sig med bad från öppen strand. I Ungern, där
man hade tillgång till bad med ur jorden
framspringande varmt vatten, anlades det första
badet med simbassäng först på 1860-talet i
Donau i Budapest. De världsberömda
Budapest-baden, t. ex. Kaiserbad, S:t Gellert och
245
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
