Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stavhopp - Historik, av redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST AV HOP P
Bild 1. Stavhopp på 1700-talet. Järngrinden,
som leder till kyrkogården i Richmond,
Yorkshire, England, är 183 cm hög. Hopparen hette
William George. — Efter en målning av
A. W. Devis.
för att ta sig fram. Från Les Ländes
härstammade också Frankrikes förste
»store» stavhoppare, den kortvuxne
(knappt 160 cm) men akrobatiskt
skicklige F. Gonder.
Gemensamt för dessa primitiva
engelska och franska stavhoppare var att de
med aplik vighet klättrade på staven.
Under det att denna på grund av
anlopps-farten restes, tog man så många
»klätter-tag», som man hann med (2—6), och
svingade sig över.
Stavhopp spred sig i slutet av
1870-och början av 1880-talet från England
och Frankrike till det övriga Europa och
USA. I flertalet länder infördes den i USA
antagna bestämmelsen, att den »undre»
handen fick flyttas upp till — men ej
förbi — den »övre». Så sent som vid OS
1906 använde emellertid Gonder
»klätter-stilen» och fick, trots svenska protester,
sina hopp godkända, varigenom han vann,
i omhopp, över B. Söderström, Sverige.
USA i täten.
Stavhopp har sedan slutet av 1890-talet
haft många utövare i USA, där
tävlingarna i slutet av 1870- och början av
1880-talet fullständigt dominerades av
inflyttade skottar. Landet har gått i spetsen
för utvecklingen i fråga om såväl teknik
som tävlingsregler och träningsmetoder.
Man kom där underfund med betydelsen
av ett snabbt anlopp (för att underlätta
stavresningen), användandet av grop för
stavens isättande vid upphoppet samt
möjligheten av att genom en »bock» (se
bild 9) kunna svinga sig över ribban från
fattning under densamma (tidigare hade
man fattat staven i ribbans höjd, eller
högre).
Av avgörande betydelse för den
överlägsenhet USA fr. o. m. 1908 visat är
emellertid den träning i gymnastik och
akrobatik, som de amerikanska
stavhopparna underkastat sig för att öka sin
smidighet och armstyrka.
Många utomordentliga representanter ha nått
världseliten (se statistiken från OS och listan
över världsrekord, sp. 581 ff.), och särskilt
under 1930- och 40-talen har utvecklingen
gått mycket fort. Resultat, som med omkring
0,5 m överstiga de gängse toppresultaten i
Europa (utom Ryssland), äro vanliga. Den
främste representanten är C. Warmerdam, som
varit världens i sin gren mest överlägsne
rekordman.
Bland andra länder, som frambragt utmärkta
stavhoppare, märkes i första hand Japan, som
sedan omkring 1930 genom S. Nishida och S. Oe
varit USA:s enda konkurrent om
världshegemonien. Canada hade omkring 1900—20 många
goda representanter.
I Europa märkes främst Ryssland, som i N.
Ozolin, V. Djatsjkov och G. Rajevski haft
stavhoppare med resultat på 415—430 cm.
Frankrike har sporadiskt haft goda män, främst F.
Gonder, P. Ramadier och R. Vintousky. Under
1930-talet ha Tyskland genom G. Wegner, J.
Müller, K. Sutter och R. Glötzner samt Italien
genom D. Innocenti och M. Romeo nått
europeisk toppklass.
Stavhopp i Norden.
Stavhopp har förekommit i svensk fri
idrott, sedan denna i sin moderna,
engelska form infördes av V. G. Balck 1880,
samt upptogs av Balck även i den svenska
gymnastiken. De använda furustavarna
voro omkring 3 m långa och 4 cm i
diameter. I de övriga nordiska länderna
infördes stavhopp något senare.
För stavhoppets utveckling i Sverige har B.
Söderström spelat en utomordentlig roll, och
även internationellt har han varit en
reformator. Han tillverkade 1900 av sin brors, G.
Söderströms, avbrutna, långa slantspö av bambu
den troligen första hoppstav av detta träslag,
som förekommit i världen. Denna var med sin
ringa tyngd och stora svikt vida överlägsen
de gängse furustavarna, av vilka man fick
stickor i fingrarna. Då han under sin amerikanska
studieresa 1908 inköpte bambustavar (avsedda
573
572
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
