- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
285-286

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidmuseer - Skidmärken - Skid- och Friluftsfrämjandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKID-

O CH FRILUFT SFRÄMJANDET

tens Fremme sitt skidmuseum (bild, sp. 97)
1923, innehållande omkr. 200 äldre norska
skid-typer (närmare 400 förvaras i magasin), en stor
samling föremål, som använts av
polarforskar-na Nansen, Sverdrup och Amundsen, samt
modern utrustning. Trondheims Skiklub äger ett
museum (inv. 1936) med ursprungligen 152
nummer, mest från Tröndelagen.

I Finland började statens idrotts- och
gymnastiknämnd 1930 en insamling, som ingår
i idrottsmuseet. Skidsamlingen flyttades 1940
till Stadion och blev offentlig 1943. Den
omfattar omkr. 1300 nummer, mest nyare finska
skidor, några utländska och 12 mossfynd.

Japans skidförbund har i Sapporo sedan
slutet av 1930-talet ett museum, som även
innehåller skandinaviska typer.

Bland etnografiska museer med
skidsam-lingar märkas Nordiska och Etnografiska
museerna i Stockholm, Finlands nationalmuseum
(bl. a. 34 mossfynd) samt museerna i Luleå,
Umeå, Lillehammer, Tammerfors, Kuopio,
Uleåborg och Vladivostok. A. Z-n.

Skidmärken. 1. ->Skidlöparmärket.

2. Skidlöparnas
hederstecken (»stora grabbarnas märke») är
jämte brottarnas det svåraste att erövra.

Fordringarna äro i allmänhet seger i minst
en internationell stortävling (OS, VM,
Holmenkollen, Lahtis) samt utomordentliga framgångar
i Sverige.

Märket (inst. 1932) har tilldelats: O. Bomgren,
Einar Olsson, P. E. Hedlund, J. Lindgren, S.
Utterström, S. Eriksson (Selånger), N. Englund, Erik
Larsson, E. Wiklund, A. Wikström, M. Matsbo, A.
Dahlquist och A. Häggblad.

SKID- OCH
FRILUFTSFRÄMJANDET.

Föreningen för Skidlöpningens och
Friluftslivets Främjande i Sverige,
vanligen kallad Skid- och Friluftsfrämjandet,
stiftades 1892 som Föreningen för
Skidlöpningens Främjande i Sverige och
antog sitt nuvarande namn 1938.

Det ursprungliga syftet var att arbeta
för skididrottens popularisering och
utbredning, och under de första åren fick
tävlingsidrotten en framskjuten plats.

Skidfrämjandets nationella tävlingar från 1893
kunna betraktas som inofficiella SM i
längdlöpning till 1910, då SM instiftades
(->Längdlöp-ning på skidor, sp. 266). Även den vid de
nationella tävlingarna 1900 upptagna
budkavlelöpningen på skidor är att räkna som
inofficiellt SM, och sedan off. mästerskap instiftats
1910, anordnades de t. o. m. 1912 av
Skidfräm-jandet och därefter till 1934 gemensamt av
Skid-främjandet och Skidförbundet
(->-Budkavlelöp-ning, sp. 25). De nationella tävlingarna
anordnades sista gången 1913, men ända till 1930 fort-

Friluftsmärket t. h. (se
sp. 288).

satte Skidfrämjandet att anordna tävlingar.
Skidfrämjandets länsförbund (i Norrland,
Dalarna och Värmland) spelade till 1920-talet stor
roll som tävlingsarrangörer. De första
fältskjutningarna på skidor anordnades av föreningen.

Skid- och Friluftsfrämjandets
centralorganisation verkar i samarbete med sina
landskapsförbund och c:a 140
lokalavdelningar landet runt.

Lokalavdelningarna anlägga skidstugor,
sporthem och friluftsgårdar, av vilka 1945 funnos
omkring 90, hålla kurser i skidlöpning,
orientering och annan fältsport samt anordna prov
för skidlöparmärken och friluftsmärket
(->-Skid-och Friluftsfrämjandets Friluftsmärke). Vidare
anordnas fjällfärder och utflykter, utprickas
skidspår och vandringsleder samt byggas mindre
hoppbackar, slalombackar och simanläggningar.
Dessa utflykter och övningar, i vilka årligen
c:a 3/i mill. personer deltaga, äro öppna även
för icke medlemmar.

Centralorganisationen har byggt och driver
flera stora turistanläggningar, av vilka främst
må nämnas -^-Riksgränsen (Lapplandia),
->Storlien (Högfjället), ->-Sälen (Sälenstugan),
->-Rämshyttan, ->Kalhyttan vid Filipstad.
Härskogen vid Lerum, ->Frostavallen och
->-Mullsjö samt -^-Fiskartorpet med
->Skid-museet i Stockholm. Nya större anläggningar,
dels färdiga, dels i arbete, äro österström i
Medelpad, Dals-Långed i Dalsland,
->-Sätra-vallen i Östergötland, Åsljunga i n. v. Skåne
samt ->Lida, ->Skevik och ->-Weda vid
Stockholm. Föreningen har inkvarteringsbyråer i
Dalarnas, Härjedalens och Västerbottens
fjälltrakter, driver resebyråverksamhet och har
kansli i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Föreningens verksamhet har särskilt
inriktats på att få ungdomen med i friluftslivet.
Som ett led i detta arbete ha skidkurser för
lärare anordnats, skidslöjd i skolorna
understötts, billiga skidämnen och skidor för fattiga
barn samt skidor för uthyrning vid
frilufts-anläggningarna ställts till förfogande. Vid sitt

285

274

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free