Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Startrutemetod - Statens Gymnastikskole - Statspris - Stavhopp - Historik, av redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAVHOPP
bakom varandra och klubben placera sina
löpare efter gottfinnande, vanligen den bäste
främst, den näst bäste därnäst etc. S. L.
Statens Gymnastikkskole i Norge,
inrymd i Turnhallen i Oslo, grundades 3
jan. 1870 och hette till 1915 Gymnastiske
Centralskolen. Den har till uppgift att
utbilda lärare i gymnastik, idrott och lek
för krigsmakt, skolor och frivilliga
organisationer.
Kursen är uppdelad i en lägre och en högre
avdelning. Undervisningen försiggår på en
manlig och en kvinnlig linje, den förra delad i en
militär och en civil linje. Utbildningstiden är
för lägre avd. c:a 5 mån., för högre 10 mån.,
uppdelade på två terminer. Ny kurs börjar
vartannat år, och undervisningen är avgiftsfri.
I lägre avd. utgöras de militära eleverna av
befäl av fänriks eller lägre grad, de civila skola
ha genomgått seminarium eller avlagt
studentexamen. I högre avd. skola de militära eleverna
vara aktiva officerare, som genomgått krigs-
skolan eller gått »den längre vägen», i senare
fallet måste de ha genomgått lägre avd. med
godkända betyg; de civila eleverna skola alla
ha genomgått lägre avd.
Skolan har ett tillsyningsråd — bestående av
en ordf. och två medl. — en direktör och
fjorton lärare (dessutom några tillfälliga).
Antalet elever 1940 var i lägre avd. omkr. 55
manliga och 45 kvinnliga, i högre avd. resp.
40 och 35. N. H-n.
Statspris, av svenska staten donerade
pris vid vissa kapplöpningar för beridna
officerare, utdelades första gången vid en
löpning i Stockholm 1875.
Löpningarna om statspris spela sedan
totalisatorns införande icke samma roll som tidigare;
de överträffas i storlek och betydelse av andra
hinderlöpningar. — Är 1942 utdelades i
armé-steeplechasen om Konungens hederspris 1000
kr. i statspris.
I Tyskland ha tidigare uppställts Staatspreise
i slätlöpningar av olika klasser, avsedda att
uppmuntra vissa kategorier hästar. F-k M-n.
STAVHOPP.
Stavhopp (eng. pole vault, stundom
pole jump, fr. saut à la perche, ty.
Stab-hochsprung, it. saltö con l’asta, ung.
rü-dugrds, da. Stangspring, fi. seiväshyppy,
no. stavsprang) i form av hopp med stav
över ribba tillhör den fria idrottens stand-
dardprogram och är en av dess vackraste
men också svåraste grenar. Den
ursprungliga formen, stavhopp på längd, har som
tävlingssport huvudsakligen utövats i
England och USA men förekommer
numera icke.
INNEHALL.
Sp.
Historik, av redaktör Sven
Lindhagen................... 569
Tävlingsregler ................ 574
Teknik, av Erling Kaas, Norge 575
Träning, av Erling Kaas...... 580
569
570
Träningsgymnastik, av
gymnastikdirektör Klas Särner 581
Stavhopp som kroppsövning,
av docent Torgny Sjöstrand 582
Tävlings- och rekordstatistik 582
Historik.
Stavhopp förekom säkerligen i slutet
av medeltiden och möjligen ännu
tidigare i Fen-districts, kärrområdena i
Lin-colnshire och Cambridgeshire på engelska
östkusten, där allmogen — för att
komma fram över diken, kanaler och bäckar
— använde långa störar, med vilkas hjälp
man svingade sig över. Primitiva
tävlingar i stavhopp på längd arrangerades
även, medan tävlingar på höjd sannolikt
äro av yngre datum. Dylika förekommo
dock på 1600-talet. Centrum för sist-
nämnda tävlingsform blev staden
Ulver-ston i Lancashire, från vilken flertalet
av de bättre stavhopparna i England
under 1800-talets senare hälft kommo.
Stavhopp förekom på
mästerskapsprogrammet från början, d. v. s. 1866, men
upptogs däremot ej i matcherna Oxford
—Cambridge, som började 1865. Det
synes ej ha utövats vid skolor och
universitet.
Även i marskländerna i n. v. Tyskland
och i det träskfyllda Les Ländes i s. v.
Frankrike begagnades stavhopp på längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
