Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spånga - Spångberg, Arvid - Spångert, Åke - Spår - Spårsnö →Spår - Spårvägens IF - Spännböjning - Spännstolpe →Gymnastiksalar och gymnastikredskap, sp. 927 - Spärr, försvenskning av eng. spare, →Bowling, sp. 927 - Spärr, fisket. - Spö - Squash
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPÅNGBERG
IF; tidigare även specialklubbar för brottning
och kanotsport.
I L:a Ursvik arrangerar Ursviks IK (st.
1930, 84 medl.) sedan 1933 en terrängstafett.
I Hässelby har Hässelby SK (st. 1913, 180
medl.) sedan 1925 idrottsplats och har varit
socknens mest mångsidiga. Hässelby CK (st. 1926,
95 medl.) är en av Sveriges mest kända; bland
tidigare medlemmar märkas Erik Eriksson
(»Hässelby»), Sven (»Kulan») Andersson, Sven
(»Svängis») Johansson samt cyklisten och
brottaren Eddy Andersson. Även orientering och
skidsport bedrivas.
Spånga Skytteförening (st. 1905, 234 medl.)
har gjort sig känd för sina goda fältskyttar.
Mest kända äro O. Mothander och E. Fritsén.
Klubben har egen bana nära Spånga kyrka.
Inom Spånga socken ligger ->-Solvalla
travbana samt delvis statens skjutbanor på
Järva-fältet. N. F-s.
Spångberg, Arvid, simhoppare (f.
1890 V4), physical director, simhallschef
och simtränare i New York AC, vann vid
OS 1908 bronsmedalj i varierande hopp.
»Sparven» Spångberg, som var god
bollspelare i Skeppsholmens IF men övergick till
Djurgårdens IF (vilken han även
representerade i simning), vann i DIF som h. y. SM i
bandy 1908 och deltog som reserv i A-laget i
fotboll. Han ingick 1906 i Neptun och vann SM
i svikthopp 1908 och 10 samt i varierande hopp
1908.
Spångberg utvandrade 1910 till USA (där han
kallar sig Fred Spongberg). Han har i USA
gjort en banbrytande insats som
simhoppsträ-nare och utgav 1945 en instruktionsbok. S. L.
Spångert, Åke, löpare, ->Jansson, Åke.
Spångert, som antog sitt nuvarande namn
1942 efter hemorten Spånga, vann s. å. SM på
1 500 m och nådde 1943 tätt intill sina
personliga rekord. Han tillhörde eliten även 1944 och
våren 1945 samt har sedan dess varit
amatörinstruktör och utexaminerades 1946 som
idrottsinstruktör. S. L.
Spår, jaktt., efter jaktbara däggdjur
måste varje verklig jägare känna till.
Av spåren skall han bl. a. kunna bestämma
villebrådets art, ofta även kön och ungefärlig
ålder, samt avgöra om spåret är färskt. Vid
bedömandet av ett spår har man att taga
hänsyn till dels själva fotavtrycket,
spårstämpeln, dels spårstämplarnas inbördes ställning,
spårställningen. Av denna framgår den
gångart djuret använt. Lättast synas spåren i
nyfallen snö, som också kallas spårsnö. —
Litt.: E. Hemberg, »Jaktbara däggdjurs
gångarter och spår» (1897, ny uppl. 1920), och
»Skandinaviska däggdjurs trampsulor»
(Vetenskapsakademiens handlingar, bd 23). —
Spårstämplar avbildas vid art. Björnjakt, Bisamråttjakt.
B. B.
Spårsnö ->Spår.
Spårvägens IF, den vanligaste (ehuru
ej korrekta) benämningen på
-^-Stockholms Spårvägars Go.IF.
Spännböjning, gymnt., är en genom
fällning förstärkt och försvårad form av
ryggböjning bakåt.
Den utföres vanligen från såväl stående som
lägre utgångsställningar vid ribbstol med
fattning om en ribba, varvid bålen med ryggen mot
ribbstolen bringas i spänn-(valv-) ställning.
Rörelsen är en skapelse av P. H. Ling och
anses som typisk för hans gymnastik. Mbg.
Spännstolpe -^-Gymnastiksalar och
gymnastikredskap, sp. 927.
Spärr, försvenskning av eng. spare,
Bowling, sp. 963.
Spärr, fisket., en anordning på
flug-och spinnrullar, med vilken den kring en
axel roterande rulltrumman kan bromsas.
Vanligen är spärren konstruerad så, att ett
triangelformat metallstycke, fäst vid en fjäder,
griper in i ett kugghjul på rulltrumman.
Spärren är ofta ställbar, särskilt på flugrullar, för
att bromsningen allt efter behov skall kunna
göras mer eller mindre hård. M. A.
Spö, hjälpmedel vid ridning, användes
vid dressyr av unga hästar för att lära
dessa följa de framåtdrivande hjälperna
och skänkelns inverkan. Det begagnas
även för att förstärka skänklarnas
verkan och för straff.
Spöt bör vid dressyr ha en längd av omkr.
1 m och vid fältridning 70—80 cm. Vid
kapp-löpningsridning kan det vara ännu något
kortare. — Om spö vid fiske se art. Flugfiske,
Mete och Spinnfiske. F-k M-n.
SQUASH.
Squash [sk°åj], eg. squash
räckets, är ett starkt konditionskrävande,
tennisliknande bollspel av okänt
ursprung, som spelas av två personer
inomhus på en bana, omgiven av fyra väggar,
mot vilka bollen skall slås i olika
vinklar. Det utvecklades till tävlingsspel vid
-^-Harrow i England 1886 och infördes
1930 till Sverige av E. Åkerlund.
Plan och utrustning.
Planen, som skall vara av trä, är 9,75X6,40
m. De längre väggarna benämnas sidoväggar,
de kortare kallas frontvägg, resp. bakvägg.
Banan, som sträcker sig över hela golvet och
uppåt väggarna, begränsas på frontväggen av
en linje, parallell med golvet och 4,5 m över
531
532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
