Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidor, av intendenten vid Nordiska Museet Gösta Berg - Skidorientering →Orienteringslöpning på skidor - Skidskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKIDSKOLOR
När längdlöpningen omkring 1920 fick
allt större internationell omfattning och
regelbundet började förläggas till svår
terräng, övergingo svenska och finska
skidfabriker — trots betydande motstånd
från de norrländska skidlöparna — till
skidor av modifierad telemarkstyp.
Skidor i övriga Europa.
De äldsta vittnesbörden om skidor från
övriga Europa komma från Leyden i
Holland (slutet av 1400-talet)1,
bergstrakterna i Devonshire i England (1500-talet)
och Polen (1600-talet). I huvudsak synes
skidlöpning dock ha börjat långt senare.
Sålunda omtalas de första skidorna i
Riesen-gebirge i Böhmen på 1840-talet, och på
1870-och 80-talen användes ofta skidor av tyska
skogsarbetare. En del etnografiska
utställningar av samoj eders och lappars skidor synes
också ha väckt intresse för skidlöpning. Är 1884
bestego ett par norska studenter Broeken på
skidor, och åren därefter började skidor rätt
allmänt användas i Schweiz, Österrike och
Tyskland, framför allt vid bergbestigningar. I
Ungern rapporteras skidor första gången 1888, i
Frankrike 1879, i Italien först 1896.
Björkskidor i Sverige, hickory vanligast
utomlands.
Medan skidorna tidigare gjordes av
furu eller olika slags lövträ, började de
omkring 1870 företrädesvis, efter finskt
mönster, tillverkas av rakvuxen, kvistfri
björk. Då virke var svårt att få i Norge,
gingo de norska skidtillverkarna över
till ask, som planterades för
ändamålet, samt senare hickory, som är det
på kontinenten mest använda träslaget.
I Sverige ha hickoryskidorna, som ställa
sig relativt dyrbara, ej blivit lika
populära. De äro visserligen slitstarka men
på grund av träets hårdhet även
svår-vallade. Detsamma gäller teak m. fi.
tropiska träslag, som stundom använts.
Sedan mitten av 1930-talet ha
limmade skidor (->Splitkein) blivit allt
vanligare. De tillverkades ursprungligen —
för att minska vikten men dock få
hicko-ryns hårda glidyta — av björk med en
tunn »sula» av hickory. Då brist på detta
1 Det är sannolikt här fråga om skidor, som
kommit som furstegåvor från nordiska eller
östeuropeiska länder.
Bild 6. Sektion av splitkeinskida.
träslag uppstått under kriget, har »sulan»
gjorts av bok (ofta rödbok). Någon gång
— då det är fråga om extra lätta
skidor — har man använt gran (som dock ej
är särskilt bra för skidtillverkning) med
björksula. Skidor göras även av flera
björklager, limmade på varandra, eller
av gran och björk i olika lager. Endast
barnskidor göras numera av furu.
Beträffande skidors lämpliga dimensioner
hänvisas till artiklarna Backhoppning (sp. 500),
Längdlöpning på skidor (sp. 246) och
Utförsåkning.
Skidorientering ->Orienteringslöpning
på skidor.
Skidskolor för elementär undervisning
i skidlöpning, huvudsakligen alpin
skid-teknik, finnas i stort antal i så gott som
alla skidsportidkande länder.
De flesta skidskolor — vilka ej böra
förväxlas med de träningskurser för tävlingslöpare,
som ofta arrangeras — äro belägna i Alperna
och dess utlöpare. Den mest bekanta är ->-Sankt
Anton am Arlberg i Tyrolen, som grundades
1922 och till 1938 förestods av H. -^-Schneider.
Andra berömda skidskolor äro de i Kitzbühel
och Zürs (vars ledare är en bror till H.
Schneider), alla i Österrike, samt i
Garmisch-Parten-kirchen. I Schweiz, som har betydligt flera
skolor än något annat land (1945 över 90), äro
de i Arosa (ledare D. Zogg), S:t Moritz (R.
Rominger), Adelboden (F. Sarbach),
Grindel-wald (H. Bernet), Wengen (E. Gertsch),
Zer-matt (O. Furrer), Mürren (H. von Allmen) och
Davos (E. Jost) de mest kända, i Frankrike,
där samtliga skolor stå under E. Allais ledning,
märkas de i Mégève, Villars de Lans och
Cha-monix, i Italien Cortina d’Ampezzo och
Ses-trière, den sistnämnda speciellt omtyckt av
mondän publik.
I Norge öppnades en »skidskola» redan 1881 i
Kristiania av A. Vetlesen Brekke, S. Svalestoga
samt Mikkel och Torjus Hemmestveit.
Undervisningsavgiften var endast 2 kr. för en
veckolång kurs och för fjorton dagar 3:50.
Skidskolan ambulerade flera år i s. Norge och anlitades
av både män, kvinnor och barn. Norges första
moderna skidskola startades 1934 på
Frognerseteren av Emil Petersen.
293
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
