Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytteförbund - Skytteförbundens Överstyrelse (ÖS)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
de tre organisationerna ett ordnat
samarbete genom insättande av
representanter i varandras styrelser.
Svenska Sportskytteförbundet (SSF)
bildades 1/7 1943 och efterträdde de
tidigare på samma områden verksamma
organisationerna -^-Svenska Skytteunionen
och ->Riksförbundet för
Kortdistans-skjutning, i avsikt att samla allt svenskt
sportskytte under en gemensam ledning.
Verksamheten ledes av en förbundsstyrelse,
och det löpande arbetet handhaves dels av ett
arbetsutskott, dels av sektioner för
sportskyt-tets olika grenar, nämligen gevärssky
t-tesektionen, jaktskyttesektionen
och pistolskyttesektionen.
Förbundsstyrelsen består av ordf. och 10 led.,
varav 8 utses av årsmötet och en av vardera
Skytteförbundens Överstyrelses VU och
Svenska Pistolskytteförbundets styrelse. I
styrelsen insätter dessutom Kungl. Maj:t en
representant. Inom län eller annat större område
upprättas distriktsorganisationer med särskilda
styrelser. Distrikten äro f. n. 10.
Sportskyttets utveckling hade länge hindrats
genom det bristfälliga samarbetet mellan den
1911 bildade Svenska Avdelningen av
Internationella Skytteunionen (SAIS) och det 1925
bildade Riksförbundet för Kortdistansskjutning,
vilka båda ansågo sig berättigade att bedriva
kortdistansskytte. År 1938 löstes frågan så, att
allt gevärsskytte fr. o. m. 1939 skulle
omhän-derhas av SAIS. Samtidigt tillsattes för
gemensamma frågor och representationen utåt
Svenska Sportskytteförbundens överstyrelse med
F. Bernadotte af Wisborg som ordf. Under
dennes ledning igångsattes 1941 en undersökning av
möjligheterna för sammanslagning och
erhållande av statsanslag. Den 1 juli 1943 uppgingo
de båda organisationerna i Svenska
Sportskytteförbundet.
Inom detta förbund lyckades man snart
sammangjuta sportskyttets relativt olikartade
element till en enhet, och de lokala klubbarna
ha snabbt växt i antal, särskilt inom
gevärs-skyttet. I allt flera län har man också fått till
stånd sportskyttedistrikt, motsvarande
skytterörelsens länsförbund. Enhetliga bestämmelser
ha skapats för märken, medaljer och
distriktsmästerskap, varjämte standardstadgar
utarbetats för klubbar och distrikt. Antalet anslutna
klubbar utgjorde hösten 1945 184. Förbundet
anordnar SM dels i egen regi, dels genom
uppdrag till lokala organisationer samt ansvarar
för den svenska skytterepresentationen utåt.
Ordf. är sedan 1943 Erie Carlsson och v. ordf.
N. Åkerhielm. Sekr. ha varit E. Stackelberg
(1943—44), O. Sköldberg (1944—45) och O.
He-derén (från 1945).
SKYTTEFÖRBUNDENS
ÖVERSTYRELSE.
Skytteförbundens Överstyrelse (ÖS) är
högsta myndighet för Frivilliga
skytteväsendet i Sverige,
vilket är uppbyggt av nära 2 500
skytteföreningar, i regel en i varje socken eller
samhälle. Dessa äro inom resp. län
sammanslutna till skytteförbund (Älvsborgs
och Kalmar län äro delade i två).
Ett mellanled mellan förening och förbund
äro skyttekretsarna, som ha till huvuduppgift
att anordna gemensamma fältskjutningar för de
till kretsen anslutna föreningarna. Deras
verksamhet och organisatoriska fasthet variera i
olika landsändar.
Historik.
Den 23 sept. 1889 bildades Centralstyrelsen
för Sveriges frivilliga skytteföreningar, som
dock icke erkändes av alla föreningar. Kungl.
Maj:t uppdrog 1893 åt centralstyrelsen att avge
förslag till skytteväsendets organisation, och
resultatet blev ett kungl, brev 9 juni s. å.
angående statsanslagets fördelning enligt ny
ordning samt kungl, brev 15 dec. s. å. med
fastställande av grunder för skytteväsendets
organisation och stadgar för centralstyrelsen. Dessa
innehöllo bl. a. bestämmelser om bildande av
skytteförbund och att skytteföreningar skulle
vara anslutna till ett sådant för att få anslag.
Genom kungl, brev 26 juni 1903 ändrades
organisationen av skytteväsendets ledning,
varvid centralstyrelsen fick benämningen
Skytteförbundens Överstyrelse, och 24 mars 1916
fastställde Kungl. Maj:t grundstadgar, som gällde
t. o. m. 31 maj 1945. Nu gällande grundstadgar
fastställdes av Kungl. Maj:t 25 maj 1945.
Organisation.
ÖS är den centrala myndigheten och
sammanträder en gång om året i maj
eller juni i Stockholm, den s. k.
skytteriksdagen. Den tillsätter ett
verkställande utskott (VU).
VU:s permanenta organ utgöres av
ordförande (ej densamme som i Överstyrelsen), vice
ordförande och en heltidsanställd sekreterare,
den s. k. expeditionen (i realiteten ett AU),
kassaförvaltare och föredragande för
skjut-baneärenden.
ÖS består av ordförande (väld på 3 år), en
ledamot för vart och ett av skytteförbunden
samt VU:s ledamöter.
VU består av 9 ledamöter, valda på 3 år
av ÖS, en ledamot från vartdera
Centralförbundet för befälsutbildning,
Pistolskytteför-bundet och Sportskytteförbundet, dessutom
stabschefen vid hemvärnsstaben samt av Kungl.
Maj:t särskilt förordnade ledamöter (f. n. tre).
355
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
