Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyttesport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYTTESPORT
Bild 3. Från ärkehertig Ferdinands tävling i Prag 1585, där man sköt mot rörligt mål, en
ryttar-figur. I skjutbanans bägge hörn till vänster stå två hus, där skyttarna göra i ordning sina bössor.
I övre högra hörnet ges signaler till skyttarna. — Kopparstick av Boys.
na härtill utgöra exercisreglementena från
1600-talets början. Redan i dessa voro
skjututbildningens förutsättningar klart
formulerade, rekylens och knallens inverkan,
kroppsställning, blinkning och oriktig avfyrning voro
föremål för detaljerade utläggningar.
En skyttetävling i Sverige för 400 år sedan.
Anmärkningsvärt få uppgifter finnas
om svensk skyttesport före 1800-talets
skarpskytterörelse (se Skytterörelsen). I
Olaus Magnus’ »Historia om de
nordiska folken» finnes en bild av
fågelskjutning med armborst och skjutning
mot tavla med en intressant kommentar
Bild 4. Skyttemästare från 1500-talet i
Nürnberg. Kunt Ecken visar på en träffbild av tre
skott på en tavla. Vidare har han två
segerflaggor från 1576 och 1579. På fanan till höger
avbildas en gris, som han vann vid en tävling
1567, varom den versifierade inskriften berättar.
— Oljemålning av okänd mästare 1585.
373
(se Armborstskytte). I Stockholms stads
tankebok lämnas 1489 i förbigående en
antydan om papegoj skjutning, vartill
komma några bevarade silverkedjor med
fågel (bild vid Armborstskytte). Därtill
kommer en lika unik som märklig
redogörelse över skyttetävlingar vid hertig
Karls hov mot 1500-talets slut.
Den överensstämmer i mycket med vad man
känner från kontinenten. Det är först en
kallelse till prisskjutning den 10 maj 1584 till »de
ärliga och manhaftiga krigsmän och
landsknektar», som bildade de båda fänikorna på
Nyköpings slott. Här gällde det att i första
omgången träffa måltavlan. Bland dem som
sålunda kvarstodo till andra omgången blev den
segrare, som kommit närmast det »svarta»,
pricken. Priset utgjordes av sex alnar engelskt
kläde och en penningsumma.
Från en tävling jämnt tio år senare föreligga
både regler och resultat. Härvid deltogo alla
manliga medlemmar vid hovet. Avståndet till
tavlan var 250 steg, och man sköt tre skott.
Sedan delades skyttarna in i grupper,
allteftersom de hade träffat tavlan med tre, två eller
ett skott. De som bommat utgjorde en fjärde
grupp. Inom dessa grupper sköt man sedan
skiljeskott mot en tavla med svartmålad prick
på 100 stegs avstånd. Detta betecknades med
uttrycket »stickskott», varmed kan jämföras
tyskans »stechen», som användes i samma
bemärkelse och i sin tur påminde om arvet från
medeltidens adliga tornerspråk (se Tornerspel).
Tre pristagare korades bland dem som inom
sin grupp lyckades bäst med »stickskotten». De
erhöllo priser i dyrbart tyg och reda pengar.
Den som inom fjärde gruppen trots flera
om-skjutningar inte lyckades träffa tavlan
begåvades med jumbopriset, en narrkåpa, som han
måste behålla, tills han genom lyckligare
resultat vid nästa skjutning fick tillfälle att
rehabilitera sig. I övrigt gällde för tävlingen följande
regler:
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
