Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sportpress, av redaktör Sten Thunvik och redaktör Paul Brewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S P ORT P RE S S
(1896), och II Littoriale, Rom, bägge dagliga,
samt II Guérin Sportivo och fotbollsorganen II
Calcio Illustrato och II Football. Tyskland:
Deutsche Schützenzeitung och Wassersport
(båda med sina första nummer 1883), Sport im
Bild (häst- och »societetssport», 1895), Fussball
(1911), Boxsport (1920), Der Kicker (1920), Der
Schwimmer (1921), Der Leichtathlet (fri idrott,
1924). Vidare må nämnas Leibesübungen und
körperliche Erziehung och dess föregångare
Die Leibesübungen. Belgien : Sportwereld
och Sportleven (flamländska) samt La Vie
Spor-tive (fransk). Holland: Sportkroniek. Sport
im Beeld (1925). Polen: Przeglad Sportowy
(1921). I Schweiz märkas Sport (Zürich,
sedan 1921), Sport-Toto samt Auto. Ungern:
Nemzeti Sport (sedan 1909) och Sport Hirlap.
Ryssland: Sovjetskij Sport (t. o. m. 1945
Krasnij Sport). P. B.
Nordisk sportpress.
I de nordiska länderna fanns redan
före den moderna sportens genombrott
en del specialtidskrifter, främst för jakt
och gymnastik, och på 1880-talet erhöllo
Danmark, Finland, Norge och Sverige
sina första stora allmänna
sporttidskrifter (se nedan).
Den sjudande växtkraften inom
idrotten tog sig särskilt kring sekelskiftet 1900
uttryck i en rik flora av i regel mycket
kortlivade tidskrifter, från stort upplagda
illustrerade sportmagasin till
medlemsblad för diverse småklubbar. Under
pioniärtiden sköttes redigeringen med få
undantag av idrottsmännen själva.
För nordisk sport journalistik blev OS
1912 i Stockholm av avgörande betydelse,
därigenom att allmänhetens intresse för
idrott då grundmurades. Dagspressen
utvidgade sina idrottsavdelningar samt
började — efter att till omkring 1915 ha
betjänat sig av sportredaktörer, som
huvudsakligen bedrevo andra yrken — fast
anställa specialister på idrott. Flertalet
av dessa hade dock även annan
journalistisk verksamhet, och en del stora
tidningar fick specialredaktörer för sport
först på 1920-talet. Den första »dagliga
sportsidan» i Sverige startades 15 januari
1920 av Dagens Nyheter på initiativ av
D. Jonason.
Tidningarna i Stockholm hade under tiden
fram till 1920 samlingsrubriker för »Sport och
idrott» införda då och då och regelbundet på
måndagarna.
På hösten 1920 kom Stockholms-Tidningen
med en daglig sportsida, övriga
huvudstadstidningar följde snart därefter och så småningom
också en del större landsortstidningar. I
Danmark hade B. T. med A. R. Nielsen som
sportredaktör börjat med en sportsida redan 1916,
medan Norges första var Örebladet och
Finlands Hufvudstadsbladet (1919, redaktörer O.
Forssell och G. Holmström).
Det enormt stigande idrottsintresset
avspeglar sig även i de extraupplagor
(»sportextra»), som de dagliga
kvällstidningarna i Stockholm utgiva flertalet
söndagar. Den första var Aftonbladets,
startad 1928 på initiativ av W. Öländer, som
först utgavs sporadiskt men fr. o. m.
våren 1933 utkommer så gott som varje
söndag. Övriga kvällstidningar ha följt efter,
liksom tidningar i Göteborg och
Norrköping.
De största tidningarna ha numera en
betydande redaktionsstab på
sportavdelningarna. Sålunda har Dagens Nyheter
vanl. 8—10, medan ->-Idrottsbladet (gr.
1910), som under Torsten Tegnérs ledning
utvecklats till Nordens största och en av
världens främsta idrottstidningar, i
allmänhet har 9—12. Dessutom tjänstgör
regelbundet i samtliga större tidningar
en del specialmedarbetare och extra
referenter.
Svensk sportpress skapades av Balck och hans
män.
Redan 1832—34 utkom i Sverige Tidskrift för
jägare och naturforskare, 1865 Svenska
Gymnastikföreningens tidskrift och från 1874
-^Tidskrift i Gymnastik. Genom den av V. Balck
1881 grundade -^-Tidning för Idrott erhöll
sedan landet en gedigen allmän idrottstidning,
som propagerade för och stödde idrotten under
genombrottsåren och utkom ända till 1919, från
1898 som Ny Tidning för Idrott, med Alex.
Lindman som drivande kraft. N. T. F. I. erhöll
1900 en avläggare i -^-Nordiskt Idrottslif, som
till 1920 var fackorgan främst för fotboll, fri
idrott, simning och vinteridrott. Dess redaktör
var E. Bergvall.
Bland de på 1890-talet tillkomna mindre
idrottstidningarna må nämnas Sport (Malmö,
1891), Hjulsport, Svenska Hjulförbundets organ
(1892—1901), som hade relativt stor upplaga,
Start, Svenska Idrottsförbundets av W.
Friberg redigerade organ (Göteborg, 1893—1901),
Sport (Uppsala, 1898—99, IF Kamraterna) samt
Spurt (Stockholm, 1898—99), organ för
Stockholms Idrottsförbund.
Efter dessa följde bl. a. E. Bergvalls
Idrottstidningen (Stockholm, 1903—04), B. Roosvals II-
515
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
