Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidlärare (skidtränare) - Skidlöparmärket - Skidlöpning →Längdlöpning på skidor och →Skidsport - Skidmuseer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SK1DLÖP ARM ARKET
sätta som lärare (och bli avstängda från
tävlingsdeltagande). Hänsyn togs icke till om de
tidigare uppburit betalning. Flertalet valde att
fortsätta som amatörer. S. B-n.
Skidlöparmärket kallas i dagligt tal
egentligen blott det manliga
skidlöparmärket (av 1916) och det kvinnliga (av
1921) samt resp.
märken av högre och
högsta valör (båda
från 1931, resp. 1946),
men flera andra
finnas. Bild vid art.
Idrottsmärken, pl. 2.
Manliga
skidlöparmärket instiftades på
förslag av T. Bång
ursprungligen av
Skidfrämjandet, men
sedan samarbete med
Skidförbundet 1915
upptagits, antogs
märket av båda organisationerna. De
första proven avlades 1916.
Samtliga märken skola under fullgod kontroll
erövras vid tävlingar eller särskilt utlysta prov
på spårad och prickad bana i kuperad terräng.
1 början kunde manliga märket i silver och
guld huvudsakligen erövras blott vid DM och
SM, senare på alla godkända »märkesbanor».
Medlemskap i förening erfordras ej. Märken
kunna, där ej annat sägs här nedan, blott
erövras av svenska medborgare. För samtliga
märken gäller att blott en valör av varje
märke kan erövras per säsong och att — utom för
ungdomens märken — lägre märke måste ha
tagits, innan närmast högre kan erhållas, dock
får den som vinner SM på 3 eller 5 mil
guldmärke, oavsett om han har brons eller silver
förut. För samtliga märken gäller, där ej annat
angives, att viss ålder skall ha uppnåtts året
innan prov avlägges.
De viktigaste bestämmelserna äro:
Manliga skidlöparmärket (»stora
märket») : Brons, silver, guld, högre och högsta valör,
distanser 3, 5 eller 6 mil. Åldern är lägst 18 år.
Fordringarna för brons-, silver-, resp. guldmärke på
3 mil äro 3t 15m, 2.45 och 2.30, på 5 mil 5.30, 4.40
och 4.15, på 6 mil 6.45, 5.45 och 5.15. Den som
har bronsmärke och ytterligare 3 år åker på bronstid
erhåller silvermärke, den som har silvermärke och 3
år åker på tid för brons får guldmärke. Märke av
högre valör tilldelas den som löst guldmärke och som
under året fyllt eller fyller 34 år och ytterligare 3 år
åkt på guldtid, den som föreg, år fyllt minst 34 år
och åker på silvertid eller den som fyllt 42 år och
åker på bronstid. Högsta valör (från 1946) erövras
genom ytterligare 9 års prov på bronstid, varvid
»skidlöparplaketten» i brons, resp. silver erhålles efter
3, resp. 6 år.
Kvinnliga skidlöparmärket instiftades
på förslag av E. Jung, Härnösand. Distansen är
2 mil, åldern lägst 18 år. Fordringar: brons 2t 45m,
silver 2.15 (de som fyllt lägst 25 år 2.45) eller
283
ytterligare 3 års bronsprov, guld 2.00 (de som fyllt
25 år 2.15, de som fyllt 28 2.45) eller ytterligare 3
års bronsprov. Märke av högre valör tilldelas den
som löst guldmärke och under 3 år innan
vederbörande fyllt 25 år åker på 2.00, eller föreg, år fyllt
lägst 25 år och åker på 2.15, eller fyllt 28 år och
åker på 2.45. För högsta valör fordras 9 års
bronstid; även skidlöparplakett utdelas efter 3, resp. 6 år.
M i 1 m ä r k e t (1932—36 Turistskidlöparmärket)
instiftades 1932 på förslag av T. Bång och kan
erövras även av utlänning. Distansen är 1 mil,
åldern lägst 16 år. Fordringar: för herrar 1.05, för
damer 1.20.
Riksskidmärket instiftades 1940 på
förslag av L. G. Sääf och S. Nissing och fick under
»beredskapsfebern» 1941 och 42 en enorm framgång
med 217 000, resp. 120 000 godkända prov. Distans
för herrar och damer 1 mil, tid 1.15, resp. 1.30,
minimiålder 16 år.
Ungdomens skidlöparmärke, som även
kan tagas av utlänning, instiftades 1923 på förslag
av C. Nordenson och avsåg att göra propaganda för
kombinerad skidlöpning samt upptog prov i såväl
terränglöpning som backhoppning. Bestämmelserna
ha reviderats 1930, 32 och 37 och äro 1945 :
För pojkar: järnmärke (10 år) tilldelas den som
antingen åkt 2,5 km på högst 18m eller hoppat 8 m
stående; brons (12 år) 2,5 km på 16m eller hoppat 10 m
eller ock i kombinerad löpning dels åkt på 18m, dels
hoppat 7 m; silver (14 år) 5 km på 30m (eller 2
säsonger på 31m) eller hoppat 14 m eller ock i komb.
löpning dels åkt på 31m, dels hoppat 10 m; guld
(16 år) 10 km på 58m (eller 2 säsonger lt 5m)
eller hoppat 16 m eller ock i komb. tävling dels åkt
på 1.05, dels hoppat 14 m.
För flickor: järnmärke (10 år) 2,5 km på högst
23m; brons (12 år) 2,6 km på 20m; silver (14 år)
5 km på 35m (eller 2 säsonger på 38m); guld (16
år) 5 km på 33m (eller 2 säsonger 35m).
Maximiåldern för erövrande av pojkarnas eller
flickornas märke är 20 år.
T. o. m. hösten 1945 har manliga märket
erövrats av omkr. 269 000 personer, kvinnliga av
31 700, milmärket av 19 000, riksskidmärket av
315 000, ungdomens skidlöparmärke av 351000.
Sammanlagda antalet är omkr. 985 000.
Skidlöpning ->Längdlöpning på skidor
och ->Skidsport.
Skidmuseer finnas i flera länder, dels
omfattande fornfynd och äldre
allmogeskidor, dels fabriksskidor och tillbehör.
Svenska Skidmuseet i Fiskartorpet
öppnades för allmänheten 1928 efter flera års
insamlingsarbete, först i blott ett rum, numera
i tre, och omfattade 1945 1085 nummer (1815
föremål), av vilka dock en del magasinerats.
Den historiska avdelningen innehåller bl. a. den
s. k. Hoting-skidan, som med en ålder av omkr.
4 000 år är äldst i världen, vidare i original 11
av de 40 svenska myrfynden av skidor; de
övriga finnas i kopior eller fotografier. Den
svenska avdelningen innehåller en fullständig
samling allmogeskidor och snöskor från hela
Sverige, björn- och vargspjut, skidstavar,
skre-stänger, skidverktyg etc. I den utländska
avdelningen finnas samlingar från Norden och
Jugoslavien samt enstaka föremål från
England, Tyskland, Rumänien, Lettland, Ryssland,
Sibirien, Japan, Amerika, Grönland och Island.
I torntrappan visas huvudsakligen fabriksgjorda
skidsportartiklar från skidfabrikernas tillkomst
på 1890-talet till modern tid.
I Norge fick -»-Föreningen til Ski-Idret-
284
Riksskidmärket, ritat
av Stig Blomberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
