Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stavhopp - Träning, av Erling Kaas - Träningsgymnastik, av gymnastikdirektör Klas Särner - Stavhopp som kroppsövning, av docent Torgny Sjöstrand - Tävlings- och rekordstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAVHOPP
skridit längre, bör man emellertid
då och då pröva formen genom att
»hoppa högt».
Två dagar i veckan böra anslås
till konditionsträning i skog, den
ena c:a 2t, den andra kortare.
Med enbart råstyrka och spänst
kan man ej bli en god stavhoppare.
Det är en typisk teknikgren, där
man måste använda huvudet lika
mycket som benen. Ett bevis
härför är att hoppare på omkring 40
år, som för länge sedan förlorat sin
ungdomliga spänst, fortfarande nå
ungefär samma resultat som
tidigare tack vare den innötta tekniken.
E. K-s.
Bild 10. Förövning till stavhopp. T. v. utgångsställning.
T. h. slutställning (axeln skall vara intill staven). Lägg
därefter till en slutlig frånskjutning med övre handen,
sedan den undre släppt sitt tag. — Foto N. Hellsten.
Träningsgymnastik.
Armgång på stång. Armgång uppåt
och nedåt på lutande stång. — Stärker armar
och händer.
Äntring på lina. Äntra med hjälp av
armar och ben uppåt på fritt hängande lina,
gör sedan armhoppning nedåt mellan två linor.
— Stärker armar och händer samt musklerna
på bålens framsida.
S p e t s s t u p f a 11 a n d e armböjning
och sträckning. Stå med fötterna isär,
händerna på golvet, den ena ovanpå den andra,
omkring 1 m framför fötterna, och benen raka.
Böj sedan armarna långsamt, så att ansiktet
kommer nära golvet, och sträck dem snabbt. —
Stärker armarnas sträckmuskler.
Stuphängande på stång. Häng på en
lodrät stång. Sväng sedan upp benen och gör
fast fötterna så högt upp som möjligt.
Överkastning på bom (Bom över
sträckhöj d). Hoppa upp och fatta om bommen
med knogarna mot ansiktet samt gör i
samband därmed överkastning. Var noga med att
använda farten i upphoppet. — De båda sista
rörelserna stärka framsidans muskler.
Ben- och vristträning. -^-Höjdhopp
med anlopp, sp. 196, de tre sista rörelserna.
Uppbrytning. Ligg på rygg med knäna
lindrigt böjda. En medhjälpare, som står bakom,
håller en stav i lodrätt ställning intill den
liggandes vänstra (högra) höft. Fatta om staven
med båda händerna (högra, resp. vänstra
handen överst). Böj sedan armarna hastigt och
sväng upp kroppen mot staven, så att sätet
kommer högst, och sträck armarna. — öv-
ningen stegras genom att fötterna placeras på
ett underlag i höjd med eller högre än
händerna. K. S-r.
Stavhopp som kroppsövning.
Stavhoppet kan sägas vara den mest
gymnastiska av den fria idrottens grenar,
vilket innebär, att den kräver ett mycket
allsidigt muskelarbete. Stavhoppet
kräver först och främst fullständig
kroppsbehärskning, vidare snabbhet, smidighet,
kraft och mod.
Anlopp och upphopp ställa krav på
benmuskulaturen, själva hoppet särskilt på
armarnas böj-, i mindre mån också på dess
sträckmuskler, vidare på de muskler som förena
armarna med bålen och på större delen av bålens
muskler.
En stavhoppare kan lätt råka ut för skador
— t. ex. om staven brister eller om den ej sättes
rätt i gropen, så att den får stadigt fäste, om
nedhoppet ej sker med rätt fotställning och
»lösa» leder eller om gropen är för hård. De
vanligaste skadorna äro stukningar och
vrick-ningar i fot-, knä- och skulderleder samt
armbrott. Platt fall på rygg orsakar ibland
hjärnskakning. Vanliga äro också skrapsår, som
uppstå vid fall mot nedhoppsgropens kanter
men också genom att hopparen, särskilt vid
nedhoppet, sparkar sig själv med de vassa
spikarna i skorna. För att i möjligaste mån
undvika skador är det av stor vikt, att tekniken
noga innötes, så att full säkerhet vunnits, innan
man prövar på några högre höjder. T. Sj-d.
TÄVLINGS- OCH REKORD STATISTIK.
Olympiska Spelen.
Stavhopp har förekommit vid samtliga OS.
OS 1896 i Aten.
5 start, från 2 nationer: 1) W. W. Hoyt, USA,
330 cm; 2) A. C. Taylor, USA, 325; 3) J. Theo-
581
doropoulos, Gr, 285; 4) G. Damaskos, Gr, och
Xydas, Gr, 280.
OS 1900 i Paris.
8 start, från 5 nationer: 1) I. K. Baxter, USA,
330 cm; 2) B. Colkett, USA, 325 ; 3) C. A.
Andersen, No, 320. — E. Lemming 310, K. G. Staaf
280, Aug. Nilsson 260, alla Sv, oplacerade.
582
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
