- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
575-576

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stavhopp - Teknik, av Erling Kaas, Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STAVHOPP

Bild 3 (t. o. m. 9) visar E. Meadows, USA,
i hoppet. Staven har satts i gropen, och
upp-hoppet sker med höger knä högt uppdraget.

Teknik.

Få idrottsgrenar ha undergått en
sådan teknisk utveckling som stavhopp,
men det förefaller, som om den teknik,
som nu användes av världens bästa
hoppare, skulle vara i det närmaste fulländad.

Den stora skillnaden i resultat mellan
de främsta hopparna torde icke så
mycket bero på tekniska detaljer som på de
använda stavarna — i Europa har det
sedan slutet av 1930-talet varit omöjligt
att få förstklassiga bambustavar med
»sprätt» i — och på personliga, fysiska
förutsättningar. En hoppare som
amerikanen C. Warmerdam förefaller sålunda,
av de bilder och filmer man sett, icke
vara tekniskt mycket längre kommen än
andra goda hoppare, men han besitter
alla de egenskaper, som fordras för att
nå toppresultat.

Vad som gör stavhopp så svårt är, att
grenen fordrar mer av sina utövare än
kanske någon annan, bl. a. i rikt mått

Bild 4. »Hänget» avslutas. Kroppens nedre del
pendlar förbi staven, vars resning fortsätter.

Bild 5. Hopparen har dragit upp benen, och
armhävningen börjar.

snabbhet, spänst, vighet, styrka i armar,
axlar och bukmuskler, akrobatisk
förmåga, djärvhet och
koncentrationsförmåga.

Stavhoppet kan tekniskt sett indelas i
följande 9 moment: 1) anlopp, 2)
upp-hopp, 3) »häng», 4) pendling, 5)
arm-hävning, 6) vändning, 7) armresning, 8)
passering av ribban, 9) nedhopp. Vart
och ett av dessa moment måste tränas in
vart för sig, varpå man småningom
försöker få dem att flyta ihop.

Anloppet.

Det första man måste lära sig är hur man
skall hålla och löpa med staven.

Höger hand — det förutsättes här att
hopparen är högerhänt — fattar överst, d. v. s. över
den vänstra, på staven, med tummen vänd bakåt
och handflatan nedåt. Fattningen måste vara
lös och ledig. Vänster hand placeras omkring
60 cm därifrån med handflatan vänd nedåt,
tummen bakåt och fingrarna runt staven.
Vänster hand bär staven, medan den högra blott
styr denna. Staven lyftes därpå till höften med
överändan något lägre än spetsen, som föres i
höjd med hopparens huvud.

Anloppet, som bör vara 25—40 m, skall ske

Bild 6. Armhävningen pågår, ben och bål
skjutas upp och förbi ribban.

575

Tryckt «/« 46

576

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free