Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släggkastning - Teknik, av idrottsinstruktör Sepp Christmann, Hamburg, och idrottsinstr. Sven Lundgren, Köpenhamn - Träning, av Sepp Christmann och Sven Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄGGKASTNING
Bild 5. Hein, Tyskland, i sitt segerkast vid OS
1936. Obs. fotarbetet! Rotationen försiggår
över det böjda v. benet. V. foten rullar från
hälen och över fotsulans yttersida.
gångsläget, ett kort moment, innan släggan
löper fram. Under tiden har släggan nått sitt
djupaste läge. Kastaren står åter med ryggen i
kastriktningen och bägge hälarna i marken för
att omedelbart fortsätta med nästa sväng.
Benen liksom överkroppen följa regelbundet
släggan runt i svängarna med släggan mitt framför
bålen — utom i själva ökningsmomentet.
Ökningen av hastigheten, som
förutsätter, att kroppen i svängens andra del är
något snabbare i vändningen och kommer
något före redskapet, uppstår genom att högra
benet omedelbart före avslutningen av varje
sväng sättes i marken med böjt knä och
uppfångar dragningen från redskapet ett kort
moment. Denna ökning av hastigheten betingas
av 1) att kastaren »hänger» riktigt i redskapet,
2) att högra foten hålles länge kvar i marken,
när en ny sväng startas, och att rotationsaxeln
icke förskjutes samt 3) att högra benet följer
passivt med i andra halvrotationen i en snäv
kurva runt vänstra benet.
Ett kritiskt moment inträffar, varje gång en
ny sväng startas, då kastaren frestas att med
våld öka redskapets hastighet, t. ex. genom att
luta ryggen bakåt eller draga fram släggan med
armkraft. Resultatet blir, att släggan löper ifrån
kastaren.
Den sista ansatssvängen.
Den tredje ansatssvängen skall förbereda
utkastet, så att kastaren, när utkastet börjar, kan
komma före släggan. Högra benet tar mark
ännu snabbare än i föregående sväng, medan
släggan ännu ligger till höger om kroppen. En
grundförutsättning för att detta skall lyckas
är att kastaren kan stegra hastigheten från
andra till tredje svängen.
Utkastet
börjar, så fort högra benet tagit mark med böjt
knä efter fullbordad sista sväng. I
utgångsställningen skall bröstet vara vänt något till höger
och vänstra armen och skuldran väl framförda
i riktning mot släggan, som ligger i djupläge till
höger om kroppen. Utkastet utlöses genom en
kraftig sträckning av benen och hela kroppen
— högra benet sträckes först — under en
samtidig förskjutning av kroppstyngden över på
vänstra benet. Denna sista detalj är av
avgörande betydelse och innebär, att rotationsaxeln
förflyttas till vänstra kroppssidan. Kastaren
uppnår på så sätt ett långt »drag» på redskapet.
Vid sträckningen skall huvudsakligen
benkraften sättas in. Armarna skola om möjligt
inte deltaga i kastet genom att obehärskat
rycka i redskapet. Det är framför allt vänster
arm och skuldra, som utsättas för den största
påfrestningen. Den avslutande ökningen av
hastigheten kommer genom den kraftiga
ben-och kroppssträckningen, som är utkastets
förnämsta detalj. Efter sträckningen rutschar
högra benet efter för att underlätta resningen
över vänster ben. Många kastare avsluta kastet
med att vänstra benet drages snabbt tillbaka i
sträckningsögonblicket och högra benet flyttas
fram för att uppfånga kroppstyngden och säkra
balansen. S. Ch-n; Lgn.
Träning.
För uppnående av goda resultat i
slägg-kastning måste träningen vara mycket
allsidig och bör försiggå året runt.
Under vintern lägges grunden till en god
kondition genom regelbundna promenader,
skogslopp (omväxlande gång och löpning) två
gånger i veckan och gymnastik. Hela
vintersäsongen bör anslås till att inarbeta
svängtek-niken och ansatsrytmen. För att utveckla
muskelkraften bör kastaren träna viktlyftning —
som bör ingå i programmet året runt —
viktkastning, såväl en- som tvåarmskast, och
kul-stötning med tungt redskap, 10—20 kg.
Benstyrkan och spänstigheten tränas upp genom
rephoppning, höjd- och längdhopp med och
utan ansats, trestegshopp med kort anlopp (2—3
steg) och gymnastiska hopp.
Teknikträningen.
Svängtekniken övas utomhus, så länge vädret
tillåter, därefter i gymnastiksal. Som
träningsplats bör man välja hård, jämn mark med
tillräcklig plats för upp till 7—8 svängar i följd.
Fotbeklädnaden är skor utan spikar. Det gäller
419
421 419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>