Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sporting Life's Marathon - Sportjournalisternas Klubb - Sportlexikon, av fil. kand. David Jonason och fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPORTLEXIKON
rangeras sedan 1909 av Polytechnic
Har-riers och tidningen Sporting Life, London.
Loppet äger rum på samma bana som
maratonloppet vid OS 1908 med start vid slottet i
Windsor. Målet var 1908—37 idrottsplatsen
Stamford Bridge, därefter Polytechnic Harriers
nya idrottsplats, Chiswick Stadium. Båda
sträckorna äro 26 eng. mil och 385 yards (42 263 m).
Segraren erhåller, utom guldmedalj och
hederspris, en inteckning i Sporting Lifes
ständigt vandrande vandringspris, som värderas till
500 pund (omkring 9 000 kr.; bild vid Palmé, sp.
901). Även 2. och 3. man erhålla guldmedalj;
standardmedalj i silver tilldelas dem som löpa
under 3t, i brons under 3t 30m.
Loppet har tre gånger vunnits av svenskar:
A. Ahlgren 1913 (tvåa T. Kolehmainen, Finland,
2t41m48s; trea J. Christensen, Danmark, 2.44.30;
fyra J. Westberg, Sverige, 2.44.54. — Sjua H.
Schuster, Sverige, 2.49.40,4) samt H. Palmé 1938
och 39. Sedan Ahlgren segrat, förvarades det
dyrbara vandringspriset närmare ett år (sedan
borgen ställts) på Nationalmuseum i Stockholm.
— Loppets stora namn är S. Ferris, som 1925—
33 vunnit 8 segrar.
Segrare ha varit (icke engelsmän ha nation
utsatt) : 1909 H. F. Barrett 2t42m31s; 1910 Ingen
tävling; 1911 H. Green 2.46.29,s; 1912 J. Corkery,
Canada, 2.36.52,4; 1913 A. Ahlgren, Sverige, 2.36.06,6:
1914 A. Djebelia, Frankrike, 2.46.30,8; 1915—18
Inga tävlingar; 1919 E. Woolston 2.52.30,2; 1920 A.
R. Mills 2.37.40,4; 1921 A. E. Mills 2.51.00,4; 1922
A. R. Mills 2.47.30,4; 1923 A. Jensen, Danmark,
2.40.46,8; 1924 D. McLeod Wright, Skottland,
2.53.17,4; 1925 S. Ferris 2.35.58,2; 1926 S. Ferris
2.42.24,2; 1927 S. Ferris 2.40.32,2; 1928 S. Ferris
2.41.02,2; 1929 S. Ferris 2.40.47,4; 1930 S.H.Smith
2.41.55,0; 1931 S. Ferris 2.35.31,8; 1932 S. Ferris
2.36.32,4; 1933 S. Ferris 2.42.24,2; 1934 D. McLeod
Wright, Skottland, 2.56.30,o; 1935 A. J. Norris
2.48.37,s; 1936 A. J. Norris 2.35.20,o; 1937 A. J.
Norris 2.48.40,o; 1938 H. Palmé, Sverige, 2.42.00,o;
1939 H. Palmé, Sverige, 2.36.56,0; 1940—45 Inga
tävlingar. S. L.
Sportjournalisternas Klubb,
Stockholm, bildad 29 nov. 1934 på initiativ av
David Jonason, klubbens ordförande till
1945, har till uppgift att bevaka
sportjournalisternas intressen utåt och stärka
kårens anseende samt arrangera aktiv
idrott för dess medlemmar. Liknande
sammanslutningar finnas i flera länder
(->-Sportpressförbund) och svenska städer.
övriga stiftare, vilka också bildade den första
styrelsen, voro T. Tegnér, I. Arnö, G. Roos och
N. Stille. Nuv. ordf. är O. Groth.
Medlem av Sportjournalisternas Klubb kan
»i Stockholm verksam person bli, som sedan
minst sex månader innehar fast anställning
med enda eller huvudsakliga inkomst av
sportjournalistik hos ett och samma företag».
Klubben är en kamrat- och yrkesklubb, men enligt
stadgarna skall den ej bevaka medlemmarnas
intressen i anställningsfrågor i förhållande till
arbetsgivare och ej heller uppträda som dö-
mande myndighet i tvister medlemmarna
emellan.
Genom överenskommelser med idrottsplatser,
hallar, bad etc. samt med organisationer och
arrangörer underlättas medlemmarnas tillträde
till tävlingar och idrottsplatser. Klubben har
lanserat matcherna »landslaget—pressen», vilka
i idrotter som fotboll, boxning och bandy visat
sig kunna bli respektive uttagningskommittéer
till stor hjälp. Den har även verkat för
medlemmarnas utbildning genom att dela ut ett
antal resestipendier. — Medlemsantalet är 67
(1946). Å.S-n.
SPORTLEXIKON.
Av fil. kand. David Jonason och
fil. kand. Åke Svahn.
Böcker om kroppsövningar, som
framlägga sitt material ordnat alfabetiskt efter
uppslagsord, utgåvos redan på 1700-talet.
Den lexikografiska sportlitteraturen är
emellertid synnerligen knapp; om
kroppsövningar i allmänhet torde ännu 1946
finnas endast ett tiotal alfabetiskt
uppställda verk. Av dessa är »Nordisk
Familjeboks Sportlexikon» det utan
jämförelse största och mest allsidiga.
De första »sportlexika» äro: V. Trichter,
»Cu-riöses Reit-, Jagd-, Fecht-, Tantz- oder
Ritter-Exercitien-Lexicon» (Leipzig 1742), och ett av
banden i den stora »Encyclopédie méthodique»,
omfattande »Arts académiques. Équitation,
escrime, danse et art de nager» (Paris 1786).
De ha numera endast kulturhistoriskt intresse.
Ett värdefullt verk, i två stora och
imponerande band, är »The Encyclopædia of sport»,
utgiven av earlen av Suffolk and Berkshire
samt H. Peek och F. G. Aflalo (London 1897—
98). Det innehåller längre artiklar om
huvudsakligen engelska sportgrenar. Största
utrymmet är emellertid ägnat åt jakten och dess
zoologi samt åt sportfiske. Biografier över
sportens märkesmän, artiklar om
sportorganisationer, tävlingar m. m. saknas.
En ny upplaga i 4 band av »Encyclopædia of
sport» utgavs 1910—11 under titeln »The
Encyclopædia of sport & games» av Earlen av
Suffolk and Berkshire. En stor del av utrymmet
är alltjämt ägnat jakten och dess zoologi, men
flera nya sportgrenar ha upptagits, bl. a.
motor- och flygsport.
Ett värdefullt arbete är även R. Gasch,
»Handbuch des gesamten Turnwesens und der
verwandten Leibesübungen» (Wien och Leipzig
1920, 2. uppl. 1928). Det är en bearbetning och
utvidgning av ett äldre verk, »Encyklopädisches
Handbuch des gesamten Turnwesens» av C.
Euler (Wien och Leipzig 1893—95). Det
behandlar emellertid så gott som uteslutande
tysk turnén.
501
502
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
