Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sokolrörelsen, av lektor Franjo Bučar, Zagreb - Solar plexus - Solbad →Bad - Soldiers Field - Sollefteå - Sollentuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLLENTUN A
gjort sig gällande, t. ex. Bukh, Hébert,
Bode och Gaulhofer-Streicher. I de
polska sokolföreningarna förekommer i viss
grad även svensk gymnastik. Utom för
fysisk fostran arbetar sokolrörelsen för
stärkande av medborgaranda och
fosterlandskärlek. Sokolföreningarna anordna
även föreläsningskurser, konserter,
teaterföreställningar, utflykter etc.
Den första sokolföreningen bildades 1862 i
Prag av dr M. -VTyrs och J. ->-Fügner.
Föreningens valspråk var »frihet, jämlikhet och
broderskap» och dess yttersta syfte en folklig
och nationell pånyttfödelse. Rörelsen
utvecklades snabbt och vann efterföljd även hos de
övriga slaviska folken inom den
österrikiskungerska monarkien; slovenska sokolföreningar
grundades 1863, polska 1867 och kroatiska 1874.
Ett tjeckoslovakiskt förbund kom till stånd 1898,
och 1908 bildades ett allslaviskt sokolförbund,
Svaz Slovanského Sokolstva (S. S. S.), under
tjeckisk ledning och med säte i Prag. Upplöst
under världskriget 1914—18 återuppstod
förbundet 1926. Det omfattade de tjeckoslovakiska,
polska och jugoslaviska sokolförbunden,
förbundet av bulgariska junaker och förbundet
av ryska emigrantsokolföreningar samt
samverkade med ett motsvarande förbund i USA.
Förbundet anordnade allslaviska
sokol-fester, den första i Prag 1912.
Sokolrörelsen, som omfattar även kvinnor
(sedan 1869) samt skolungdom och barn,
räknade 1939 omkr. 1 mill. medl., av vilka c:a 832 000
funnos i -^-Tjeckoslovakien, där rörelsen var
att anse som en statsinstitution.
Sokolfester ha ägt rum 1882 (760 deltagare),
1891, 95, 1901, 07, 12, 20, 26, 32 (110 000 delt.)
och 38. Nästa sokolfest planeras till 1948. —
Litt.: J. Scheiner, >Les sokols> (1926).
Solar plexus (lat. plexus solaris)
kallas maggropens nervcentrum. Slag mot
denna punkt medför ofta knock out
(->Boxning, sp. 1044 och bild 37).
Solbad ->-Bad.
Soldiers Field [så°’ld33z fild], Chicagos
största idrottsplats, användes även för
militärparader, politiska möten etc.
Soldiers Field, som rymmer 80 000 åskådare
på läktarna (vid boxning och brottning, då
platser arrangeras även på planen, c:a 120 000),
har en 440 yards lång kolstybbsbana samt en
rak bana på 220 yards. Flera stora
boxningsmatcher ha utkämpats där, bl. a. Dempsey—
Tunney 1927. Bild vid Förenta Staterna, sp.
659-60.
Sollefteå, stad vid Ångermanälven i
Ångermanland (7 761 inv. 1946), har
Sveriges största skidbacke, ->Hallstabacken.
Sollefteå GIF (st. 1898 av bl. a. E. Åkerlund,
212 medl. 1945) är god allroundförening, mest
känd för sitt handbollslag (SM-finalist 1934).
Bland medlemmarna märkas löparna Olle (SM
i maraton 1943), Jonas och Lars Larsson, C.
Lavér (senare i örgryte) och S. Granberg,
hopparen S. Eek, simmaren O. Sjöholm, skidlöparna
N. J. Forslund och P. Hamberg,
allroundman-nen Å. Ullsten och kastaren M. Hågestam (båda
nu i Sundsvall) samt tennisspelaren E.
Sa-belström (senare i Västerås, nu Luleå). Även
Karl Schröder är urspr. Sollefteåbo. Sollefteå
BK (st. 1933, 26 medl.) är en av distriktets
ledande brottarklubbar. Mest känd är
fjädervik-taren Ö. Sundin. CK Nipus (st. 1934, 11 medl.)
har upptagit GIF:s forna cykelsektion. Sollefteå
Kvinnliga GK (st. 1935, 75 medl.) är livaktig.
Den militära idrotten spelar en viktig roll. I
Kungl. Västernorrlands reg. IF (st. 1906) ha
bl. a. framträtt O. Lemming och I. Sahlin i fri
idrott, skidlöparna E. Fransson, G. Frohm
(arméns idrottsofficer 1942—44), Y. Mohlin (numera
Jämtl. Fältjägare) och A. Ullsten (även i fri
idrott; tidigare i GIF). I Kungl. Norrlands
Trängkårs IF (st. 1908) märkas ledarna S.
Ekstrand, E. Edström och A. Enhörning (numera
i Hässleholm). Utom de militära
skytteföreningarna verkar Sollefteå skf (st. 1891, 200
medl.). Civil skyttebana finnes ej.
Sollefteå GIF och 121 ha gemensam, modern
idrottsplats, Nipvallen, invigd 1931, T 3 egen
idrottsplats, invigd 1944. Tidigare användes
T3:s gamla idrottsplats av alla. Vid
Hallsta-backen finnes en modem slalom- och
motorbacke. I den sistn., som invigdes 1931 och är
1070 m lång, kördes 1939 NM för motorcyklar.
Friluftsbad finnes i älven.
I Sollefteå arrangerade Skidfrämjandet sina
jubileumstävlingar 1912, vidare höllos
därF.I.S.-tävlingarna 1934 och SM på skidor 1938.
Långseleloppet (31 km) är sedan 1919 en
traditionell landsvägstävling på skidor, som 1929 delvis
drogs in i terrängen. Gemensam start sedan
första året. Många militära och civila
skid-kurser ha arrangerats.
Bland ledare i staden märkas, utom de
ovannämnda, David Andersson (sekr. i
Ångermanlands Skidförbund sedan 1913), G. Lindberg,
A. Zettersten (senare intendent i skidmuseet
i Fiskartorpet), E. Myrberg (tidigare i Örgryte),
S. Troell, Sven Hanson (numera i Västervik),
U. Edholm (numera i Skellefteå), F. Wikström,
A. Bylund, S. Thunberg och P. öhman. S. T-g.
Sollentuna, köping, omkring 15 km n.
om Stockholms centrum (14 869 inv. 1945),
har en mycket livaktig idrott.
Sollentuna, som består av flera större
villasamhällen och däremellan »landsbygd», har
utmärkta möjligheter för skidsport, orientering,
terränglöpning och friluftsliv i olika former,
och dessa grenar jämte skytte ha även de flesta
utövarna. Junioridrotten är synnerligen livaktig.
441
442
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
