Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stockholms idrottsliv i äldre tider, av Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM
Bild 1. Hur en modern tecknare — Birger
Lundqvist — tänkt sig Erik XIV:s längdhopp
i Stora rikssalen på Stockholms slott. — Ur
Dagens Nyheter för 29 april 1944.
»Tennis», den populäraste idrotten på 1500-talet.
Gustaf Vasa lät också — liksom sina
söner Erik XIV och Johan III — i
Stockholm uppföra »racketbanor», där man
spelade den tidens populära bollspel,
-Heu de paume, som är en föregångare
till modern tennis.
Om Johan III:s »racketbana», som uppfördes
i västra slottsgraven, heter det i ett kungligt
brev, att den skulle byggas av bräder och
förses med golv av kalkstenshällar eller, om
sådana inte kunde anskaffas, av jord. Invid
Bild 2. Badstuga i Stockholm på 1670-talet.
— Teckning i italienaren Magalottis »Sverige
under år 1674».
604 614
skulle uppföras en liten kammare eller stuga,
»där vi kunna gå in när vi vilja låta torka av
oss svett eller kläda av och på oss».
Erik XIV hade t. o. m. en egen »bollmakare»
på slottet, vilken under ett år utlämnade inte
mindre än 100 bollar av svart läder samt 17
par bollspelsskor av älghud, allt avsett för jeu
de paume.
Ballongboll på Stortorget.
En liten interiör från det glada
»sportlivet» i Stockholm på Erik XIV:s tid får
man i följande notis, hämtad ur de
kungliga räkenskaperna: »När den nådige
herren spelte väderboll uppå
kyrkogården i Stockholm lät han hämta tjugo
kannor vin.» »Kyrkogården i Stockholm» på
1500-talet låg intill och söder om
Storkyrkan, till en del på det nuvarande
Stortorgets plats. I en annan notis
meddelas, att Eriks »bollmakare» under ett år
utlämnade 17 »väderbollar» av karduan.
Med väderboll menas här säkerligen ett spel,
som är mest känt under namnet ->ballongboll
och som tillgick så, att man med underarmen,
som var skyddad av en muffliknande trähylsa,
mellan sig slog en uppblåst läderboll av
ungefär en modern fotbolls storlek och tyngd.
Längdhopp i Stora rikssalen.
Erik XIV var emellertid inte bara
passionerad bollspelare utan även
friidrottsman med längdhopp som specialitet. I
den beskrivning av Stockholms gamla
slott, som i början på 1700-talet gjordes
av G. Rålamb, berättas t. ex. hur Erik i
Stora rikssalen på slottet »mycket övat
sig uti hopp» — d. v. s. längdhopp, som
var en av de ridderliga kroppsövningar,
som ärvts från medeltiden — samt att de
tecken, med vilka han markerat sina
hopplängder, ännu kunnat iakttagas av
Rålamb.
Tyvärr mätte Rålamb aldrig hoppen — vilket
enastående idrottshistoriskt värde skulle inte
ett längdhoppsresultat från 1500-talet nu ha
haft — utan nöjde sig med att konstatera »hur
otroligt långa hopp konungen göra kunnat».
Simbad på Slottet.
Redan under medeltiden funnos i
Stockholm åtminstone två offentliga
badstugor, den ena belägen vid Myntgatan,
den andra vid Södermalmstorg.
Badstugorna både på Norr och Söder ge dock en
antydan om att det fanns ännu flera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
