Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånes Skytteförbund - Skånska Fältrittklubben - Skånska Travsällskapet - Skåre →Skjutskåre - Skänkelhjälper →Ridning, sp. 1091 - Skänkelvikning →Ridning, sp. 1096 - Skänninge (Skeninge) - Skär - Skära i en sladd - Skärblacka - Skärgårdskryssare, förk. S. K. →Skärgårdskryssarregeln - Skärgårdskryssarpokalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNSKA F ÄLTRITTKLUBBEN
i -^-Kristianstads läns och -^-Malmöhus
läns Skytteförbund. G. L-n.
Skånska Fältrittklubben, stiftad 28 jan.
1888, har varit av stor betydelse för
hästsportens utveckling i s. Sverige.
Redan från början redos snitzeljakter och
parforcejakter (->-Jaktridning, sp. 463), men
dessa upphörde 1933, resp. 1905, och numera
ridas endast jakter med master.
Från 1890 anordnade klubben kapplöpningar
vid Hälsingborg och Kristianstad och från 1898
i Malmö, från 1907 på den nyanlagda
->-Jägers-robanan. Även på andra platser anordnade
klubben löpningar, men endast i Hälsingborg
och Kristianstad hållas de fortfarande.
Klubben anordnade 1899—1932
hästutställ-ningar i Malmö. De i samband därmed hållna
ridsporttävlingarna voro av stor betydelse.
Numera anordnas sådana årligen i Hälsingborg
och Kristianstad samt även, ehuru i mindre
omfattning, i Malmö och Falsterbo.
Ordf. ha varit: 1888—92 G. Löwenhjelm, 1892
—97 K. O. Bennet, 1898—1911 S. Mörner, 1911—26
B. Cederström, 1926—41 C. Cederström och
sedan 1941 C. Wachtmeister.
Skånska Fältrittklubben hade 1945 419
medlemmar. C. C.
Skånska Travsällskapet, st. 9 juli 1923
med C. L. Müller som främste
initiativtagare, har till ändamål att bl. a. genom
travtävlingar verka för avel och
uppfödning av travhästar samt rörliga och
uthålliga brukshästar.
Sällskapet, som har sitt säte i Malmö,
anordnar sedan starten sina tävlingar på
->-Jägersro-banan, som inköptes 1935. Sällskapets
utveckling framgår av nedanstående uppställning:
Ar
[-Tävlingsdagar-]
{+Tävlings-
dagar+}
Lopp Hästar
[-Prissumma-]
{+Pris-
summa+}
1923 6 45 80 68 000
1933 35 243 197 334 000
1943 40 316 272 704 825
1945 40 333 272 761269
Antalet medl., som vid starten var 23, är
numera omkr. 70. — Ordf. ha varit: A.
Brauner-hielm 1923—26, H. Rosenkrantz 1927—31, O.
Samuelson 1932—36 och A. Stjernswärd 1937—45.
O. v. R.
Skåre -^-Skjutskåre.
Skänkelhjälper -^-Ridning, sp. 1091.
Skänkelvikning ^-Ridning, sp. 1096.
Skänninge (Skeninge), stad på
Östgötaslätten (1880 inv. 1946), har tidtals haft
ett uppmärksammat idrottsliv.
Äldsta föreningen är Skeninge Skyttegille
(st. 1887, 57 medl. 1945), som efterträtt den
gamla skarpskytteföreningen och har bana 2 km
v. om staden. Skeninge IK (st. 1904, 125 medl.)
395
är stadens dominerande klubb, som i fri idrott
haft goda allroundmän i Rudolf och Gustaf
Carlsson samt Nils Nilsson (»Skänninge-Nisse»),
den senare med flera DM i tiokamp. Numera
dominerar fotboll, där klubbens lag 1937—39
spelade i div. III och sedan 1919 arrangerar
tävlingen om Skänningepokalen (8 delt. lag
1919—26, därefter 4) med publikrekordet 4 565
personer, satt 1938. I fri idrott märkes
stafett-löpningen »Skänninge runt». Även bandy och
orientering utövas. Klubben äger sedan 1918
egen idrottsplats. Skänninge TK har egen
tennisbana inom idrottsparken, som — liksom
fotbollsturneringen — skapades av bl. a. F.
Nor-dén, omkr. 1920 en av Östergötlands främsta
motorcyklister. J. G-n.
Skär, skridskot., glid över isen på
ett ben.
Beroende på om glidet sker på skridskons
inre eller yttre kant skiljer man på ytter-,
resp. innerskär. Ett glid, som börjar t. ex.
med inner- och övergår till ytterskär,
benämnes skärombyte. Se Hastighetsåkning och
Konståkning på skridsko.
Skära i en sladd betyder att föra in
en sladd i ett block eller gatt. Skära
u r kallas det motsatta förfarandet. C. B. E.
Skärblacka, pappersbruk i Kullerstads
socken i Östergötland mellan Finspång
och Norsholm (2 000 inv. 1945), har gjort
sig känt för sina goda fotbollsspelare.
Skärblacka IF (st. 1910, 114 medl. 1945)
kvalificerade sig 5 gånger på 6 år till div. III i
fotboll men kunde ej uppflyttas i brist på
regle-mentsenlig fotbollsplan, och 1933—35 spelade
klubben sina »hemmamatcher» i det 10 km
avlägsna Norsholm. Ar 1935 invigdes en
idrottsplats i Skärblacka, varpå klubben 1935—40
spelade i div. II. Bland kända spelare märkas A.
Hasselmark, D. Adolfsson, Nils och Sven
Persson, som alla även spelat i IFK Norrköping,
samt S. Unger, som även spelat i Sleipner (SM
1938). — IK Starkado (st. 1927, 37 medl.) är en
av Östergötlands bästa brottarklubbar. — En
skidbacke (hopplängd 25 m) på Sissiberget
invigdes 1945. S.L-r.
Skärgårdskryssare, förk. S. K.,
->Skär-gårdskryssarregeln.
Skärgårdskryssarpokalen,
vandringspris inom Svenska Seglarförbundet,
instiftad 1910 på initiativ av Norrköpings
SS, är en av de mest eftertraktade
svenska seglartroféerna.
Den första Skärgårdskryssarpokalen
erövrades efter tävlingar 1911—15 för alltid av
Wes-terviks SS, den andra 1916—20 av SS Æolus och
den tredje 1922—31 av Stockholms SS. Dessa
tre pokaler hade samma utseende (t. v. på bild)
och voro uppsatta i klassen för 30 m- skär-
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
