Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidsport - Historik, av förste intendenten vid Nordiska Museet Gösta Berg och redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKIDSPORT
Villåm var backlöpning utför
stora höjder, ofta genom skog (en
föregångare till modernt störtlopp).
Även backhoppning bedrevs med
maximihopp på 14—15 m och
nedslag på slät mark. Ar 1840 gjordes
överbacken brantare, och
»telemarkssvängen» kom till för att
stoppa farten. G. B.
Från början av 1890-talet
fram till 1930-talet tilldrog sig
den kombinerade tävlingen
huvudintresset. Senare framtvang
konkurrensen med Sverige och
Finland en specialisering på
längdlöpning, och även
specialtävlingar i backe blevo
vanliga. I början av 1930-talet
började man anordna tävlingar
i slalom och störtlopp, och från
1938 arrangeras mästerskap i
dessa grenar.
Norge har t. o. m. mitten av
1920-talet varit världens ledande land i
längdlöpning (i svårare terräng)
och dominerade ännu 1940 i
kombinerad tävlan och backhoppning,
där dock konkurrensen med övriga
Norden och Mellaneuropa hårdnat.
Se vidare ->-Holmenkolltävlingarna,
->-Hovedlandsrennet och ->-Norge,
sp. 687—690.
I Sverige arrangerades den första
längdlöpningen 1879 i Sundsvall, men inte
förrän i slutet av 1890-talet blevo
tävlingar vanliga.
Äldsta svenska skidlöparcentra voro
Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk i Lappland, där
såväl lappar som nybyggare tävlade, Sundsvall,
Luleå och Stockholm. Den äldsta verkliga
skid-klubben torde vara Djurgårdens IF (st. 1891).
Andra äldre skidklubbar äro SK Vidar i
Sundsvall (st. 1893), de ursprungliga (sedermera
ombildade) klubbarna i ovannämnda
Lapplandssocknar (alla från mitten av 1890-talet) samt
de småningom avsomnade Bollnäs SK och SK
Bore i Stockholm. Även Gefle IF (st. 1882) och
Luleå IF (st. 1890) togo tidigt upp skidsport.
I backhoppning gingo Djurgårdens IF och SK
Vidar i spetsen.
Terrängbanorna förlades i lätt terräng
till början av 1920-talet, varefter de gjorts
svårare med tanke på träning för
internationell konkurrens.
De första tävlingarna i backhoppning
arrangerades (i småbackar) i början av
1880-talet. Sverige har handikappats av
295
Skarpskyttar från norska gardet i Stockholm tävla den 31
januari 1886 på Djurgården inför flera tusen åskådare.
Teckning av G. Stoopendaal i Ny Illustrerad Tidning.
bristen på storbackar. Ännu 1924 fanns
ingen backe, som tillät över 40 m
hopplängd, och 1945 finnes blott en (Sollefteå)
för 70 m. Intresset för längdlöpning är
också vida större än för backhoppning.
I kombinerad tävlan, som framåt 1920
huvudsakligen specialtränades av
stockholmare, nådde Sverige först i slutet av
1930-talet internationell toppnivå, men
antalet specialister har varit litet.
Utförsåkning infördes på allvar i början av
1930-talet, men ingen fullgod
störtloppsbana finnes, däremot rätt många
halvstora slalombackar. Svenska specialiteter
äro orienteringslöpning och
budkavletävlingar på skidor.
Under »modern» tid ha Djurgårdens IF,
Östersunds SK, IFK Umeå, Bodens BK och IF
Friska Viljor i Örnsköldsvik spelat största
rollen bland klubbarna. Backhoppning har sina
centra i Örnsköldsvik, Sundsvalls-trakten och
Stockholm, medan utförsåkning mest bedrives
i Åre och Östersund. Jfr dessutom statistiken
från SM i artiklarna om resp. grenar.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
