Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sperlingholms stuteri - Spetsgattad - Spiess, Adolf - Spikakammen - Spikskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPIKSKOR
sorgsfullt urval av avelsmateriel samt
sakkunnig uppfödning.
Stuteriet har i regel haft omkr. 6 moderston,
dels importerade, dels av egen uppfödning.
Bland de sistn. märkas »Miss Legatee», »Gisela
II» och »Gisela III». Fadershingstarna ha dels
varit från Flyinge hingstdepå, dels importerade.
Främst må nämnas »Printonan» (importerad
från England och d. 1926, 21 år gammal), vars
avkomma 1911—32 vann 268 970 kr. (varav 28 430
kr. 1918), samt den från England importerade
»Doctor Dolittle», vars avkomma 1942—44 har
hemfört 171 000 kr.
Åtskilliga av de vid stuteriet uppfödda
hästarna ha införlivats med Kuylenstiernas
kapplöpningsstall och tillfört detsamma över 160 000
kr. (106 430 kr. 1942—44), enbart 1943 genom
»April» och »Legat» över 24 000 kr. Vid stuteriet
uppfödda hästar ha för stallet hemfört segrar
vid så gott som alla större svenska löpningar
(utom Svenskt Derby). C. C.
Spetsgattad, sjöt., säges en båt vara,
om den saknar akterspegel och har
akterskeppet utdraget till en spets. Båt
med akterspegel säges vara
platt-g a 11 a d. C.B.E.
Spiess, Adolf, tysk
gymnastikpedagog (1810—58), blev den tyska
skolgymnastikens grundare genom att anpassa
Guts Muths’ gymnastik för skolbruk samt
komplettera den med
ordningsrörelser och
från Pestalozzi
hämtade fristående
övningar.
Ordningsrörelserna
utformade Spiess till
dans-liknande turer,
beledsagade av musik och
sång, »Reigen». — Spiess
blev vidare den tyska
gymnastikens förste
systematiker genom
utgivandet av »Lehre der Turnkunst» (4 dlr, 1840—
46). Han började sin gymnastiska verksamhet
i Schweiz (Burgdorf och Basel) och slutade
densamma i Darmstadt, där han 1848—55
organiserade gymnastiken i Hessens skolor och
utbildade gymnastiklärare. — Sin
undervisningsmetod framlade Spiess i »Turnbuch für
Schu-len» (1846—52). — I fråga om gymnastikens mål
och medel stod Spiess på samma grund som
P. H. Ling. Gymnastiken skall utgå från
människoorganismens behov och dess lagar
(anatomi och fysiologi främsta
hjälpvetenskaper) och bör ej blott vara ett rekreationsmedel
utan fostran av såväl själ som kropp;
redskapet bör underordna sig ändamålet med
rörelsen, och en förnuftig stegring följas.
Kroppsövningar äro lika nödvändiga för det kvinn-
liga som det manliga släktet. Spiess rönte i sin
verksamhet starkt motstånd av Jahn och dennes
lärjungar. — Biogr, av H. Schmeel (1910). Mbg.
Spikakammen, fjälltopp (1 985 m ö. h.),
belägen i -^-Sarekfjällen vid
Kukkes-vagges västsida i Lappland, är lätt att
bestiga från detta håH.
Den första bestigningen utfördes 12 juli 1927
av V. von Feilitzen, G. Lilliehöök och T.
Nordlund och den första vinterbestigningen 24 mars
1943 av G. Billing och H. Tjerneld. Pan.
Spikskor användas i fri idrott utom vid
landsvägslöpning.
Spikskor av ett säreget slag (se bild) — och
förmodligen helt utan samband med de
moderna — förekomma vid
en del primitiva
folkslags uthållighetslöpningar under deras
jaktfärder. Det har rått olika
meningar om skälet för
deras användande —
enligt en teori skulle
den lätt fjädrande
snabeln vid tån hjälpa
löparen under
språngmarschen, enligt en
annan skulle »spikskon»
dels skydda löparen mot
den glödande sanden,
dels virvla upp damm
kring honom. E. Sj.
Spikskor började användas i USA och
England omkring 1880, och 1891 tävlade två
engelsmän i Stockholm med korta spikar under
skorna. De första svenskar, som använde spikskor,
voro Gävleborna R. Carrick j:r och I.
Wester-gren, som 1895 beställde var sitt par från
England. Något år senare började sporthandlaren
P. Langborg importera spikskor, och 1898
upptog en skomakare i Stockholm hantverksmässig
tillverkning. Numera göras spikskor av många
svenska fabriker.
Skorna skola sluta om foten som en handske
och väga så litet som möjligt, dock utan att
förlora i styrka. Löpare och en del hoppare ha
skor med spikar blott under sulan, flertalet
hoppare, häcklöpare och kastare ha en eller två
spikar även under hälen. Redan omkring 1890
gjordes i England båda typerna. För
terränglöpning användes ofta en sko med vristrem och
med mycket korta spikar eller dubbar.
Flertalet tävlingsidrottsmän har speciella skor för
lösa banor (långa spikar) och för hårda (korta
spikar). Stundom måste man — i brist på flera
par — fila av eller vässa spikarna, om de ej
passa för banan. För landsvägslopp användas
vanligen skor utan spikar, försedda med korta
dubbar, räfflat gummi eller påsydda
läderribbor. För att skydda tårna mot skoskav
användes ofta en lös sämskskinnssocka och för att
hälen ej skall stukas en lös gummisvamp. S. L.
»Spiksko», använd
av hottentotter i
Sydafrika.
461
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
