Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skridskoseglarmärket - Skridskosegling, av revisor Halvar Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIDSKOSEGLING
Bild 1. Perfekt stil! Enbenssegling, under djärv
lutning av seglet, ger vilsam balans.
ket den som erövrat silvermärket och därefter nått
ytterligare 40 poäng. — Ett påbyggnadsmärke
instiftades 1944.
Seger, placering och fullföljd tävling vid SM gälla
resp. 40, 25 och 5 poäng, vid DM eller allmän
tävling 25, 15 och 5 poäng. Seger vid klubbtävling
gäller 10, fullföljd klubbtävling 5 poäng. — Som allmän
räknas den tävling, i vilken seglare från minst tre
klubbar deltaga. Endast en segling per dag och högst
fyra klubbtävlingar per säsong få räknas. Endast en
valör av märket kan erövras per säsong.
T. o. m. 1/9 1945 ha utdelats 113 brons-, 57
silver- och 33 guldmärken. H. W.
SKRIDSKOSEGLING.
En svensk specialidrott.
Av revisor Halvar Westerberg.
Skridskosegling (eng. skatesailing, fr.
patinage à la voile, ty.
Schlittschuhse-geln) som tävlingssport har nått längst i
Sverige. Den förekommer även i Förenta
Staterna (på sjöarna i Alleghanybergen),
Canada (Hudson Bay), Tyskland och de
baltiska staterna. Norge och Finland ha
för snörika isar, för att sporten där skall
kunna vinna någon spridning.
Internationellt tävlingsutbyte har icke ägt rum
på grund av svårigheterna att förutsäga
väderleksförhållandena.
Historik.
Skridskoseglingens historia går
tillbaka till medeltiden, och säkerligen ha
343
primitiva segel av djurhudar använts som
färdmedel på is långt tidigare.
Det äldsta vittnesbördet i Sverige om
skridskosegling är en notis hos naturforskaren Carl
von Linné i »Iter ad Exteros» (1734), vari talas
om en bergmästare från Ljusnarsbergs socken
i Västmanland, som »gjort sig vingar av
spjälkar och lärft att hjälpa sig med på skridsko».
Ar 1879 funnos skridskoseglare i Stockholm,
och 1881 kunde en seglare omtala, att han i
slör nått en hastighet av 29 knop, d. v. s. 53,7
km/tim.
Den första kända kappseglingen på skridsko
i Sverige anordnades 30 jan. 1887 på en c:a 5
km lång triangelbana på Lilla Värtan invid
Stockholm av Waxholms Segelsällskap och
vanns av John Feychting.
Ar 1901 stiftades Stockholms
Skridskoseglar-klubb — världens första i sitt slag — och 1906
IFK Djursholm, som varit en av de livaktigaste
inom denna sport. S. å. fick skridskoseglingen
en egen organisation inom Riksidrottsförbundet,
Svenska Isseglingsförbundet (sedan 1939
Skrid-skoseglingsförbundet), och följ. år instiftades
SM. Numera bedrives skridskosegling utom av
specialklubbar huvudsakligen av en del
kanotföreningar och några segelsällskap.
Utrustning.
Seglet.
På 1800-talet användes s. k. trapetssegel
(seglets form := parallelltrapetsens), vilka dock
voro svårmanövrerbara och kryssade dåligt.
Revolutionerande blev drakseglet, konstruerat i
början av 1900-talet av dåv. löjtnanterna Göran
Posse och G. Malcolm Lilliehöök och som från
omkr. 1910 helt dominerat. Det är
lättmanövrer-bart samt ytterst effektivt på kryssen (bild 1);
vanligaste storlek är 6—7’A m5. Det måste vara
väl spänt, helst med remmar. Vanligast är att
först spänna seglet på bredden och sedan på
längden framtill. Bommen bör, för att
motverka seglets naturliga baktunghet, sticka ut
framtill. I ögonhöjd bör finnas ett
celluloid-fönster för att möjliggöra sikt åt lovart. Revat
segel skall vara upprullat inåt.
Skridskorna.
Segelskridskon skiljer sig från
långfärdsskridskon (->-Långfärdsåkning på skridsko) genom
att trädockan, oftast av rödbok eller ek, är
båt-formad — vilket underlättar framkomsten på
snörik is — och skenans raka del är något
längre (minst 42 cm). För att man lätt skall
kunna göra de små, ständiga
riktningsförändringar, som utmärka skridskosegling och
sammanhänga med vindvariationerna, ligga endast
de mellersta c:a 25 cm av skenan direkt an
mot isen.
Tävlingsregler.
Vid SM och DM seglas en triangelbana — om
5 000 eller 3 400 m — två gånger (tre gånger);
c:a Va av banan måste tillryggaläggas under
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
