Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sportlitteratur, av redaktör Sten Thunvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPORTLITTERATUR
kända framställningen om fäktkonstens teknik
anses vara en handskrift av italienaren del
Ser-pente (1295). Vidare må nämnas A. Dürers
»Fechtbuch» (1519) med 119 teckningar av
fäkt-situationer, i vilken även ingick brottning.
Flera kända konstnärer medverkade f. ö. i
medeltidsskrifter om idrott, t. ex. Lucas Cranach
d. ä. i Fabian von Auerswalds »Ringer Kunst»
(1539).
Standardverk om sportens historia.
Genom kulturskildringar och allmänna
arbeten av bl. a. ->-Galenos (100-talet e. Kr.),
->Pau-sanias (200-talet), Fitzstephens (1100-talet),
->01aus Magnus (1500-talet) och ->Mercurialis
(1530—1606) ha värdefulla bidrag lämnats till
kännedomen om sporten under olika tidsskeden.
Sportens historia har blott ett fåtal gedigna
specialverk, främst J. ->Strutts »The sports and
pastimes of the people of England» (1801;
senaste uppl. 1903). Ett motsvarande franskt
arbete är J. J. Jusserands »Les sports et jeux
d’exercise dans 1’ancienne France» (1901), två
amerikanska J. A. Krouts »Annals of American
sport» (1929, i The pageant of America) och J.
Hollimans »American sports 1785—1835» (1931,
akad. avh.) samt ett tyskt »Geschichte des
Sports äller Völker und Zeiten» (1926), utg. av
A. Bogeng.
En omfattande litteratur har skapats kring
-^-Olympiska Spelen. Ett vid OS 1928
prisbelönat arbete är F. Mezös »L’histoire des Jeux
Olympiques» (De Olympiska Spelens historia,
1928). Det främsta standardverket om antikens
sport är E. N. -^-Gardiners »Athletics of the
ancient world» (1930). A. Hirn har i »Ursprung
und Wesen des Sports» (1936) presterat det
hittills värdefullaste arbetet om den moderna
sportens uppkomst.
Fornnordisk idrott behandlas i B. Bjarnason,
»Nordboernes legemlige Uddannelse i Oldtiden»
(1905, akad. avh.), samt J. Götlind, »Idrott och
lek» (1933; i serien Nordisk Kultur). Jfr även
N. Hellsten, »Fäktning i Norden under forntid
och medeltid» (1945, Nordisk Kultur, bd 12). I
H. Forss, »Från forngrekisk till svensk idrott
1900» (1937, Svenska Finlands Idrottsförbunds
skriftserie, I), föreligger en god översikt av
idrottens utveckling. På finska märkes ett
liknande arbete, K. Suomela, »Urheilun ja
voi-mistelun historia» (4 bd, 1923—44).
Sportlitteraturcn i Sverige.
Sveriges första egentliga idrottsbok var
»Palæstra Suecana eller den Adelige
Fächtare-Konsten», utgiven 1693 av D.
Porath. Med V. G. Balcks »Illustrerad
idrottsbok», som utkom i 3 delar (1 716
sidor) 1886—88 under medverkan av flera
författare, erhöll svensk idrott sitt första
standardverk och flera idrottsgrenar sin
enda utförliga framställning hittills.
En nära nog fullständig samling av svensk
sportlitteratur finnes i Kungliga Biblioteket,
som även har åtskilliga utländska standardverk
om idrott. Gymnastiska Centralinstitutet har
ett representativt urval av gymnastisk
litteratur samt böcker om fäktning; Skid- och
Friluftsfrämjandet samt K. S. S. S. ha talrika
böcker, främst på sina resp. områden (1800, resp.
1 750 arbeten), liksom Riksidrottsförbundet (nära
2 700) och Livrustkammaren, det senare speciellt
om fäktning och ridning (omkr. 1100). Den
största privata samlingen av sportlitteratur i
Sverige äger sannolikt Nordisk Familjeboks
Sportlexikon med närmare 3 000 band. —
Finlands idrottsmuseum har i sitt bibliotek 4 500
band.
Äldsta böcker i olika grenar.
Ett fastställande av när olika idrottsgrenar
erhöllo den första tryckta boken eller därmed
jämförligt tryckalster är synnerligen vanskligt.
Efter tillgängliga källor meddelas dock här en
förteckning, vilken i några fall efter det första
arbetet upptar i tiden närliggande utkommet
arbete av särskilt intresse.
Jakt 1486: Juliana Barnes, »The boke of
St. Albans». — Sverige 1700-talet: A. Berch,
»Jämtelands djur-fänge» (1749) o. a. böcker
om olika fångstmetoder. A. A. Leijonflycht,
»Svenskt handlexikon för jägare» (1827).
Sportfiske 1492: Oppian, »Dit Boecx-
ken leert hoe men mach Voghelen ... ende___
visschen vången metten handen. Ende oeck
andersins ...» (»Denna bok lär hur man fångar
fåglar .. . och ... fiskar med händerna. Och
även på andra sätt»). I regel angives »Treatyse
of Fysshynge wyth an Angle» som första arbete.
Det utgavs 1496 och ingick som en del i 2. uppl.
av »The boke of St. Albans». — Sverige 1847:
»Den uppriktige fiskaren. Ny och fullständig
handbok för fiskare».
Brottning omkr. 1500:
»Ringer-Buch-lein». F. v. Auerswald, »Ringer Kunst» (1539).
— På svenska 1904: C. Allén, »Handbok i
brottning och atletik» (Helsingfors 1904).
Fäktning 1516: A. Paurenfeindt,
»Ehr-grundung ritterlicher Kunst der Fechterey».
Köpenhamn 1606: Salvator Fabris, »De lo
scher-mo overo scienza d’arme». — Sverige 1693: D.
Porath, »Palæstra Suecana eller den Adelige
Fächtare-Konsten».
Simning 1538: N. Wynmanni,
»Colym-betes sive de arte natandi dialogus». — Sverige
1804: B. Franklin, »Konsten at simma» (övers.).
G. M. Pauli, »Proceptor i simm-konsten» (1828).
Bågskytte 1545: R. Ascham,
»Toxophi-lus». — Sverige 1879: V. G. Balck, »Handbok
i bågskjutning och bågkastning».
Ridning 1500: Albrecht, »Ross-büchlein».
F. Grisoni, »Gli ordini cavalcare» (1539). —
Sverige 1806: E. Chesterfould, »Underrättelse huru
man utan läromästare på en timme inhämtar
ridkonsten».
Ett märkligt arbete från 1672 är »Certamen
503
506
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
