- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
289-290

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidor, av intendenten vid Nordiska Museet Gösta Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKIDOR

(förvarad på skidmuseet i Fiskartorpet),
en ungefär lika gammal men smidigare
från Vest-Agder i Norge och en omkring
3 500-årig från Riihimäki i s. Finland.
Sannolikt begagnades dock skidor långt
tidigare.

På en hällristning från sten- eller
bronsåldern vid Rödöy i Nordland i
Norge avbildas två män, sannolikt jägare,
och liknande motiv finnas på ristningar
vid Onega och Vita havet i Ryssland. På
en uppländsk runsten från 1 000-talet
avbildas en jaktscen (bild 4), och en skida
har påträffats i en vikingagrav vid Tune
i Östfold, Norge.

Framför allt är det i torvmossar, som
man hittat gamla skidor och
skidfrag-ment (t. ex. den ovannämnda från
Ho-ting). I Sverige har ett 40-tal fynd gjorts,
i Finland 50—60, i Norge 9. Man kan i
dessa fynd urskilja vissa bestämda typer
samt mellanformer därav.

Den »arktiska» skidtypen.

Vid Kalvträsk i Västerbotten har man
funnit en skida, fragment av en annan och en
stav, alla av furu. Skidorna äro plana på
undersidan och försedda med låg ås på ovansidan
bakom och framför fotstället. Bakändan är rakt
avhuggen. Som bindning användes en rem,
vilken trätts genom fyra parvis sittande hål,
på undersidan försedda med smala, i »glidytan»
försänkta rännor, för att remmen ej skulle
bromsa. Skidstaven saknar kringla nedtill men
är upptill försedd med en lång skopa.
Skidtypen benämnes den »arktiska» och har haft stor
utbredning i Ryssland och Asien. Staven med
den spadliknande skopan, som användes till
snöskottning vid fällor och lägerplatser, finnes
i liknande utformning hos ostjaker och
samojeder samt till slutet av 1800-talet hos lappar
och svensk lantbefolkning. Skidorna äro från
stenålderns slut (omkring 2 000 f. Kr.) och
utgöra ett bevis för de livliga förbindelserna från
norra Skandinavien österut.

Den »södra» typen.

Riihimäki-skidorna äro från ungefär samma
tid men representera den »södra» typen (bild
1). Även de äro plana på undersidan och ha
vid fotstället två ur skidan utsparade sidolister,
mellan vilka foten träddes och fastbands med
rem genom horisontella hål. Skidor av denna
typ äro vanligen av lövträ samt därför sämre
bevarade. Man har gjort senare fynd av denna
typ i Skåne och de flesta Götalandskapen —
med påspikade sidolister — och typen är
vanlig i de baltiska länderna, Polen och Ryssland
samt har påträffats i Jugoslavien.

Bild 2. Hällristning från Rödöy i n. Norge,
daterad till c:a 2000 år f. Kr. Mannen har en
för skidlöparen karakteristisk, lätt böjning av
knäna. Fynd vid boplats från arktisk stenålder
(G. Gjessing).

Bild 3. På hällristningar i Ryssland från yngre
stenåldern finnas talrika avbildningar av
skidlöpare, bl. a. denna från Zalavrouga vid floden
Vyg. Efter W. J. Raudonikas.

Den »bottniska» skidan.

Den s. k. »bottniska» skidan, som speciellt
använts av lapparna, har tagit de bästa
egenskaperna från ovannämnda typer. Skidan är
kort, ofta vackert ornerad, har spetsig
bakända, konvex undersida och konkavt fotställ —
för att ge bättre stöd — samt har horisontellt
bindningshål genom fotstället. I mellersta
Norrland ha till 1900-talets början använts liknande
skidor med spetsig bakända, jämnlånga och
försedda med styrränna men i övrigt av
ålderdomlig typ. Skidans äldre historia är nära
förbunden med jakten. Då lössnön kunde bära
en skidlöpande man men ej villebrådet, användes
vid jakt breda skidor, s. k. bredannare eller
vongannare (se plansch).

Den »centralnordiska» typen.

I Västsverige, Norge och delvis även i
Finland uppstod — sannolikt under medeltiden —

289

10—NFS. VI

290

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free