Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sportfiskerekord - Sportfisketävlingar →Flugfiske och →Spinnfiske - Sportflygplan →Flygplan, sp. 25 - Sportforum →Reichssportfeld - Sporthjärta →Kroppsövningar, sp. 1031-32 - Sporthygien →Hälsoregler - Sporting Club - Sporting Life - Sporting Life's Marathon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPORTFISKETÄVLINGAR
Den största havslaxöring, som någonsin fångats
vid sportfiske, tagen i Emån 1938. Vikt 13,2 kg.
Muir. Fisken var »foulhocked» på fluga.
Största i Norden fångade insjööring vägde 12,7 kg
och fångades av E. Thesleff i Murola fors i
Ruovesi i Finland 12 juli 1893 på naturligt bete.
Svenskt rekord: 10,5 kg, tagen av E. Stackeli i
Kallströmmen i Jämtland 1919 (bild vid
Laxöringsfiske).
Havslaxöring (Salmo trutta trutta) 13,2
kg, fångad 8 sept. 1938 i Emån, Småland, av
G. H. Clegg, England. Världsrekord.
Regnbågsforell (Salmo irideus) 12 kg,
fångad 12 juli 1914 i Skycomish river,
Washington, av A. A. Cass.
Harr (Thymallus vulgaris) 2,8 kg, tagen på
spinn 1919 i Pärlälven, Lappland, av A. Nyman.
Nordiskt rekord.
Gädda (Esox lucius) 24,06 kg, fångad 1920
i Lough Conn på Irland av J. Garvin. Svenska
rekordet är 13,6 kg, fångad hösten 1938 av N.
W. Ekberg på spinn i Stockholms skärgård
(bild vid Gäddfiske).
Abborre. Några tillförlitliga svenska
rekorduppgifter finnas ej; sannolikt ha inga
abborrar över 2 kg fångats. Största i England
fångade abborre vägde 2,3 kg och fångades 1936.
Rekord vid big game fishing.
Den största tonfisk, som fångats på spö,
togs 1940 vid Nova Scotias kust av J. Frank
Johnson och vägde 393 kg. Största
svärdfisken, nära 400 kg, togs av C. F. Clapp 1941
utanför Hawaii, och en t a r p o n, vägande 110
kg, fångades av J. M. Cowden i Rio Pånuco i
Mexiko 1934. Som jämförelse kan nämnas att
den största val, som någonsin fångats, vägde
115 ton (Antarktis, 1927). Jfr även uppgifter
vid art. Flugfiske och Spinnfiske. F-m.
Litteratur.
Det äldsta verket om sportfiske utkom redan
före 1500 (se sp. 507). L. Mascalls »Fishing with
hooke and line and all other instruments
thereunto belonging» utgavs 1590 och I.
Wal-tons »The complete angier, or the
contemp-lative man’s recreation» 1653 (reproducerad i
flera hundra engelska upplagor samt översatt
till bl. a. danska och svenska, sistn. 1945).
Ingen engelsk sport torde ha en så omfångsrik
litteratur som sportfisket; värdefulla arbeten över dess
utveckling äro W. J. Turrel, »Ancient angling authors»
(1910), W. S. Sparrow. »Angling in British art»
(1923), och framför allt W. Radcliffe, »Fishing from
the earliest times» (2. uppl. 1926).
Av modernare samlingsverk om sportfiske märkas
bl. a. följande arbeten i serien Lonsdale Library: E.
Taverner, »Salmon fishing» (1931) och »Trout fishing
from all angles» (1929), A. E. Cooper o. a., »Sea
fishing» (1934), samt E. Parker o. a., »Fine angling
for coarsefish» (1934). I ovannämnda böcker
behandlas uttömmande resp. fiskeformer.
Ett representativt samlingsverk om sportfiske i
haven är Van Campen Heilners »Salt water fishing»
(1938).
I Sverige märkas bland standardverk R.
Hammarström, »Handbok i sportfiske» (1925), som dock
till vissa delar är föråldrad, O. Törnblom m. fi.,
»Sportfiske i Sverige» (1940), O. Törnblom och A.
Schultz, »Sportfiskarens handbok» (1940), samt ett
större avsnitt i »Fiskar och fiske i Norden» (1942),
författat av N. Färnström.
Bland smärre allmänna arbeten må nämnas C
Lindhé, »Hur man lurar gäddor» (1941), »Djupens
randiga rovriddare» (1942) och »Fiskafänge» (1944),
vilka äro skrivna i kåserande form, samt O.
Törnblom, »Spinn- och flugfiske» (1946), och N.
Färnström, »Fluga» (1946).
I Norge har bl. a. utkommit J. D. Somme,
»Amatörfiske o g sportfiske i sjöen» (1937).
Av tidskrifter, som behandla sportfiske, är
den engelska veckotidskriften Fishing Gazette (gr.
1877) mest känd. Av de amerikanska tidskrifterna
äro de förnämsta Field and Stream och Outdoor Life.
I Sverige utgives Sportfiskaren (gr. 1934), i sitt slag
den förnämsta publikationen i Norden. F-m; S. T.
Beträffande övrig litteratur hänvisas till
förteckningar under art. Flugfiske och Spinnfiske.
Sportfisketävlingar -^-Flugfiske och
->-Spinnfiske.
Sportflygplan -^-Flygplan, sp. 25.
Sportforum ^-Reichssportfeld.
Sporthjärta -^-Kroppsövningar, sp. 1031
—32.
Sporthygien ->Hälsoregler.
Sporting Club [spå’tinS klab], eng.,
sportklubb (för »gentlemen»).
Sporting Life [spå’tin2 la»f], London,
är världens äldsta ännu existerande
idrottstidning.
Sporting Life grundades 1859 men införlivade
1888 med sig Bell’s Life in London, som
utkom med sitt första nummer redan 3 mars
1822. I tidningen ha The Sportsman (1924) och
The Sporting Telegraph uppgått. Den
utkommer sedan 1883 dagligen utom söndagar,
varjämte även en veckoupplaga utges. Innehållet
är huvudsakligen ägnat åt hästsport, men i
koncentrerad form refereras de flesta i
England utövade idrotterna, främst fotboll
(avdelningsredaktör är den kände idrottsledaren G.
Wagstaffe Simmons), boxning och motorsport.
Tidningen har utgivit »Sporting Life
Com-panion», en årskalender för all sport, samt
specialkalendrar för hästsport. — Ären 1939—45
utgavs den endast 1—3 ggr i veckan. P. B.
Sporting Life’s Marathon [spå’tins la’fs
mä’rabon], eg. Polytechnic Harriers
Marathon race, världens jämte Boston
Marathon mest kända långdistanslöpning, ar-
499
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>