Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smith, Carl, kanotsportman - Smith, Harold - Smith, William (Bill) - Smith-Kielland, Ingvald M. E. - Smithson, Forrest - S. M. K. förk. för →Svenska Motor Klubben - S. M. K.-skölden - Smygjakt, gångskytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMYGJAKT
Smith, som inköpte sin första kanot på Malta
1871, konstruerade och byggde många
kanottyper och väckte genom sin verksamhet som
konstruktör och skribent intresset för
kanotsport. Han medarbetade i Balcks Idrottsbok,
Tidning för Idrott och Ny Tidning för Idrott
samt utgav bl. a. »Båtseglareordbok» (1899) och
»Mina båtar och kanoter» (1912). G.H-g.
Smith [smij)], Harold, amerikansk
simhoppare, vann vid OS 1932
guldmedalj i höga hopp och silvermedalj i
svikt-hopp. Han vann även flera amerikanska
mästerskap 1928—31.
Smith, som hoppade med utomordentlig
säkerhet och i väl utmejslad stil, anses dock ej
ha varit fullt i landsmannen P. Desjardins klass.
Han engagerades 1935 av tyska simförbundet
som simhoppstränare till OS 1936. S. L.
Smith [smiji], William (»Bill»),
amerikansk simmare (f. 1924), är sedan 1941
världens bäste i fritt simsätt.
Smith, som är medlem av Hui Makani,
Hono-lulu, nådde eliten 1940, då han blev tvåa i
USA-mästerskapet på 1 eng. mil. Han har sedan dess
vunnit alla mästerskap, där han startat, och
satt världsrekord på 200 m (2m6,2s), 400 m
(4.38,5), 440 yards (4.38,8), 800 m (9.50,9), 880
yards (10.07,6) och 1 000 yards (11.14,9). På grund
av militärtjänst tävlade han föga 1943—45. S. L.
Smith-Kielland, Ingvald M. E.,
skidlöpare och idrottsledare (f. 1890 8/8),
diplomat, överstelöjtnant, Oslo, är en av
världens mest kända skidledare.
Han var norska arméns idrottskonsulent 1918
—23, ledare för norska truppen vid OS 1920
och vinter-OS 1928 och 32, styrelseled. i
Föreningen til Ski-Idrettens Fremme 1913—18, i
Norges Skiforbund 1927—36 (ordf. 34—36) samt i
Internationella Skidförbundet 1933—36. P. C. A.
Smithson [smijDsn], Förrest,
amerikansk häcklöpare (f. 1885), tränare, vann
vid OS 1908 guldmedalj i häcklöpning
110 m på världsrekordtiden 15s.
Smithson, som tävlade för Multnomah AAC,
Portland, vann USA-mästerskapet i
häcklöpning 120 yards 1907 och 09. Han var den förste,
som »löpte» över häckarna med bibehållande
av löpstegens rytm under häck-klivet, medan
hans samtida snarast »hoppade» över häckarna.
Bild vid Häcklöpning, pl. 1. S. L.
S. M. K. förk. för -^-Svenska Motor
Klubben.
S. M. K.-skölden, ursprungligen kallad
Augustiskölden, var ett
vandringspris i en tillförlitlighetstävling för
motorcyklar, som anordnades 1920—22 och
25—27.
Priset, som skänktes 1917 av ingenjör Gustaf
L. M. Ericsson, gällde 1920—22 endast
sidvagns-maskiner och erövrades 1922 efter tre segrar av
E. Westerberg på Harley-Davidson. Ar 1925
skänkte Westerberg »skölden» till S. M. K., som
uppsatte den i Majtävlingen i soloklassen. Den
erövrades 1927 för alltid av E. Westerberg,
Harley-Davidson, efter tre segrar i följd. B. L.
Smygjakt eller gångskytt e, även
kallad pyrschjakt (pir sch-), av
ty. pürschen, smyga, är ett jaktsätt utan
hund, då jägaren smyger sig på
villebrådet för att komma till skott.
Smygjakt är det ursprungligaste jaktsättet
och även det mest sportsmässiga ur den
synpunkten, att jägaren icke har hjälp av hundar,
drevkarlar e. d. och ej heller inväntar det vilda
i på förhand byggda kojor eller liknande utan
endast måste lita till sin egen förmåga att taga
sig fram i terräng och att skjuta väl,
varigenom chanserna för villebrådet bli större än
vid något annat jaktsätt. Smygjakten ställer
stora krav på jägaren: god kondition, skarp
syn och hörsel, snabb uppfattningsförmåga, stor
vana att taga sig fram i terräng och tyda spår
samt ingående kunskap om det djur jakten
gäller.
Smygjakt kan användas på de flesta
viltslag, antingen enbart eller i förening
med annat jaktsätt, t. ex. skogsfågel jakt
med skällande hund, där smygjakten
börjar, när hunden med skall rapporterar,
att fågeln »träat», eller vid älgjakt, då en
jägare smyger sig på älgen, medan andra
stå på post på platser, där man vet, att
älgar bruka passera. En del viltslag, t. ex.
hjort och rådjur, jagas på vissa håll
huvudsakligen genom smygjakt.
Vid smygjakt måste jägaren först kontrollera,
att ingenting i hans utrustning skramlar eller
på annat sätt kan väcka villebrådets
uppmärksamhet. Vet man ej med säkerhet var det
vilda finnes, försöker man bedöma var i
markerna det troligast uppehåller sig. Man bör
alltid smyga mot vinden, då djurens lukt och
hörsel ofta äro mycket väl utvecklade. Före
varje förflyttning granskar man först terrängen
för att upptäcka villebrådet och därefter
marken för att få lämpligaste väg och undvika att
trampa på kvistar eller skrapa mot stenar. —
Inom områden, där hjort och rådjur talrikt
förekomma, kan man på förhand iordningställa
gång- eller s. k. pyrschstigar, som leda till eller
förbi djurens betesplatser, och för att
underlätta ett tyst framsmygande rensa dessa stigar
från kvistar och utskjutande grenar. — Under
förflyttningen skall man ständigt vara
skjut-färdig. Den svåraste smygjakten torde vara den
på betande vildgäss eller kråkor, särskilt om
dessa äro flera i sällskap. Det gäller då att över
429
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
