Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytteunionen →Internationella Skytteunionen och →Svenska Skytteunionen. Jfr art. Skytteförbund - Skytteväsendet, Frivilliga - Skytteväsendets riksmästerskapstävling - Skyttmo, Carl A. - Skånberg, Carl N. - Skåne, av redaktör Sten Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNE
Skytteunionen -»-Internationella
Skytteunionen och -^-Svenska Skytteunionen.
Jfr art. Skytteförbund.
Skytteväsendet, Frivilliga, se
Skytteförbundens Överstyrelse och
Skytterörelsen.
Skytteväsendets riksmästerskapstävling,
SM i precisionsskjutning, instiftad 1934
på initiativ av G. Bostrand, Östersund,
anordnas årligen utom de år, då
allmänna riksskyttetävlingar äga rum.
Varje skytteförbund representeras av de sex
främsta skyttarna vid årets förbundstävlingar.
Tävlingen är dels individuell, dels en lagtävling
mellan förbunden. I första omgången skjutas
två precisionsserier, i andra och tredje
omgången en. I fjärde omgången få endast de 20
bästa skyttarna i de tre föregående
omgångarna deltaga, och dessa skjuta en
precisionsserie med markering efter varje skott. I
lagtävlingen räknas de tre första omgångarna.
Segrare ha varit:
1934 i Stockholm (5-ringad tavla med vit
rikt-prick) : V. Knutsson, Stockholms Skarp., 249 p.
Lag: Kalmar läns norra skfb 1 174 p; 1935 och 36
Allmän riksskyttetävling i Gävle, resp. Örebro; 1937
i Stockholm (måltavla med vit riktprick) : Kurt
Johansson, Söd. o. Liljeh., 247 p. Lag:
Södermanlands skfb 1156 p; 1938 i Göteborg (6-ringad tavla
med vit riktprick) : Bertil Persson, Hanebo, 275
p. Lag: Örebro läns skfb 1 276 p; 1939 och 40
Ingen tävling på grund av militära inkallelser; 1941
i Norrköping (5-ringad tavla med svart riktprick) :
Jonas Jonsson, Norrköping, 238 p. Lag:
Malmöhus läns skfb 1 077 p; 1942 i Östersund (5-ringad
tavla med svart riktprick) : Carl Skyttmo,
Skytt-mon, 239 p. Lag: Jämtlands skfb 1105 p; 1943
Allmän riksskyttetävling i Stockholm; 1944 i
Uppsala (5-ringad tavla) : E. Trång, St. Skedvi, 241 p.
Lag: Västmanlands skfb 1 080 p; 1945 i Västerås
(5-ringad tavla med svart riktprick) : Halvar
Johansson, Norrköping, 238 p. Lag: Östergötlands skfb
1 088 p. O. L-n.
Skyttmo, Carl A., skytt (f. 1915 1J/2),
hemmansägarson, Skyttmon, vann SM i
precisionsskjutning 1942.
Skyttmo, som blev förbundsmästare i
fältskjutning i Jämtlands skfb 1940 och 41 samt i
skolskjutning 45, är sedan 1936 styrelseled. i
Skyttmons skg (ordf. 1941—42, därefter v. ordf.).
— Hans far, J o n a s P. (f. 1887 28/r), samt två
bröder, Henry (f. 1913 Vis) och Evert (f.
1911 2Va), äro även de goda skyttar, och det är
vanligt, att Skyttmon i lagtävlingar
representeras av tre bröder Skyttmo. L. E-n.
Skånberg, Carl N., motorsportman
och motorskriftställare (f. 1883 8/i),
ingenjör i Stockholm, är en av pioniärerna
inom svensk bil- och motorbåtssport.
Skånberg, som sedan 1906 varit verksam i
motorbranschen, vann under sin aktiva bana
som tävlingsförare, 1904—11, bl. a. flera
tävlingar på isbana.
Han var en av stiftarna av Svenska Automo-
bil Klubben (sedermera K. A. K.) 1903, inom
vilken han bl. a. var initiativtagare till
Vintertävlingen, samt Svenska Motorklubben 1907 och
Svenska Motorbåtssällskapet 1915.
Skånberg, som var
initiativtagare till
Sveriges första egentliga
hastighetstävling för
motorbåtar 1904, var
även pioniär för
utbor-darsporten och byggde
redan 1908 en
flatbottnad båt, vilken med
två Motogodille
utombordsmotorer nådde
över 10 knop. Han tog
vidare initiativet till de
första tävlingarna för
utbordare och innehade inofficiellt svenskt
rekord för racerbåtar 1919—24 (bäst 29 knop).
Skånberg var medarbetare i Ny Tidning för
Idrott 1900—07 (1906 redaktör för dess
avläggare Motorsport) och därefter i flera olika
tidningar under sign. Vagabond och
Transmitter, bl. a. i Aftonbladet 1918—32. Han har
dessutom utgivit ett 30-tal läro- och
handböcker, bl. a. »Motorbåten» (1921), »Handbok för
motorcyklister» (1921, tills. m. E. Geggen),
»Bilservice» (1931, tills. m. S. Clausen) och »Våra
motorfordons elektriska utrustning» (1931).
Hans fru, Elsa (f. 1889 13/„), var en av
Sveriges första kvinnliga bil- och motorbåtsförare,
och dottern, lise (f. 1910 *Vij), tävlade
omkring 1925 framgångsrikt i K. M. K:s
utbordar-tävlingar. B. L.
SKÅNE.
Av redaktör Sten Svensson.
Skåne är med 780 000 inv. (1946)
Sveriges till folkmängden största och tätast
bebyggda landskap samt intar på grund
av klimatiska och topografiska
förhållanden en särställning i svensk idrott.
Det stora antalet samhällen av olika slag har
gynnat klubbildning, och Vi 1946 voro 986
skånska klubbar anslutna till Riksidrottsförbundet.
Specialdistriktsförbund finnas för badminton,
bandy, bordtennis, bowling, brottning,
cykelsport, fotboll, fri idrott, gymnastik, gång,
handboll, orientering, simning, skolidrott och tennis.
Ledande inom idrotten äro ->-Malmö,
->-Häl-singborg, ->Landskrona, ->-Lund,
->Kristian-stad, ->-Ystad, -^-Trelleborg, ->Eslöv,
-^-Höganäs, -^-Ängelholm och Klippan, där Klippans
Bo.IF (st. 1914, 210 medl. 1945) är mycket
mångsidig, Klippans BK (st. 1933, 99 medl.) hör till de
främsta i brottning samt Klippans GK (st. 1917,
168 medl.) är mycket livaktig. Dessutom
märkas -»-Hässleholm och -^-Simrishamn. Även de
mindre industri-, handels- och gruvsamhällena
ha ett rikt idrottsliv med fotboll, brottning och
orientering som populäraste grenar.
389
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
